Med en bit Berlinmur och gamla löpsedlar väcks världshändelserna till liv – allt färre amerikaner litar på pressen men Newseum kämpar emot

Allt färre amerikaner litar på journalistiken. Plötsligt används begreppet ”fake news” i hela världen. Nyhetsmuseet Newseum i Washington ger PR åt pressen och förklarar fakta och fiktion.

I hissen upp till sjunde våningen pågår en historielektion.

Lärarinnan försöker förklara skillnaden mellan Väst- och Öst-Berlin och Nord- och Sydkorea för en grupp oroliga cirka 12-åringar. Det handlar om yttrandefrihet, demokrati och diktatur förklarar hon.

Här väcks världshändelserna till liv

På bottenvåningen finns flera meter äkta Berlinmur för att åskådliggöra det konkreta hinder som fanns för kommunikation mellan tyskarna.

På tv-skärmarna ser och hör man president Reagan uppmana Gorbatjov att riva muren. Några år senare skedde det, och det blev en annan världsnyhetshändelse.

Newseum samlar på världsnyheter. Terrordådet mot World Trade Center uppmärksammas med en hel vägg av löpsedlar om flygplanen som flög in i skyskraporna.

Nyheter ska beröra

I videosalarna spelar man upp filmer från händelserna den 11 september och låter journalister minnas den arbetsdagen.

Mitt i rummet står det som är kvar av antennen, den högsta toppen på en av de raserade byggnaderna.

Diskret vid en vägg finns en låda med pappersnäsdukar. Stora nyheter berör, också många år senare.

Newseum - för nyhetsnördar

Newseum är verkligen platsen för alla nyhetsnördar.

Här finns tidningarnas historia, tekniken och tänkandet, första sidor från alla tider. Bakgrunden till nyhetshändelserna förklaras.

Det finns både gammaldags och moderna studior, där skolklasserna på besök får testa sin förmåga att framträda som nyhetsreportrar.

Kongressen skall ej stifta lag... eller inskränka yttrandefriheten, eller pressfriheten, eller folkets rätt att fridfullt samlas...

Första tillägget i konstitutionen

Grunden för nyhetsmuseets existens är det första tillägget i den amerikanska konstitutionen.

Det ger yttrandefrihet, pressfrihet och mötesfrihet vid sidan av religionsfriheten.

Det är en text som citeras nästan dagligen i USA, speciellt i dessa tider när man diskuterar pressens rätt att kritisera till exempel den sittande presidenten.

Händelserna 1968 med kampen mot Vietnamkriget och för medborgarrätt får speciellt stor uppmärksamhet i år på museet.

En imponerande utställning med Pulitzerbelönade pressbilder är en av de första saker som möter besökaren.

Det finns en lång rad förstasidor på amerikanska tidningar, kompletterat med tv-inslag från
samma tid. Det blir både historia och tidningshistoria.

Löpsedlar från en svunnen tid

Newseum är ett mecka för nyhetsvännerna, men museet är i trubbel.

Precis som nyhetsvärlden är i uppbrott och alla söker en ny lönsam affärside, så är också museet i trångmål.

I höstas rapporterade New York Times om ett växande underskott för museet, trots ett högt besökarantal med långt över en halv miljon människor i året. Byggnaden är ännu inte betald och låneräntorna tynger.

De frivilliga bidragen från framgångsrika tidningshus har torkat in med den ekonomiska krisen i branschen.

Pressrabatt

Inträdet till museet kostar 24,95 dollar + skatt – vilket är mycket i Washington där de flesta av museerna har gratis inträde.

Det är kanske träffande att när journalister brukar ha fritt inträde till de flesta museer i världen, så duger presskortet inte här. En rabatt på tio procent är det som beviljas, till och med åt en journalist som ska göra ett inslag om museet.

Måste säljas?

Newseum har redan bytt direktör en gång på grund av oenighet om fortsättningen.
Det talas till och med om att sälja byggnaden, som onekligen ligger centralt.

Man flyttade hit 2008, när man hade större ambitioner och var missnöjd med placeringen utanför Washingtons stadskärna.

