Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Här är äggmannens samling gömd - tusentals exemplar är dolda för allmänheten

Från 2018
Uppdaterad 17.01.2018 06:55.
En låda med fågelägg på Naturhistoriska museet i Helsingfors. Innehåller ägg från bland annat struts, emu och kejsarpingvin.
Bildtext En låda med fågelägg på Naturhistoriska museet i Helsingfors. Den innehåller ägg från bland annat struts, emu och kejsarpingvin.
Bild: Yle / Petter Blomqvist

Nere i källaren i naturhistoriska centralmuseet i Helsingfors finns miljoner olika exemplar av insekter, fågelägg och ryggradsdjur som allmänheten aldrig får se. Det är här "äggmannen" från Närpes samling nu finns.

Efter att ha tagit hissen ner till källarvåningen öppnar museimästare Martti Hildén dörren till museets samlingar. Här förvaras omkring 10 miljoner exemplar av bland annat insekter, kräldjur och fågelägg.

Hyllorna där Naturhistoriska centralmuseets samlingar förvaras.
Bildtext Rummet hålls svalt och torrt och skåpen är dammtäta och skyddar mot ljus.
Bild: Yle / Petter Blomqvist

Äggmannens samling har fått sitt nya hem här. Mannen hade i sin ägo en samling på 9 000 fågelägg.

Ännu ett år efter att museumet tog emot samlingen håller man på att sortera och gå igenom alla exemplar.

Samlingen kan vara till nytta för framtida forskning.

– Det är till största delen frågan om inhemska fåglar och många av exemplaren är nyare än de som vi har i våra samlingar. Med dem kan man undersöka skillnaden mellan olika tidsperioder, säger Hildén.

Museimästare Martti Hildén drar ut en av lådorna i naturhistoriska museets äggsamling
Bildtext Martti Hildén visar var museets äggsamling är förvarad.
Bild: Yle / Petter Blomqvist

Samlingarna i museets källare härstammar från mitten av 1800-talet fram till slutet av 1900-talet.

Museet får med jämna mellanrum ta del av privata samlingar. Ännu under mitten av 1900-talet var det populärt att samla ägg och insekter som hobby.

Museimästare Martti Hildén.
Bildtext Museimästare Martti Hildén vid Naturhistoriska centralmuseet i Helsingfors.
Bild: Yle / Petter Blomqvist

De flesta donationer kommer från anhöriga som vill göra sig av med släktingars samlingar, men en del kommer även från skolor som vill göra sig av med till exempel uppstoppade djur.

– För oss är det viktigaste att objekten är noggrant dokumenterade så att vi kan se deras ursprung och tidsperiod. Största delen av det material vi får är tyvärr inte tillräckligt bra för att kunna användas för forskning och då blir vi tvungna att slänga det, säger Hildén.

Låda full med provrör av små fågelägg.
Bild: Yle / Petter Blomqvist

Största andelen av samlingen består av diverse insekter och Hildén uppskattar att det totalt rör sig om närmare 10 miljoner olika exemplar.

Museets samlingar är inte öppna för allmänheten.

– Samlingarna är främst till för forskning. Fågelägg är mycket vackra och vi vill inte uppmuntra till samlingsiver som lätt kan uppstå så därför väljer vi att hålla dem i skymundan.

En låda från Carl Gustaf Mannerheims skalbaggssamling på Naturhistoriska centralmuseet i Helsingfors.
Bildtext Bland samlingarna finns också Carl Gustaf Mannerheims skalbaggssamling från 1800-talet.
Bild: Yle / Petter Blomqvist

Museimästare Martti Hildén tycker att det är lämpligt att samling av fågelägg har blivit olagligt.

– Tiderna förändras. Numera har vi stora problem att bevara naturen och det är bra att vi inte går tillväga på samma sätt som tidigare.