Merja Kyllönen: Nej till Nato, gör EU till ett verkligt fredsprojekt

Vänsterförbundets presidentkandidat Merja Kyllönen betonar klimatförändringen och andra icke-militära hotbilder i sin valkampanj. Hon vill hålla Finland utanför Nato, även om Sverige skulle ansöka om medlemskap.

- EU har belönats med Nobels fredspris, men framstår inte som något fredsprojekt idag. EU borde vara en aktiv fredsmäklare i vår tids centrala konflikter, som i Ukraina och Mellanöstern.

Efter tre år som EU-parlamentariker har Vänsterförbundets presidentkandidat, 39-åriga Merja Kyllönen, en hel del synpunkter på EU och Finlands roll i unionen.

Ett bärande tema i hennes valkampanj är fredssträvanden, avspänning och dialog. En målsättning för henne som president är en fredskonferens för alla länder i Östersjöområdet.

Merja Kyllönen förstår inte varför Finland lät bli att underteckna det nya FN-avtalet mot kärnvapen i somras.

- Det var en omotiverat stor eftergift gentemot "Natogubbarna", anser Kyllönen.

I Yles valkompass kommer det vidare fram att hon anser att presidenten bör lyfta fram mänskliga rättigheter, även om det skulle skada handelsrelationerna.

Sympatisk och okomplicerad

Merja Kyllönen beskrivs ofta som en sympatisk och okomplicerad politiker. Hon placerar sig själv ganska långt ut på vänsterkanten, men vill inte framstå som någon "revolutionär" ledare.

För att hon ska ha någon framgång i valet borde ändå något revolutionerande ske. Kyllönens väljarstöd har legat på ett par procent i opinionsmätningarna.

Kyllönen blev invald i riksdagen för första gången år 2007 och kandiderade för partiordförandeposten i Vänsterförbundet två år senare, men förlorade mot Paavo Arhinmäki.

Hon var trafik- och kommunikationsminister i Jyrki Katainens andra regering åren 2011-2014, innan hon blev invald i EU-parlamentet.

Även om EU har sina brister skulle hon rösta för fortsatt EU-medlemskap för Finland, om frågan blev aktuell.

Nej till Nato - också om Sverige säger ja

Däremot är Kyllönen bestämt emot ett finländskt Natomedlemskap. Hon är beredd att låta ordna en folkomröstning för att avgöra frågan.

Kyllönen vill att Finland håller fast vid sin alliansfrihet, också om Sverige skulle ansöka om Natomedlemskap.

- Det finns ingen automatik i Natofrågan, säger Kyllönen.

Vem skulle då kunna tänkas komma till undsättning om Finland råkar i en allvarlig kris?

- Om vi verkligen råkar i krig så handlar det antagligen om ett tredje världskrig, ett sådant skräckscenario måste vi kunna förebygga, svarar Kyllönen.

Ryssland betraktar hon inte som något hot. Istället vill hon fästa uppmärksamhet vid klimatförändringen och andra icke-militära hotbilder.

De växande sociala och ekonomiska klyftorna mellan olika länder och samhällsgrupper ser hon som ett stort problem.

Presidentens roll på hemmaplan

Vid tidpunkten för den här intervjun har Kyllönen med viss oro följt med nyheterna från sina hemtrakter i Suomussalmi i Kajanaland.

Vissa hushåll har varit utan el i flera dagar på grund av det ovanligt ymniga snöfallet. Data- och telefonförbindelserna har också varit brutna.

- De äldre invånarna säger att det här är den värsta vintern på många år, suckar Kyllönen.

Här kommer vi in på presidentens roll på hemmaplan. I Kajanaland och andra glest befolkade delar av Finland är det ingen självklarhet med fungerande infrastruktur och basservice.

Merja Kyllönen hör till dem som anser att presidenten gärna får föra sådana missförhållanden på tal, även om presidentens främsta uppgift är att leda utrikes- och säkerhetspolitiken.

Tvåspråkighet en rikedom

Merja Kyllönens kunskaper i svenska är såpass begränsade att vi talar finska under hela intervjun. Kyllönen anser ändå att svenskundervisningen ska förbli obligatorisk i grundskolan och att tvåspråkigheten i Finland är en rikedom.

Finns det då någon ort i Svenskfinland som är särskilt viktig för henne?

- Vasa, det är en av mina favoritstäder. Min man arbetade där under sin studietid och jag har flera bekanta därifrån, svarar Kyllönen.