Linda Söderlund: Sverige är inte längre neutralt - men Natomedlemskap är ändå inte aktuellt

Bland presidentkandidaterna i Finland råder det en viss förvirring kring vad Sverige egentligen vill med Nato. Faktum är att majoriteten av Sveriges riksdag säger nej till Nato, och majoriteten av svenskarna tänker likadant.

De senaste åren har svenskarna blivit smärtsamt medvetna om att de inte kan förlita sig på landets egna försvar i en krissituation. Nu handlar Sveriges försvar istället om att vid behov kunna ge och ta emot militärt stöd av andra länder.

Sverige har samarbetsavtal med Finland och också med USA. Sedan två år tillbaka har Sverige även ett värdlandsavtal med Nato, som motsvarar det avtal Finland har.

I Sverige bedömer flera politiska kommentatorer att Natofrågan är politiskt död.

Värdlandsavtalet innebär bland annat att länderna kan ha försvarsövningar tillsammans med Natoländerna. Till exempel militärövningen Aurora i höstas var en sådan.

Då Sverige godkände värdlandsavtalet var försvarsminister Peter Hultqvist (S) noga med att påpeka att alliansfriheten inte har ändrats och att det inte heller betyder att Sverige nu skulle närma sig Nato.

Hultqvists uttalande kan tyckas motstridigt, men hans taktik har varit att balansera mellan att ha ett nära samarbete med USA och samtidigt hålla Nato på tillräckligt långt avstånd.

Natomotståndarna i majoritet i riksdagen

Regeringens linje är att inte gå med i Nato. Också Vänsterpartiet är emot försvarsalliansen, liksom Sverigedemokraterna. Inom Sverigedemokraterna är ändå åsikterna kraftigt delade, även om den officiella linjen är ett nej till Nato.

De fyra borgerliga oppositionspartierna har däremot enats om att jobba för ett Natomedlemskap. Senast i oktober lämnade två moderater in en riksdagsmotion om att Sverige bör söka medlemskap i Nato.

Nästan hälften av svenskarna tror att Nato hjälper Sverige i en krissituation, trots att Sverige inte är med i Nato.

Men Natomotståndarna är fortfarande i majoritet i riksdagen. Även om de borgerliga skulle få regeringsmakten efter valet i höst, så är det inte sannolikt att ett Natomedlemskap blir mera aktuellt.

Bland presidentkandidaterna i Finland har det funnits olika tolkningar av hur Sverige egentligen ser på ett Natomedlemskap. I Sverige bedömer ändå flera politiska kommentatorer att Natofrågan är politiskt död.

Stödet för Nato har minskat både i Sverige och Finland

Precis som i Finland görs det också i Sverige regelbundna mätningar av vad folket anser om Nato.

DN/Ipsos mätning från december ifjol visar att motståndet mot Nato har ökat från 40 till 44 procent, jämfört med ett år tidigare. Stödet för Nato har minskat i motsvarande grad, från 35 till 31 procent.

Natochefen svarar sannolikt det han alltid gör, att det är upp till de enskilda länerna att avgöra hur de vill ha det.

Intressant i sammanhanget är ändå att nästan hälften av svenskarna tror att Nato hjälper Sverige i en krissituation, trots att Sverige inte är med i Nato. Några sådana garantier finns naturligtvis inte.

Också i Finland har stödet för Nato minskat. 19 procent säger ja, medan 53 procent säger nej, visar Yles mätning i december.

Nato diskuteras under försvarskonferensen i Sälen

Idag på söndagen börjar Folk och försvars årliga rikskonferens i Sälen i Sverige. Här samlas samhällstopparna för att diskutera försvarsfrågor i dagarna tre.

Öppningstalare på söndagen är statsminister Stefan Löfven (S) och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Stoltenberg ska tala under rubriken “Säkerhetspolitik i norra Europa - Natos syn” och han kommer säkert att få frågan om han tycker att Sverige borde gå med i Nato.

Natochefen svarar sannolikt det han alltid gör, att det är upp till de enskilda länderna att avgöra hur de vill ha det.