Dricksvatten som stått länge i kranen kan innehålla stora mängder metaller
Stora mängder nickel, bly och koppar kan lösas upp i dricksvattnet från kranar och vattenrör, visar ett slutarbete vid Aalto-universitetet.
Du slipper metallerna genom att låta kranen rinna en stund innan du fyller vattenglaset.
Mängderna metaller i dricksvattnet är högre ju längre vattnet har stått i vattenledningarna. Dessutom påverkas vattnet av ålder och material på rör och kranar, visar Meri Sipiläs diplomarbete vid Aalto-universitetet.
Hon undersökte kranvatten från trettio fastigheter runtom i Finland.
- Det fanns särskilt mycket nickel i vattnet på sådana ställen där kranen hade bytts ut högst ett år tidigare. Nicklet har antagligen lossnat från blandningen av nickel och krom som kranen ytbehandlats med, säger Sipilä.
Det fanns mycket koppar i vattnet i fastigheter med kopparrör som installerats högst ett år tidigare. Bly kan å sin sida lossna från mässingsdelar, som kranar och fogdelar i rörsystemet
Låt kranen rinna
Nickelhalten i vattnet överskred gränsvärdena i en tredjedel av fastigheterna då man lät vattnet stå i över 8 timmar.
Det får inte finnas över 20 mikrogram nickel i en liter vatten, annars räknas det som hälsovådligt. I Soinis vattenprov fanns det upp till 80 mikrogram nickel per liter.
Gränsvärdet för bly, 10 mikrogram, överskreds på ett mätningsställe medan kopparhalten på några ställen var hög, men inte alltför hög.
- Då man tänker dricka vatten eller använda det i matlagning lönar det sig att först låta kranen rinna en stund tills kallvattnets temperatur jämnas ut, säger Sipilä.
I framtiden ska det gå lättare att upptäcka sådana här kranar och rör ur vilka det lösgörs mycket metaller. EU:s dricksvattendirektiv för hur man undersöker metallnivåer i kallt dricksvatten har nämligen ändrats.
Tidigare lät man vattnet rinna en ganska lång stund innan provtagningen, vilket gjorde att vattenprovet mätte kvaliteten på vattnet i vattennätet, inte det som stått i vattenrören i hemmet.
Nu ska provröret fyllas direkt, vilket gör att man då hittar de fastigheter vars rör eller kranar släpper ur sig för mycket metaller. Därefter åläggs den ansvariga att byta ut delarna som fjällar av sig alltför mycket.