Statsvetare om valdebatten: Intressant och intensivt - men ingen klarhet i Natofrågan

En intressant och intensiv debatt där åsiktsskillnaderna framkom tydligt, sammanfattar statsvetaren Åsa von Schoultz. Kollegan Kimmo Grönlund hade hoppats på klarare besked om Nato i Yle Fems tvåspråkiga valdebatt.

- När det gäller skiljelinjerna kom det inte fram något nytt. Vi har en tydlig Natoanhängare, Nils Torvalds. Resten är antingen entydigt emot, eller som Sauli Niinistö som säger nej för tillfället, säger Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi.

Sveriges Natodiskussion har seglat upp som ett tema även inför valet även i Finland. Kan den här frågan påverka utgången av valet?

- Enligt de mätningar som har publicerats så har det inte haft någon nämnvärd effekt. Redan nu är ungefär en femtedel av finländarna för ett Natomedlemskap. Om Sverige blir medlem blir andelen större.

Grönlund säger att han hade hoppats på tydligare besked från Sauli Niinistö om att Finland och Sverige kommer att ta ställning till Nato tillsammans.

- Nu fick vi kommentarer om att Finland och Sverige för en dialog, men att det inte entydigt betyder att om Sverige går med så ska Finland också göra det. Som väljare skulle det kännas tryggare att tänka sig att den utrikespolitiska ledningen gör detta i samråd med den svenska utrikespolitiska ledningen.

- Överlag är det ganska intressant att vi skriver 2018 och vi har åtta kandidater varav bara en talar för Nato. Att vi i Finland fortfarande är så rädda för Ryssland. Det kännetecknar hela valrörelsen.

von Schoultz: Natodiskussionen är tydliggörande

Enligt professorn i statskunskap vid Helsingfors universitet Åsa von Schoultz var måndagens Natodiskussion på många sätt beskrivande.

- Det är få av kandidaterna som vill avslöja vad man skulle göra om Sverige skulle besluta sig för att gå med. Det är ganska naturligt.

Kandidaterna fick även frågan om hur de ställer sig till den finländska exporten av vapen till konflikthärdar i Mellanöstern. Här kom värderingarna fram tydligare, säger von Schoultz.

- Många betonade att det handlar om moral och att de etiska övervägandena är viktiga, och att det kanske inte gått riktigt korrekt till eller att man inte är helt nöjd med situationen.

- Till och med Sauli Niinistö var ju ganska tydlig med att han inte är helt nöjd med hur det förhåller sig.

Feminismen väcker starka känslor

Av presidentvalskandidaterna uppger Merja Kyllönen (VF), Tuula Haatainen (SDP), Pekka Haavisto (Gröna) och Nils Torvalds (SFP) sig vara feminister.

De övriga fyra kandidaterna vidkänns inte begreppet, även om de alla säger sig jobba för jämställdhet.

- Nog är det märkligt att ordet feminism väcker så starka känslor i det här landet. Det här upphör inte att förvåna mig, säger Åsa von Schoultz.

- Av någon anledning ligger Finland efter Sverige då det gäller kulturell utveckling. Begrepp som feminism uppfattas ofta som något för modigt, säger Kimmo Grönlund.

- Dels är begreppet kanske okänt bland många. Men det är på något vis kännetecknande för vårt land. Vi är värdemässigt ungefär tio år efter vårt västra grannland. Men tack och lov minst tio år före vårt östra grannland.

Presidentkandidaterna debatterar vapenexport och feministisk utrikespolitik - se Svenska Yles tvåspråkiga valdebatt

Alla kandidaterna är på plats i tv-debatten.

Feministisk utrikespolitik? Frivillig skolsvenska? Stopp för vapenhandeln? Här är frågorna som diskuterades i Yle Fems valdebatt!

Sex av åtta kandidater talade svenska i Yle Fems debatt.