Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Tuula Haatainens svåra utmaning - profilera sig med feminism i utrikespolitiken

Från 2018
Uppdaterad 18.01.2018 08:17.
Karikatyr av Tuula Haatainen.
Bild: Sebastian Dahlström

Sdp har en stolt närhistoria i presidentsammanhang, med tre presidenter som omspänner tre decennier. Men Tuula Haatainen har haft svårt att hävda sig i valrörelsen, åtminstone om man ser på opinionsmätningarna.

Räknat i tid är Koivisto-Ahtisaari-Halonen-epoken längre än Kekkonen-epoken. Det finns alltså stolta traditioner att leva upp till som kandidat för SDP - men utmaningen är onekligen tuff.

Opinionsläget ser dystert ut för Tuula Haatainen och det krävs närmast ett mirakel för att hon ska bli ett kort att räkna med i presidentvalet.

Hur skilja sig från mängden?

I sin kampanj lyfter Tuula Haatainen fram jämlikhet och ett av hennes vallöften är att främja kvinnors och flickors rättigheter, vilket kommer fram i Yles valkompass.

Det var också Haatainen som tog initiativ till #metoo-debatten i riksdagen nyligen och via henne har begreppet feministisk utrikespolitik dykt upp i valdebatter.

Men inte heller det verkar ha profilerat henne tillräckligt för att ge ett större stöd inför valet.

Om vi inte kan ha en folkomröstning med motiveringen att någon utanför Finland kan påverka opinionerna, så kan man ju nog inte ha några andra omröstningar heller.

― Tuula Haatainen om en eventuell Nato-omröstning

Säkerhetspolitiken inte bara krigsspel

I Svenska Yles intervju säger Tuula Haatainen att hon är irriterad över att den säkerhetspolitiska debatten i valrörelsen hittills närmast har handlat om krigsscenarier.

- Det är inte här de egentliga problemen finns, vi måste rikta fokus på framtiden. Klimatförändringen och utslagningen är de stora hoten mot vår säkerhet.

Haatainen preciserar hotbilden här hemma som en redan existerande grupp människor.

- I Finland är drygt 70 000 unga människor, majoriteten av dem män, helt marginaliserade utan möjligheter att skaffa sig ett jobb eller utbildning. De lockas av populistiska organisationer som kan ha en rasistisk eller extremistisk agenda. Det här är ett hot mot demokratin.

Inget behov av militär alliering

Tuula Haatainen ser inget behov av att ändra Finlands linje i försvarspolitiken.

- Vårt folk tror inte på ett Nato-medlemskap, utan litar på den linje vi haft under hela efterkrigstiden. Vi har vår försvarspolitik och vårt eget självständiga försvar och det räcker till för folket.

Haatainen påpekar att dialog och samarbete i alla riktningar är viktigt. För henne framstår EU som ett naturligt sammanhang för Finland.

Också relationerna till Ryssland bör skötas via EU, anser Haatainen. Det ger oss hela EU:s tyngd, menar hon.

När det gäller Nato är Haatainen bestämd med att man inte kan ansöka om ett medlemskap utan en folkomröstning. Samtidigt avfärdar hon oron över eventuella yttre påverkningsförsök i samband med en folkomröstning.

- Om vi inte kan ha en folkomröstning med motiveringen att någon utanför Finland kan påverka opinionerna, så kan man ju nog inte ha några andra omröstningar heller.

Haatainen vill inte vara en "svenskätare"

På finlandssvensskt håll fick Tuula Haatainen en rätt negativ stämpel efter att hon som undervisningsminister i Vanhanens regering drev igenom den frivilliga studentsvenskan år 2005.

I dagens läge vill Haatainen absolut inte vidkännas att hon skulle vara negativt inställd till svenskan.

- Jag tycker att man borde tidigarelägga undervisningen i svenska i lågstadiet. Det är viktigt med tanke på att upprätthålla kunskaperna i svenska.

Så här svarar Tuula Haatainen i Yles valkompass

I Svenskfinland finns ett ställe som Haatainen gillar särskilt mycket, och då lämnar vi riket.

- Jag känner speciellt varmt för Åland. Jag har bott där och lärde mig känna en massa ålänningar.

- Då cyklade jag runt hela Åland och med min familj har jag besökt Åland flera gånger. Som president vill jag fort åka till Åland - till Mariehamn!

Här kan du läsa om presidentkandidaterna

Svenska Yle har intervjuat alla åtta presidentkandidater.

Här hittar du intervjuerna:

8.1 Paavo Väyrynen
9.1 Laura Huhtasaari
10.1 Nils Torvalds
11.1 Matti Vanhanen
15.1 Sauli Niinistö
16.1 Pekka Haavisto
17.1 Merja Kyllönen
18.1 Tuula Haatainen

Uppdatering 18.1.2017 kl. 08.16: I artikeln stod det tidigare i Haatainens citat att "I Finland är drygt 70 000 unga män helt marginaliserade utan möjligheter att skaffa sig ett jobb eller utbildning." Det korrekta citatet är "I Finland är drygt 70 000 unga människor, majoriteten av dem män, helt marginaliserade utan möjligheter att skaffa sig ett jobb eller utbildning."

Diskussion om artikeln