För elva år sedan sköt Kina en satellit i tusen bitar – nu planeras en laserstation för att städa upp rymdskrotet
Det kinesiska testet är den enskilda händelse genom historien som gett upphov till mest rymdskrot. Skrotmängden har redan i flera år ansetts vara kritisk och såväl myndigheter som privata företag jobbar hårt för att hitta en lösning.
I januari 2007 sköt den kinesiska armén iväg en ballistisk missil mot rymden. På nästan 900 kilometers höjd krockade den med en satellit som slogs i tusentals bitar.
Följden av missilförsöket blev att närmare 3 500 bitar rymdskrot släpptes lös i jordens omloppsbana, antalet mindre skrotpartiklar som uppstod uppskattas till 150 000.
Det här är den enskilda händelsen som orsakat mest rymdskrot i mänsklighetens historia. Mer än 20 procent av allt rymdskrot som kretsar kring jorden härstammar från den här knappt tusen kilogram tunga vädersatelliten.
Efter att Sputnik sköts upp i rymden år 1957 har människan skickat iväg kring 7 500 satelliter, av vilka ungefär 4 300 fortfarande roterar kring jorden. 1 200 är fortfarande i funktion, de övriga är rymdskrot.
Europeiska rymdorganisationen ESA bedömer att antalet rymdskrotbitar som har en diameter på mer än tio centimeter ligger kring 30 000.
Bitar som är mellan en och tio centimeter stora är betydligt fler, cirka 750 000. Ännu mindre partiklar uppgår till 166 miljoner. Allt kommer från gamla satelliter, bärraketer eller rymdstationer.
Sedan 1957 har människan skickat iväg kring 7 500 satelliter, av vilka ungefär 4 300 fortfarande roterar kring jorden. 1 200 är fortfarande i funktion, de övriga är rymdskrot.
Även små partiklar kan orsaka stor skada då de färdas i hastigheter på upp till 35 000 kilometer i timmen. Risken finns att en kollision leder till en kedjereaktion som kunde förstöra alla satelliter i omloppsbanan.
USA:s rymdfartsmyndighet Nasa bedömde redan år 2011 att mängden rymdskrot är kritisk. Som bäst jobbar man hårt för att hitta en lösning på problemet.
En laserstation i rymden
Det senaste förslaget kom från Kina. Forskare vid Kinas universitet för luftfart presenterade en idé som gick ut på att man skickar upp en satellit som skjuter laser mot rymdskrotet.
Genom att beskjuta skrotbitarna med laser skulle deras rörelse saktas ner, och på så sätt skuffas mot atmosfären där de skulle brinna upp.
Att städa upp i rymden med laser är inget nytt i sig. Man började bolla med tanken redan på 1990-talet och sedan dess har idén dykt upp med jämna mellanrum.
Nasa funderade år 2011 på möjligheten att från jorden beskjuta skrotbitarna med laser för att ändra på deras bana. Kinesiska forskare föreslog för första gången att manuellt skjuta med laser från rymden år 2014. Nu har modellen finslipats ytterligare.
Tanken om en laserstation får ändå inte stöd från andra länder. Det här eftersom en satellit som kan skjuta mot rymdskrot också kan skjuta mot fungerande satelliter.
Kinesernas prat om en laserstation har tidigare mött totalt motstånd i USA, som har överlägset flest fungerande satelliter i rymden.
Något måste ändå göras.
Jättenät, magneter och robotnäve
Det är många runt om i världen som sitter och försöker klura ut en lösning på problemet, både inom myndigheter och privata företag.
I Singapore utvecklar bolaget Astroscale för tillfället en satellit som med hjälp av magneter skulle fånga upp rymdskrot och skicka det mot atmosfären för att brinna upp.
Europeiska rymdorganisationen å sin sida har ett eget rensningsprogram som går under namnet e.Deorbit. Planen är att fånga upp obrukbara satelliter och behärskat förstöra dem med hjälp av jordens atmosfär.
ESA utreder som bäst vilket system som skulle fungera bäst. Bland alternativen finns ett jättelikt nät, en harpun och en robotnäve.
Satsningar också i Finland
Målet att minska på rymdskrotet finns med också i Finlands rymdlag, som träder i kraft nästa vecka.
Alla finländska företag som skickar upp satelliter måste ha en plan för att förebygga uppkomsten av rymdskrot. Dessutom måste företagen rapportera om hur deras verksamhet påverkar miljön på jorden, i atmosfären och i rymden.
Om människan någonsin på allvar ska kunna erövra rymden måste vi först städa upp vår egen bakgård.
Finländarna är också med och försöker hitta en vetenskaplig lösning på rymdskrotsproblemet. Finlands Akademi utnämnde i somras enheten för hållbar rymdforskning och rymdteknik till en av sina spetsforskningsenheter.
Enheten utvecklar som bäst en plasmabromsningsteknologi som ska göra det möjligt att kostnadseffektivt och säkert få ner satelliter efter att de gjort sitt jobb.
Forskarna som arbetar med det här kommer från Helsingfors universitet, Aalto-universitetet, Åbo universitet och Meteorologiska institutet.
En lösning på problemet behövs eftersom antalet små satelliter som skickats upp i rymden har ökat explosionsartat de senaste åren.
Enligt flyg- och rymdindustrikoncernen Lockheed Martins uppskattning orsakar rymdskrotet redan nu hundratals farosituationer för satelliter varje dag.
Om människan någonsin på allvar ska kunna erövra rymden måste vi först städa upp vår egen bakgård.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets text 11 vuotta sitten Kiina ampui sääsatelliitinsa tuhansiksi pirstaleiksi – Nyt se suunnittelee jättilaseria avaruusromun siivoamiseksi skriven av Teemu Hallamaa.