Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Tallar röjdes för att ge plats för hotade insekter - Hangöbor är upprörda

Från 2018
Marika Lindström pratar med Iida Kämäri.
Bildtext Marika Lindström pratar med Iida Kämäri från NTM-centralen.
Bild: Yle/Minna Almark

Hangöbor är upprörda över att skogsmaskinerna har gått hårt fram på naturskyddsområdet vid Bellevuestranden.

Närings- trafik- och miljöcentralen (NTM) svarar att det är nödvändigt för att bevara den unika miljön för utrotningshotade insekter.

Kolavikens naturskyddsområde i Hangö är unikt med sina sanddyner där det växer lite träd. Eftersom solen gassar på sanddynerna är det en miljö där många insekter trivs bra.

En arbetsmaskin städer upp en skog.
Bildtext Sanddynerna ska komma fram.
Bild: Kai Malaska.

På området finns hela 46 utrotningshotade insektarter, de flesta av dem fjärilar.

Det innebär att det är en av de platser där det finns mest utrotningshotade insekter koncentrerade på ett och samma ställe i Finland.

Utrotningshotade insektarter i Kolavikens naturskyddsområde

Det var bland annat med det här i tankarna som Hangö stad tillsammans med NTM-centralen före julen lät avverka träd på ett 7,5 hektar stort område i Kolaviken.

Hela området där det finns värdefulla arter är 19 hektar stort.

Varför avverka så mycket träd?

Men för många Hangöbor som brukar röra sig i området blev det en chock när de fick se resultatet.

- Det finns så mycket frågor kring det här. Varför har man gjort en så stor inverkan på naturen, frågar Hangöbon Marika Lindström

Porträttbild av Marika Lindström.
Bildtext Marika Lindström rör sig ofta vid Bellevuestranden.
Bild: Yle/Minna Almark

Marika Lindström ger en eloge åt staden som har satt upp skyltar med information om att det ska avverkas i området.

Men trots det funderar både hon och andra som rör sig i området varför så mycket träd har fällts.

- Vi vet att det finns utrotningshotade kryp, men ändå funderar vi varför man har tagit bort så stora områden.

Enligt NTM-centralens pressmeddelande skulle enbart under femtio år gamla tallar tas bort, men Marika Lindström menar att det visst har avverkats äldre träd än så.

- Många är också upprörda över att de stora maskinerna har kört där man inte får gå. Man upplever att de har söndrat marken.

Skötseln borde ske oftare

Grundproblemet är att området har lämnats orört för länge, konstaterar hon. Man borde ha gjort något åt det tidigare.

- För många har det varit som ett litet sagoland när det har varit lite mera träd. Området borde underhållas med jämnare mellanrum.

Frågan för många är också vad som är viktigare: gamla träd eller småkryp, säger hon.

Vad tycker du?

- Båda är viktiga!

Känslorna lugnar ner sig då våren kommer

Kai Malaska har skött om att städa upp efter avverkningen på sanddynerna.

Precis som många andra reagerade han med bestörtning när han först såg resultatet efter skogsmaskinerna.

- Man hade ju blivit van att se området inväxt. Men nu när man har sett det några gånger så förstår man att det ska se ut så här.

Porträttbild av Kai Malaska.
Bildtext Kai Malaska.
Bild: Yle/Minna Almark

Många Hangöbor har kommit fram till Kai Malaska och diskuterat förändringen.

I de flesta fall har de lugnat ner sig när han har förklarat varför avverkningen har skett.

- Det har gjorts så mycket på en kort tid och många undrar varför man inte kunde avverka lite träd under flera års tid. Men det är en förutsättning för att det unika området ska bevaras.

Han är ändå övertygad om att de flesta lugnar ner sig bara våren kommer och området blir grönt igen.

