Finland vill göra som Danmark – där måste arbetslösa söka två jobb i veckan men ändå tycker facket om aktiveringsmodellen

I Danmark godkände facket aktiveringsmodellen för arbetslösa utan protester. Danska arbetsgivare kan lätt avskeda folk, men i gengäld får arbetslösa bra ersättning och utbildning.

I det kommunala jobbcentret på Vesterbro i Köpenhamn väntar 31-åriga Johan Jakobsen på att bli intervjuad av en jobbkonsulent. Han har varit arbetslös i två veckor och har nu sitt första möte på jobbcentret.

- Jag tycker att det är bra att jag själv ska vara den som tar kontakt, men som arbetsmarknaden ser ut nu, åtminstone för mig, så är det riktigt svårt att få nytt jobb utan någon hjälp, säger Jakobsen.

Jakobsen har jobbat deltid som lärarassistent och han hoppas nu på att få ett jobb som gymnasielärare.

Arbetslöshetsersättningen är i medeltal cirka 2400 euro i månaden, före skatt

Den danska arbetsmarknaden beskrivs ofta som väldigt flexibel. Det är lätt att få sparken, men det är också lätt att få nytt jobb. Flexibiliteten gör att det snabbt skapas nya arbetsplatser.

I den danska aktiveringsmodellen ingår också utbildning för arbetslösa och en relativt hög arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetsersättningen är i medeltal cirka 2400 euro i månaden, före skatt.

Det är den här danska aktiveringsmodellen Finlands regering har haft som förebild, men den finländska aktiveringsmodellen ställer inte lika höga krav på de arbetslösa.

Ändå har aktiveringsmodellen väckt stort motstånd i Finland och i protest planeras det bland annat omfattande strejker fredagen den 2 februari.

Arbetslösa får utbildning som passar arbetsmarknaden

I Danmark infördes aktiveringsmodellen under 1990-talet, då det blev tydligt att det fanns ett matchningsproblem på arbetsmarknaden. De arbetslösas kompetens motsvarande inte det arbetsgivarna frågade efter.

- De arbetslösa ska blixtsnabbt få de kvalifikationer och den utbildning de behöver för att fylla ut de hål som finns på arbetsmarknaden, och för att uppfylla det arbetsgivarna vill ha, förklarar Mads Busck, politisk rådgivare på den fackliga takorganisationen LO.

För facket var aktiveringsmodellen inget rött skynke, utan man förhandlade sig fram till en modell man kunde acceptera.

- Generellt har vårt förbund riktigt goda relationer med arbetsgivarna och vi kan göra avtal om i stort sett allt. Det gör också att det är mycket sällan vi har strejker och liknande i Danmark, säger Busck.

Efter tre månaders arbetslöshet förutsätts man söka jobb utanför sin egen bransch

Facket gick med på att tumma både på uppsägningsskyddet och yrkesskyddet, och i gengäld fick de arbetslösa bra arbetslöshetsersättning och goda utbildningsmöjligheter.

- Vad tycker facket om att det är så lätt att säga upp folk?

- Det är ju lite roligt att en fackförening säger att det är okej, men det gör vi. Vi säger att det är ok, men då ska man ha en ordentlig dagpenning om man blir arbetslös och vi ska ha pengar för utbildning, och det har arbetsgivarna sagt att de ger.

LO anser att aktiveringsmodellen gynnar både arbetstagare och arbetsgivare och att det nu helt enkelt är lättare att få jobb som arbetslös. Därför vill man också hålla kvar modellen.

- Annars kan arbetsmarknaden lätt bli stel, på samma sätt som i en del sydeuropeiska länder. Där har unga enorma problem att komma in på arbetsmarknaden och den situationen vill vi inte ha.

Som bekant har också unga vuxna i Finland svårt att få in foten på arbetsmarknaden. Svenska Yle skrev i höstas hur många unga endast får nollavtal.

“Alla som kan jobba ska ställa sig till förfogande”

I Danmark blomstrar ekonomin och arbetslösheten är endast 4,3 procent. Långtidsarbetslösheten är också låg och det finns många lediga jobb, och allt det här tillskrivs bland annat aktiveringsmodellen.

Det är inte vi som borde byta karriär, utan dom som borde ändra sin planer för hur arbetslösa ska få arbete!

Men aktiveringsmodellen har också fått kritik. Läkarförbundet anser till exempel att systemet tvingar sjuka mänskor att jobba - också de danskar som läkarna bedömer att är mer eller mindre arbetsoförmögna.

- Alla som kan jobba ska ställa sig till förfogande, också om du bara kan jobba en timme om dagen, bekräftar avdelningschef Jens Sibbersen på Köpenhamns Jobbcenter.

Aktiveringsmodellen har inte heller lyckats råda bot på den höga arbetslösheten bland invandrare.

- Jag blev klar pedagog 2009, men jag har bara kommit till två anställningsintervjuer. Om man inte får en intervju kan man inte heller sälja sig själv, säger 53-åriga Hourie Tavakoli.

Tavakoli kom från Iran för 29 år sedan. I Danmark har hon utbildat sig till både herrskräddare och pedagog, men hon har haft få riktiga lönejobb.

Istället har hon haft olika slags praktikperioder och gått olika kurser. Hon är trött på att hela tiden söka jobb och alltid få ett nej.

- Det är inte vi som borde byta karriär, utan dom som borde ändra sin planer för hur arbetslösa ska få arbete!, säger Tavakoli bestämt.

Det handlar inte om att hitta drömjobbet, utan om att hitta nästa jobb.

Det finns också kritik mot att det är stor skillnad i servicen mellan de kommunala jobbcentren. I vissa kommuner anses de arbetslösa få bra hjälp med att komma vidare, medan det fungerar sämre i andra kommuner.

Efter tre månader ska man söka jobb i annan bransch

Arbetslösa ska söka två jobb i veckan och alla ansökningar dokumenteras av jobbcentren. Som arbetslös har man en personlig jobbkonsulent som ska hjälpa en att hitta jobb eller erbjuda lämplig utbildning.

Till att börja med söker man jobb inom den egna branschen, men redan efter tre månaders arbetslöshet förutsätts man söka jobb utanför sin egen bransch.

- Det handlar inte om att hitta drömjobbet, utan om att hitta nästa jobb. Då arbetar vi typiskt med plan A, B och C. Plan A kan vara drömjobbet, men plan B och C ska också genast sättas igång, säger Sibbersen på jobbcentret i Köpenhamn.

Om den arbetslösa inte följer alla regler kring aktivt jobbsökande så minskar arbetslöshetsunderstödet. Också facket understöder idén om att söka jobb utanför den egna branschen.

- Efter tre månader så vill folk verkligen ha arbete, och då är det rimligt att se efter jobb lite bredare, det är helt enkelt för svårt att hitta jobb inom sin egen bransch. Det tycker vi är en rättvis överenskommelse, säger Busck på LO.

I Danmark använder myndigheterna dubbelt mer resurser på aktiveringsmodellen än vad Finland gör. Sedan starten har möjligheterna till utbildning minskat och facket jobbar för att det här ska börja prioriteras högre igen.