Yle utredde: Tusentals färre bilar på Västerleden sedan västmetron startade

Under den första veckan med matartrafik körde i genomsnitt sex procent färre bilar på Västerleden, jämfört med läget då metron inte ännu börjat köra västerut från Gräsviken.

Den nya ändstationen i Mattby har blivit en av de metrostationer som har den största trängseln. På morgnarna måste passagerarna köa till rulltrapporna ner till perrongen.

Irina Väisänen bor i Distby och brukade förr föra sina barn till dagis med buss. Efter att metrons matartrafik körde igång är de tvungna att gå till fots. Från dagis promenerar hon till metrostationen i Mattby.

I praktiken har Väisänens resa förlängts med ungefär en kvart och det är barnens gånghastighet just den dagen som avgör om hon hinner i tid till sitt jobb i Kampen i Helsingfors eller inte.

– Allt beror på hur många roliga snöhögar eller stenar som finns längs vägen, säger hon.

Fastän Väisänen kan tillbringa mera tid tillsammans med sina barn nu när vägen till dagis blivit längre, så längtar hon tillbaka till tiden innan den nya metrolinjen. De nya arrangemangen tröttar ut dem alla.

– Ofta är jag tvungen att stå i metron hela vägen till jobbet. Jag kommer osökt att tänka på mitt hemland, Vitryssland, där det inte heller finns något extra utrymme i metron. Jag tycker att det är fel, säger hon.

"Får lust att återgå till att köra bil"

Också Anita Prusila, bosatt i Irisvik, förargas över att hennes arbetsresa till Helsingfors centrum nu tar 30 minuter längre.

– Jag får lust att återgå till att köra bil. Den möjligheten finns fortfarande.

Men hon konstaterar att det är svårt att hitta parkeringsplatser inne i stan och att kollektivtrafik kanske därför ändå är lättare. Prusila önskar att anslutningstrafiken skulle förbättras.

Andra Esbobor upplever den nya metrolinjen som en lotterivinst.

Så är det åtminstone för Mattbybon Tapani Iivanainen, vars resa till metron bara tar honom ett par minuter till fots. I Gräsviken byter han färdmedel från metro till spårvagn och hinner till sitt jobb vid Tölö torg på en halvtimme.

Mannen som tidigare enbart körde sin egen bil, har lärt sig att åka kollektivt.

– Jag behöver inte mera trängas med andra bilar i morgonens rusningstrafik. Jag har nästan helt och hållet slutat använda bil.

Sex procent mindre trafik på Västerleden

Iivanainen verkar inte vara den enda med liknande tankar. Att den nya metrolinjen sent omsider kommit igång syns i trafiken på Västerleden. Den har nämligen minskat.

Baserat på siffror, som mätts vid Trafikverkets mätpunkt på Hanaholmen, har Yle räknat ut förändringen i trafiken på Västerleden.

Förra veckan, då arbets- och anslutningstrafiken startade på allvar, körde 50 687 bilar i genomsnitt på Västerleden varje vardag.

Under oktober och november hösten 2017, det vill säga innan metron startade, körde 53 901 bilar i genomsnitt längs Västerleden varje vardag.

Den senaste tiden har bilarna varit sex procent färre än under hösten innan. Höstlovsveckan integår inte i materialet.

Förra veckans problem, då metron havererade och trafiken stod stilla i en och en halv timme, syns i statistiken. Då ökade bilarna på Västerleden med fyra procent.

Utan missödet hade statistiken sannolikt sett bättre ut.

Jämfört med samma tid ett år tidigare har bilarna minskat med bara -0,2 procent i genomsnitt.

Enligt trafikforskare Pekka Räty, vid Helsingforsregionens trafik beror de blygsamma siffrorna på att mängden bilar utan metro västerut sannolikt hade ökat med 3,5 procent.

– Just nu byggs det med väldig fart i södra Esbo. En del väljer att åka kollektivt, i synnerhet de som bor längs metrolinjen. Andra kanske resonerar så att i och med metron finns det nu mera plats på Västerleden, säger Räty.

Förändringar i busslinjerna möjliga

Sist och slutligen är det endast en liten del av alla Esbobor som bor längs metrolinjen. De flesta är beroende av den så kallade matartrafiken som matar passagerare till metron.

De direkta busslinjerna mellan Esbo och Helsingfors är i praktiken alla bortplocakde och mångas restid har förlängts.

Kritiken gentemot HRT har varit svidande. Men några snabba förändringar är ändå inte att vänta, säger Räty.

– Vi samlar in respons för att kunna utröna var problemen hopar sig. Därefter sätter vi oss ner och funderar på lösningar. Det rör sig om ett stort system. Vi kan inte elda för kråkorna genom att använda snabba och ogenomtänkta lösningar, säger Räty.

De nya arrangemangen har också fått kritik från politikerhåll. Esbo stadsstyrelse kräver att stadens tekniska sektor och HRT ska utreda och åtgärda allt krångel.

Passagerarna vande sig i östra Helsingfors

Också 1982 då metron till östra Helsingfors öppnade fick projektet skarp kritik av passagerarna. Enligt Räty tog det några månader innan stormen lugnade sig.

– Ännu några år senare önskade resenärerna att de direkta busslinjerna skulle återinföras, men med tiden minskade responsen. Slutligen var passagerarna rätt nöjda med metron.

Marko Vihervuori, gruppchef för trafikundersökningen vid HRT, förväntar sig att den så kallade "spårkoefficienten" (finska: raidekerroin), som präglar internationella metropoler, ska kicka in.

Oftast upplevs den nya spårtrafiken av passagerarna som ett så pass trevligt sätt att resa på, att allt fler lockas att börja använda den.

Vihervuori kan, på basis av det nuvarande materialet, inte ännu avgöra om spårkoefficienten börjat gälla.

Men det finns några som upplever att de nya arrangemangen har reducerat antalet byten och olika färdmedel de tvingas använda.

En av dem är Hamza Kupiainen, som bor i Mattby och jobbar i Kajsaniemi i Helsingfors. Tidigare åkte han buss och bytte till metro i Gräsviken. Nu får han sitta i metron hela sträckan.

Även om restiden numera är tio minuter längre, vill Kupiainen inte vara utan den nya metron.

– Det positiva är ju att jag kan ta mig härifrån hela vägen till östra Helsingfors, säger han.

Överträffat förväntningarna

Även om effekten av den nya metron inte inte har klarnat fullständigt ännu, är det däremot klart att metron har överträffat förväntningarna.

Enligt HRT:s uppskattning skulle metron komma att användas av omkring 60 000 personer.

De faktiska siffrorna för den första veckan i januari är 75 000 resenärer per vardag. Det är 25 procent mer än förväntat.

Uppdatering 19.1.2018 - passagerarmängderna hade räknats fel och var 50 000, inte 75 000: Passagerare räknades dubbelt på tre stationer - västmetron har färre passagerare än väntat

HRT:s Vihervuori uppskattar att under den andra veckan hade passagerarantalet stigit till 80 000 per vardag. Men den siffran speglar inte riktigt verkligheten, eftersom tisdagens problem har sopats under mattan.

Artikeln baserar sig på Yle laski: Länsimetro veti tuhansia autoja pois Länsiväylältä – "Ei tarvitse olla aamuisin ruuhkissa auton kanssa" skriven av Ulla Malminen och Eemeli Martti.

Västmetron ger många Esbobor längre jobbresa: ”Vi förlorar en halv timme om dagen”

Restiden för många har förlängts med 15 minuter eller mer.