Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Hur frivillig är egentligen en frivillig återresa? Många irakier i Finland har inga andra alternativ

Från 2018
Uppdaterad 23.01.2018 11:08.
Ali, Helsinki, 10.01.2018
Bildtext Ali hämtade ett engångspass från Iraks ambassad för att kunna återvända hem.
Bild: Antti Haanpää / Yle

Tusentals personer uppges ha lämnat Finland frivilligt under de senaste åren. Men kan man tala om frivillig återresa då de flesta inte har några andra alternativ?

I början av januari bestämde sig Ali för att åka frivilligt hem till Irak.

Han hade fått sitt sista negativa asylbeslut och alternativen efter det var få. Egentligen bara tre. Att bli tvångsutvisad av polisen, att stanna i Finland som papperslös eller återvända frivilligt.

Trots att Ali fruktade för sitt liv så bestämde han sig för det sista alternativet.

Ali kramar om sin stödperson Mira en sista gång innan han återvänder tll Irak.
Bildtext Ali kramar om sin stödperson Mira en sista gång innan han återvänder till Irak.
Bild: Yle / Ann-Charlotte Åkerholm

- Polisen sa till mig att du är nitton år gammal, du kan åka till Irak nu och starta ett nytt liv där. Du kommer att få pengar från IOM och så vidare. Jag funderade på hur de kan säga så? De vet ju allt som händer i Irak.

Ali kontaktade den Internationella organisationen för migration, IOM. Organisationen samarbetar med Finland och står för researrangemangen då någon vill återvända frivilligt hem.

Det handlar i själva verket om tvångsutvisning under mera mänskliga förhållanden

Kaisa Väkiparta, Amnesty

Förra året arrangerade IOM 1 422 återresor, av dem var 78 procent till Irak. De allra flesta fallen var sådana som Alis fall där personerna hade fått ett negativt asylbeslut.

Graf av frivilligt återvändande asylsökare. 2116 personer år 2016 och 1422 personer år 2017.
Bildtext Statistik över antal som återvänt frivilligt med hjälp av IOM. År 2016 var de 2113 och år 2017 var de 1422. De flesta återvände till Irak. Källa: IOM
Bild: Miro Johansson / Yle

Kaisa Väkiparta från Amnesty ifrågasätter frivilligheten i många av fallen och tycker själva termen är missvisande.

- Om en person fått ett negativt asylbeslut och alternativet är tvångsutvisning så är ordet frivillig en dålig term. Då handlar det i själva verket om tvångsutvisning under mera mänskliga förhållanden, säger Kaisa Väkiparta som är expert på flyktingfrågor.

Enligt Väkiparta kan man tala om frivilligt återvändande endast i de fall då en person drar in sin ansökan och bestämmer sig, till exempel av familjeskäl, att återvända. Eller då en person bestämmer sig för att återvända efter ett positivt asylbeslut.

Sådana fall finns också bland de återvändande, men i takt med att de negativa asylbesluten ökat, så har också antalet som återvänt frivilligt efter att de fått ett negativt asylbeslut blivit fler.

Kaisa Väkiparta
Bildtext Kaisa Väkiparta är informatör för Amnesty Finland och expert på flyktingfrågor.
Bild: Amnesty

IOM försäkrar sig om att viljan att återvända är äkta

IOM som står för arrangemangen då någon vill återvända frivilligt säger sig utreda noggrant att de som ansöker om frivillig återresa gör det av fri vilja. Allt annat skulle vara mot IOM:s principer, säger programchefen Tobias van Treeck.

Programchef Tobias van Treeck vid IOM.
Bildtext Tobias van Treeck ansvarar för IOM:s program som står för arrangemangen då en person vill återvända till sitt hemland. Bild: IOM

- Vi försäkrar oss alltid om att personen av egen vilja har sökt sig till vårt program och själv bett om hjälp. Den som ansöker om att återvända frivilligt ska ha bekantat sig med vårt program i förväg och själv fyllt i och undertecknat ansökningen. De har rätt att ångra sig ännu på flygfältet om de inte vill resa tillbaka till sitt hemland.

Vad gör ni om ni misstänker att personen egentligen inte vill återvända?

- Det finns ibland indikationer på att personen inte vill återvända och då kollar vi upp saken med personen själv och med myndigheterna. Ibland har det lett till att resan inhiberats.

De har rätt att ångra sig ännu på flygfältet om de inte vill resa tillbaka till sitt hemland

Tobias van Treeck, IOM

Enligt van Treeck har det funnits fall där det framkommit att polisen redan påbörjat researrangemangen för tvångsutvisning. Då har misstankar väckts om att återresan inte sker frivilligt. I de fallen har personen inte tillåtits återvända via IOM.

Kampanj för att få ut irakier

Inrikesministeriet och Migrationsverket för en aktiv kampanj för att öka antalet frivilligt återvändande. I oktober 2017 höjdes bidraget för att locka fler att återvända.

Graf som visar fördelningen av olika storleks bidrag åt returnerande asylsökanden.
Bildtext Summan beror på landet dit personen återvänder. Det högsta bidraget betalas till personer som återvänder till t.ex. Irak eller Afghanistan. Det är Migrationsverket som beviljar bidragen. Källa: IOM ,
Bild: Miro Johansson / Yle

Sen oktober 2016 har en vuxen som frivilligt återvänder till sitt hemland beviljats 1 500 euro i ekonomiskt stöd och en minderårig som reser med sin familj 750 euro beroende på landet.

Tidigare var maximibeloppet för ekonomiskt stöd 1 000 euro för vuxna och 600 euro för barn.

Bidraget kan antingen betalas i form av kontanter eller som förnödenheter eller tjänster, till exempel hjälp med att skaffa ett jobb.

Det är Finland som står för alla kostnader i samband med återresan, IOM står för arrangemangen.

Trots de höjda bidragen har man inte lyckats locka fler att återvända frivilligt.

Migrationsverket har dessutom satsat på frivillig återresa genom att anställa personer till flyktingförläggningarna som ger rådgivning om frivillig återresa.

- Överdrivna påtryckningar passar inte ihop med vad frivillighet innebär för oss. Vi tycker ändå att det är viktigt att det informeras om möjligheten att återvända frivilligt så att så många som möjligt vet hur man ska gå till väga om man vill göra det, säger Tobias van Treeck.

turvapaikanhakijoita
Bildtext I juni 2016 fick 77 procent av irakierna negativt asylbeslut. År 2014 var motsvarande siffra 13 procent.
Bild: Yle / Uutisgrafiikka

Människorättsexperter har kritiserat Finlands asylpolitik för de skärpningar som gjorts i lagen under de senaste två åren. Också Migrationsverket har fått kritik för att den brådska som har rått kan ha lett till att många asylsökandes fall aldrig utretts ordentligt.

Väkiparta är rädd för att det bland de frivilligt återvändande finns sådana vars asylprocess inte har gått rätt till.

- Problemet är processen som leder till asylbesluten. Har Finland för tillfället en rättvis asylprocess? Är besluten rättvisa, har fallen utretts ordentligt? Om de har det är utvisningarna berättigade men det finns misstankar om att allt inte har gått rätt till.

Ali ja Mira, Helsinki, 10.01.2018

Ali var barn när han sökte asyl i Finland - nu tvingas han lämna landet

Förvaltningsdomstolen tar ställning till Migris linje.