Kosovo angrips både från öst och väst
Europas yngsta land Kosovo har hamnat svårt i kläm mellan öst och väst och får skäll från bägge håll.
Vid sidan av ärkefienden Serbien har Kosovo nu också EU och USA emot sig på grund av ovilja att göra upp om övergrepp under Kosovokriget för snart 20 år sedan.
Mordet på den kosovoserbiska politikern Oliver Ivanović på tisdagen försämrade relationerna till Serbien dramatiskt och kan i värsta fall bli en gnista som tänder en våg av våldsamheter och oro i regionen.
Ivanović hade fiender både i det serbiska och i det kosovoalbanska lägret.
Han sköts ned utanför sitt kontor i staden Mitrovica i norra Kosovo.
Staden är delad i en albansk och en serbisk del. Kosovos regering har i praktiken mycket liten kontroll över den serbiska delen av staden.
Många serber ansåg Ivanović vara alltför moderat och undfallen gentemot albanerna.
Serbiens ledning har i alla fall tagit tillfället i akt och lagt hård politisk press på de kosovanska myndigheterna och polisen.
- Om de inte är kompetenta att sköta det här vet vi nog hur det ska göras, sade Serbiens president Aleksandar Vučić på tisdagen med ett visst hot mellan raderna.
Bland albanerna anklagades den mördade Oliver Ivanović för krigsförbrytelser mot kosovoalbanerna under kriget 1998-1999 då det förekom grava grymheter på bägge sidor.
Känslorna går heta i regionen. Serberna anser Kosovo vara den serbiska nationens hjärta av historiska orsaker.
En del albaner talar i sin tur gärna om ett historiskt Storalbanien med dagens Albanien, Kosovo och delar av Grekland, Makedonien, Serbien och Montenegro.
Kosovo är formellt tvåspråkigt och de flesta orter har både albanska och serbiska namn, men serbiska är numera sällsynt utanför de serbdominerade områdena i norr.
Den gedigna antipatin mellan folkgrupperna märks bland annat på att många vägskyltar i Kosovo har de serbiska namnen övermålade med graffiti.
Med nästan samma emotionella kraft som riktas mot serberna hyllas amerikanerna och väst som den kosovanska nationens räddare.
Det var USA och Nato som ingrep 1999 med bombningar mot serbiska/jugoslaviska mål och tvingade de serbiska styrkorna till reträtt.
Men västländerna har småningom börjat tröttna på att Kosovo inte tycks vilja göra upp med sin blodiga närhistoria.
Det har bara gått knappt 20 år sedan kriget slutade och många tidigare albanska gerillaledare sitter på höga poster i samhället.
Både premiärministern, presidenten och parlamentets talman var ledare i den paramilitära Kosovos befrielsearmé UÇK - även känd under förkortningen KLA.
Samtidigt byggs en modern nationshistoria med kriget som utgångspunkt.
På många håll reser man monument över stupade krigare och UÇK.
På begravningsplatserna märks också kriget klart. Många anhöriga till stupade eller senare avlidna krigshjältar har rest gravstenar där den döde poserar med vapen.
Enligt flera rapporter gjorde UÇK sig skyldigt till allvarliga övergrepp under kriget.
Efter västliga påtryckningar gick Kosovos parlament år 2014 med på att inrätta en tribunal för att utreda misstänkta krigsbrott av UÇK under Kosovokriget.
Tribunalen ska ha sitt säte på neutral mark i Haag, men är inte en internationell domstol, utan lyder under kosovansk lag.
Den har tills vidare inte inlett sin verksamhet.
Nu har en grupp kosovanska parlamentsledamöter förberett ett förslag som skulle avskaffa domstolen.
Initiativtagarna hävdar att domstolen är onödig eftersom det finns andra instanser som kan hantera krigsbrott.
Utländska observatörer tror däremot att initiativet handlar om att flera personer i landets ledning är rädda för att bli åtalade.
USA och EU varnar för konsekvenserna
EU varnade förra veckan Kosovo för att relationerna med EU är i fara om Kosovo avskaffar domstolen.
Kosovo vill på sikt bli EU-medlem, men EU har gjort det klart att Kosovo först måste döma sina krigsförbrytare, normalisera relationerna till Serbien och utrota korruptionen.
Och på onsdagen kom USA:s Kosovoambassadör också med en klar varning.
- Kosovo måste vara villigt att avsluta det här kapitlet i sin historia även om det innebär att en del av landets krigstida ledare ställs till svars, sade ambassadör Greg Delawie till reportrar i huvudstaden Pristina.