Kai Malaska vid en maskin på Bellevuestranden i Hangö.
Bildtext Kai Malaska har röjt upp efter skogsmaskinerna.
Bild: Kai Malaska

Lång tid sedan senaste avverkningen

Iida Kämäri jobbar på NTM-centralen, som tillsammans med Hangö stad ansvarar för avverkningen på Kolavikens naturskyddsområde.

Eftersom det har uppstått så många frågor har hon kommit till plats och ställe för att besvara dem.

Stockhög i vinterlandskap.
Bildtext Stockhögarna finns ännu kvar.
Bild: Yle/Minna Almark

Iida Kämäri understryker att området är unikt i Finland och att målet har varit att skapa en halvöppen strandmiljö. Området har skötts i enlighet med den gällande skötselplanen.

Eftersom det har gått 30 år sedan de senaste skötselåtgärderna har trädbeståndet ökat väldigt mycket, förklarar hon.

Det innebär i sin tur att det skapas mycket förna, det vill säga barr och bark som bildar ett lager på marken.

- För att upprätthålla den halvöppna terrängen är vi tvungna att ta bort träd, förklarar hon.

Hård hand för att uppnå rätt miljö

Målet med avverkningen har varit att förstora gläntorna genom att ta bort de träd som skuggar. Dessutom har man velat skapa nya gläntor och skapa grupper av kvarvarande träd.

- För att man ska få till stånd en öppen miljö måste man ta bort trädbestånd med ganska hård hand. Nu har de återstående träden plats att växa och bli fina och yviga strandtallar.

Porträttbild av Iida Kämäri.
Bildtext Iida Kämäri från NTM-centralen.
Bild: Yle/Minna Almark

Iida Kämäri medger att man kunde ha informerat bättre om avverkningarna på naturskyddsområdet.

Den information som NTM-centralen skickade till de lokala tidningarna resulterade inte i några artiklar.

- Medan vi utförde skötselarbetet diskuterade vi med alla som rörde sig i området. Men vi hade säkert kunnat informera mera före det.

Beklagligt missförstånd om trädens ålder

Det har också blivit missförstånd när det gäller vilka träd som skulle tas bort.

Det har aldrig funnits något löfte om att alla träd som är äldre än 50 år skulle bevaras.

- Det har tagits bort äldre träd om de har funnits på ett ställe som har skuggat gläntor, säger Iida Kämäri.

Hon beklagar samtidigt att det pressmeddelande som hon skrev före avverkningen blev otydligt.

I det stod det missvisande att träd som är yngre än 50 år tas bort.

- Meningen var att förklara att det huvudsakligen var yngre träd som avverkas, säger Kämäri.

Kontinuerlig vård behövs

Närrekreationsområden är kära platser för många människor, säger Iida Kämäri och tillägger att det är naturligt att man blir ledsen då miljön förändras.

- Det känns säkert illa. Men det finns välgrundade orsaker till att man utför skötselarbeten.

- Här handlar det om att skydda de utrotningshotade insekterna. Därför är det bra att försöka skapa bättre förståelse för varför åtgärderna utförs.

Vinterstrand i Hangö.
Bildtext Sanddynerna gömmer sig under snön.
Bild: Yle/Minna Almark

Hon håller med Marika Lindström om att naturskyddsområdet kunde skötas mera frekvent.

- Överlag är det här ett område som kräver kontinuerlig vård och det kommer det att få också i framtiden.

Naturskyddsområdet är mer än fina träd

Det kommer inte att avverkas flera träd i området. Däremot fortsätter man med att ta bort vresrosen, som är en av de mest skadliga främmande arter som finns i Finland.

Vresrosen växer gärna på öppna sandstränder och ger inte plats för andra växter.

Iida Kämäri poängterar än en gång hur unikt Kolavikens naturskyddsområde är.

- Hangöborna borde kanske lära sig att värdesätta den unika naturen och inse att den inte bara handlar om de stora träden som breder ut sig. Där finns också en väldigt stor artrikedom.

Diskussion om artikeln