Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Presidentval på söndag – får man rösta utan id?

Från 2018
Mies katselee vaalimainoksia
Bildtext Valaffischer för presidentvalet 2018.
Bild: Derrick Frilund / Yle

Procedurerna varierar i vallokalerna men vissa regler ska alltid följas. Vi reder ut saken med valdirektör Arto Jääskeläinen. Får man till exempel rösta utan id?

För en vecka sen skrev Svenska Yle en artikel om att man i vissa vallokaler inte behöver visa id två gånger, som man enligt justitieministeriets instruktioner bör göra.

Artikeln gav upphov till en hel del kommentarer. Bland dem påståenden om att man aldrig behövt visa id när man röstat och att man inte behöver visa id på mindre orter.

Du kan klara dig utan id - men chansa inte

Så, hur ska det hela gå till, valdirektör Arto Jääskeläinen?

- Man får inte rösta med enbart anmälan om rösträtt, om inte valnämnden är övertygad om att personen faktiskt är den hen påstår sig vara. En person som endast har med sig anmälan om rösträtt riskerar alltså att inte få rösta om inte funktionärerna känner hen, säger Jääskeläinen.

Vaalijohtaja Arto Jääskeläinen kuvattuna Oikeusministeriössä.
Bildtext Valdirektör Arto Jääskeläinen.
Bild: Jani Saikko

En av kommentarerna till artikeln lyder:

"Jag har aldrig visat id när jag har röstat. Är trots allt 37 år så jag har hunnit med ett antal presidentval, kommunalval, riksdagsval... Det har alltid räckt med att visa upp lappen som kommer hem om att man har rösträtt i valet. Så detta att identiteten inte kontrolleras är inget nytt i Raseborg åtminstone."

Hur pass allvarligt är det om det här påståendet stämmer?

- Om det visar sig att personen inte är den som hen påstår sig vara begås ett stort fel. Enligt vallagen är den som röstar skyldig att klargöra sin identitet. Det görs oftast i form av ett id med foto, men som sagt kan funktionärerna godkänna rösten om de känner personen. Det väsentliga är att funktionärerna är säkra på personens identitet.

Valfunktionär: Låter osannolikt

Bo Holmberg reagerade på kommentaren om att id inte kontrolleras i Raseborg. Han är ordförande för valnämnden i Karis.

- Det går ju emot reglerna och det låter ganska osannolikt. Men det kan ju hända att någon enskild funktionär inte vetat bättre. Sen finns ju möjligheten att funktionären känner personen och då behövs inget id, säger Holmberg.

Ordförande har ett visst svängrum

Holmberg tycker att det är bra att saken lyfts upp. Enligt honom är det många som tror att det räcker att komma till vallokalen med endast anmälan om rösträtt.

- Flera äldre har problem med det här. Sen händer det också att en del äldre låter bli att rösta för att de tror att deras körkort eller id som gått ut inte duger som identitetsbevis. Men det duger nog!

Bo Holmberg i sitt hem i Karis.
Bildtext Bo Holmberg.
Bild: Yle/Nicole Hjelt

Som ordförande har man lite svängrum. Inom vissa ramar får man använda sig av sitt sunda förnuft.

- Om nu till exempel en 90-åring dyker upp med endast sin anmälan om rösträtt och utan id, försöker jag lösa situationen på något sätt. Jag har till exempel godkänt rösten om personen kan skriva sin personbeteckning, säger Holmberg.

- Ordförande har en ganska stor marginal, enligt ministeriets regler. Ministeriet betonar att det är viktigt att försöka se till att alla får rösta.

Enligt Holmberg kan man också godkänna en röst om den som röstar har med sig en person med id som kan intyga att den som röstar faktiskt är den som hen utger sig för att vara.

Har jag redan röstat?

Men visst händer det att vissa äldre personer inte får rösta, konstaterar Holmberg. Det händer sig också att vissa dyker upp i fel vallokal.

- De tror att det går till som under förhandsröstningen, att man får rösta var som helst.

En annan prekär situation som brukar uppstå är när minnessjuka personer inte kommer ihåg att de redan röstat.

- Det kan ju gå en ganska lång tid mellan förhandsröstningen och valdagen. Då får vi visa listan på att de faktiskt redan röstat, säger Holmberg.

Få personer som nekas

Han gör bedömningen att det är endast en eller två personer av de kring 1400 som dyker upp i "hans" vallokal som inte får rösta.

Om man får eller inte får rösta kan faktiskt hänga på valnämndens ordförande och dennes medgörlighet.

- Jag är antingen känd eller ökänd för att vara mycket möjlig. En del som flyttat från ett annat valområde säger "I mitt tidigare valområde fick jag inte rösta".

Smidigare system på valdagen

Förhandsröstningen och röstandet på själva valdagen skiljer sig rent praktiskt. När man förhandsröstar får man rösta i vilken vallokal som helst i Finland och då sätts rösten i ett kuvert, eftersom den kanske måste postas till annan ort.

På valdagen röstar alla i "sin" vallokal och då behövs inget kuvert. Rösten stämplas och sätts i valurnan. Röstandet på valdagen är alltså smidigare.

Förhandsrösning i vallokal.
Bildtext Förhandsröstning i presidentvalet 2018.
Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

"Fungerande och ärligt"

Hur pass pålitligt är då det finländska valsystemet? Finns det utrymme för valfusk?

- Vårt system är fungerande och ärligt. I en undersökning gjord av Harvard och universitetet i Sydney år 2015 var resultatet att Finland och Danmark har de mest pålitliga valen i världen, säger valdirektör Arto Jääskeläinen.

Spökröster?

År 2011 tog dock Yles program MOT upp fall av "spökröster", alltså att antalet givna röster inte stämde överens med antalet röstberättigade. Det ska ha funnits fler röster i urnorna än antalet röstberättigade.

Enligt Arto Jääskeläinen handlade det om mänskliga misstag som inte påverkade valresultatet.

Enligt MOT ska rösterna inte ha stämt överens ens efter kontrollräkningen, något som Jääskeläinen dementerar.

- Det finns inga "spökröster". Säg att 1000 personer röstar och valnämnden räknar fel och får antalet röstande till 1003 och dessutom räknar fel vad gäller rösterna och får antalet till 1006. Sen skrivs protokollet utgående från det. Sen kontrollräknas rösterna och det visar sig att antalet röstande och antalet röster trots allt nog överensstämmer.

Sen kan det finnas fall där personer mer eller mindre pressas till att rösta på en kandidat. Det är ett brott men det finns inte så mycket valmyndigheterna kan göra åt saken.

- Påtryckningarna sker ju utanför själva vallokalen, säger Jääskeläinen.

Id det mest viktiga på söndag!

På söndag är det valdag. Om man noterar något misstänksamt i vallokalen ska man enligt Jääskeläinen i första hand ta upp det med valnämnden, i andra hand med kommunens centralvalnämnd. Om saken inte löser sig där skickas ärendet uppåt.

Det viktigaste på valdagen är något slags identitetsbevis. Anmälan om rösträtt kan man också ta med sig, men det är inte obligatoriskt.

Diskussion om artikeln