Rävfarmare i Munsala: Ingen risk att den inhemska pälsdjursnäringen avvecklas

Kenneth Ingman, styrelseordförande för Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund, har ingen förståelse för den norska regeringens planer på att avveckla pälsdjursnäringen. Det är populism, säger han.

Enligt det nya norska regeringsprogrammet ska pälsdjursuppfödningen avvecklas fram till årsskiftet 2024-2025.

- Ifjol beställde man i Norge en vetenskaplig rapport som stödde pälsdjursnäringen. På basis av den rapporten beslöt Stortinget ifjol att man ska utveckla och stöda näringen. Och nu plötsligt blir branschen en spelbricka i politisk kohandel, säger Kenneth Ingman.

- Sådan här verksamhet tycker jag hör hemma i en bananrepublik om jag ska vara ärlig.

"Hundratals familjers ekonomi i vågskålen"

Att avveckla pälsdjursnäringen får stora ekonomiska konsekvenser för pälsfarmarna, säger Kenneth Ingman.

- De har ju fått löfte om att näringen ska stödas och har kanske investerat, så nog är det ju ett svek. Här sätter man hundratals familjers ekonomi i vågskålen. Det är allvarligt.

Kenneth Ingman ser ändå ingen risk för att man i Finland skulle gå in för att avveckla pälsdjursnäringen. Han säger att någon sådan diskussion inte är aktuell här.

- Man kan nog konstatera att politikerna här ser mer till fakta och långsiktighet. Pälsdjursbranschen här är också fyra-fem gånger större än i Norge.

Vad säger du till pälsdjursaktivisterna som nu hoppas att man ska gå in för samma beslut som i Norge?

- Jag tycker de ska gå tillbaka och se på fakta. Det är en liten extremrörelse som driver det här. De är medialt skickliga förstås men de ser nog inte på fakta utan på något helt annat.

Vilka argument ser du som de starkaste för att bevara pälsdjursnäringen?

- Vi återanvänder råvaror. Jag kan inte se någon bransch som passar bättre ihop med grön ideologi än pälsdjursbranschen.

Rävfarmare i tredje generationen

Kenneth Ingman är rävfarmare i tredje generationen i Munsala i Nykarleby. Han har 15 000 rävar tillsammans med sin bror. Det är flera faktorer som driver honom att vara pälsfarmare, säger han.

- Jag är född in i branschen så jag känner ju väldigt bra till den och kan det här. Dessutom får man ju verka på landsbygden och vara företagare och rå om sitt eget liv. Jag trivs väldigt bra i branschen.

Stor ekonomisk betydelse i Österbotten

År 2014 var värdet av den finländska pälsexporten 460 miljoner euro enligt Pälsdjursuppfödarnas förbund. Inkomsterna från pälsnäringen har särskilt stor betydelse i Österbotten, där cirka 97 procent av landets drygt 900 pälsfarmer finns.

Trots att läget ser dystert ut för Ingmans pälsfarmarkollegor i Norge säger han att spelet inte är förlorat.

- Jag hoppas ju att politikerna där tar sitt förnuft till fånga då frågan når Stortinget. Att de ser långsiktigt på den här saken.