Som alla amerikanska institutioner vädjar man om mer understöd och försöker hyra ut sina utrymmen till lönsamma privata arrangemang.

Mediemuseum behövs mer än någonsin

Museet får beröm av besökarna. Men det garanterar ju inte framgång. Många säger att museet aldrig har behövts mer än nu.

Det mesta är mycket användarvänligt och interaktivt. Här finns möjlighet att både se, höra och göra. Det tycks höra till alla skolelevers program att besöka Newseum.

Ett viktigt undervisningspaket gäller just läskunskap för medierna, det som verkar behövas mest just nu.

Allt svårare skilja falskt och fakta på nätet

Här finns en färsk del som diskuterar begreppet ”fake news”.

- Det är faktiskt ett problem med falska nyheter, säger en läkarstuderande på museibesök. Hon och flera andra talar om hur det har blivit allt svårare att skilja på falskt och fakta i internetvärlden. De tycker deras museibesök är viktigt.

Medierna förfalskar ibland, men inte så mycket som president Trump hävdar. Det krävs också mycket av folket, det räcker inte att läsa rubrikerna för att avgöra, säger besökare jag talar med.

Olika syn mellan republikaner och demokrater

En färsk opinionsundersökning i USA visar att 73 % av de tillfrågade är oroade över missinformation på internet. Många kommer till museet för att lära sig mer.

Över 40 procent av befolkningen tycks anse att pressen sköter sig dåligt. De objektiva nyhetskanalerna anses få.

Demokraterna verkar lite mer positivt inställda till press och journalistik.

Journalisterna och media överlag är inte populära i USA. Visserligen anser de flesta att pressens uppgift är viktig för demokrati och information till folket.

Oenigt om ”fake news”

President Donald Trump har infört begreppet ”fake news”, ett begrepp som han har använt nästan dagligen sedan han tillträdde för ett år sedan.

Problemet är att amerikanerna är oeniga till och med om vad begreppet betyder.

En demokrat menar förmodligen att det kommer falska nyheter från tv-kanaler, tidningar och journalister som medvetet ljuger, och presenterar påhittade eller vinklade historier för folket.

President Trump och många republikaner tycks anse att alla nyheter som är ofördelaktiga och otrevliga kan kallas fake news, också om de är sanna.

"Slarviga journalister - med agenda"

48 procent av republikanerna anser att journalisterna alltid publicerar sina rapporter utan att kontrollera fakta och källor.

24 procent av demokraterna är av samma åsikt. I stort sett resten anser att det sker ibland.

Ett specialproblem i USA är de vinklade nyheterna i kabel-tv.

Republikanerna tycker att det är ett större problem, och då avser de förmodligen CNN och NBC.

När demokraterna söker exempel på vinklade nyheter nämns oftast Foxnews.

Presidentens mediekrig

En utredning från Media Research Center, som betecknas som ett konservativt forskningsinstitut, fäster uppmärksamhet vid medias krig mot Trump.

Man har kartlagt tre stora tv-kanaler, ABC, CBS och NBC, med en sammanlagd tittarsiffra på över 25 miljoner tittare per kväll.

Presidentens roll uppmärksammas

En del amerikaner menar att det är president Trump själv som presenterar de falska nyheterna.

Hans alternativa fakta bortser ibland från verkligheten. Det kan till exempel handla om Rysslands inblandning i valkampanjen.

Slutsatsen blir att 2017 var året då pressen och medierna gick i kamp med presidenten.

Donald Trump var den största nyheten under året, men 90% av bevakningen var negativ, rentav fientlig enligt den mätningen.

Oroande framtidsutsikter

Nyhetsmuseet besöks kanske inte av dem som skulle behöva det mest. Det verkar vara kritiska nyhetskonsumenter som hittar hit, men också många skolklasser.

Också bland besökarna finns det en misstanke om att amerikanernas inställning till journalistiken håller på att ändras.

När journalisterna mister en del av sin stjärnstatus försvinner kanske också intresset för ett museum som hyllar journalisternas arbete, befarar några besökare jag talar med.

Trump delade ut "Fake news awards" - men först kraschade hemsidan

CNN utdelas hela fyra priser.