Tunisien firar sjuårsdagen för Jasminrevolutionen - med fortsatta protester

Regeringen i Tunisien lovar öka stödet till de fattiga med 60 miljoner euro. Det är ett försök att få slut på de veckolånga protesterna. Ändå fortsätter protesterna i dag, exakt sju år efter att diktatorn Ben Ali störtades.

Det var i Tunisien som den serie folkresningar startade som sedan döptes till den arabiska våren.

Den tunisiska Jasminrevolutionen inleddes med att grönsakshandlaren Mohamed Bouazizi tände eld på sig själv i staden Sidi Bouzid den 17 december 2010.

Revolutionen kulminerade i att diktatorn Zine El Abidine Ben Ali tvingades fly till Saudiarabien den 14 januari 2011.

Idag på årsdagen för störtandet av Ben Ali ordnas fortsatta protester mot att landets ledare inte har lyckats lösa de problem som gav upphov till Jasminrevolutionen.

Fattighjälp, hälsovård och bostäder utlovas

På lördagen lovade Tunisiens socialminister Mohamed Trabelsi att stödet till fattiga familjer och andra behövande, till exempel pensionärer, ska utökas.

Totalt ska bidragsbudgeten utökas med motsvarande 60 miljoner euro och enligt Trabelsi omfattas ungefär 250 000 hushåll av bidragshöjningarna.

Trabelsi utlovade också hälsovård "för alla tunisier", utan att specificera det löftet och han lovade bostäder till fattiga familjer.

Löftena kommer efter en vecka av protester mot regeringens åtstramningspolitik.

En del av demonstrationerna har lett till våldsamma sammandrabbningar med stenkastning, tårgas, bränder och bensinbomber.

Åtminstone en person har dött under protesterna, men enligt demonstranter är dödsoffren fler än så.

Enligt det tunisiska inrikesministeriet har över 800 personer gripits under den gångna veckan för våld mot poliserna och för stölder och plundring.

Uppemot 100 poliser ska ha skadats, men det finns inga officiella uppgifter om antalet skadade demonstranter.

President Beji Caid Essebsi har beskyllt utländska medier för att överdriva omfattningen av den gångna veckans protester i Tunisien.

På söndagen har han lovat att besöka den fattiga stadsdelen Ettadhamen i utkanterna av Tunis, där protesterna varit speciellt våldsamma.

Essebsi har aldrig besökt stadsdelen tidigare.

Besvikelsen bland tunisierna är stor

Den senaste veckans protester började då effekterna av en ny åtstramningsbudget stod klara.

Den nya statsbudgeten trädde i kraft vid årsskiftet och medförde bland annat höjd mervärdesskatt och högre tull på importvaror.

Regeringen och landets utländska långivare har kommit överens om sparåtgärder som drabbat vanliga tunisier.

Revolutionen förde inte med sig någonting konkret

Tunisien har beskrivits som det enda lyckade undantaget av de länder som drogs med i den arabiska våren.

Demokratin fungerar relativt sett väl i Tunisien, men landets ekonomi och den höga arbetslösheten är ett hot mot stabiliteten i landet.

- Revolutionen förde inte med sig någonting konkret vad gäller vår vardag, som bara blir värre och värre, säger Tunisbon Fatma Ben Hassine till nyhetsbyrån AP.

- Jag har varit arbetslös i sju år och jag ser ingen framtid, inte en gnutta hopp om en bättre framtid, säger högskoleutbildade Ali Ben Mahmoud, som deltagit i demonstrationerna under veckan.

Flera politiska bedömare i Tunisien menar att politikerna prioriterat den politiska processen ända sedan 2011, men fäst allt för litet uppmärksamhet vid sociala och ekonomiska målsättningar.

Källor: AP, Reuters, AFP, Yle

Tunisierna på krigsstigen igen - nu utmanas lånevillkor från IMF

Hundratals gripna på olika håll i landet.