Kommentar: Försprånget höll in i det sista - Niinistö undvek misstag och fortsätter som president

Siffrorna lämnar inget utrymme för spekulation. I förhandsröstningen fick Sauli Niinistö närmare två tredjedelar av rösterna. Det här betyder att han fortsätter som president tills 2024.

Sauli, Sauli, Sauli!

På valvakan I Gamla Studenthuset ekar hejaropen efter beskedet om att Sauli Niinistö tagit hem förhandsrösterna med klar marginal till sina sju utmanare.

Den återstående rösträkningen blir en formalitet. Anhängarna ser redan fram emot sex år till med den sittande presidenten.

Niinistö stiger upp på scenen och tackar väljarna och alla 17 000 frivilliga som jobbat för kampanjen. Han gör det finska och svenska.

Samtidigt påminner han om att rösträkningen ännu pågår, och att söndagens röster ännu inte räknats.

”Nej, det är nog klappat och klart”, ropar en anhängare och drar ner skrattsalvor.

Niinistös försprång höll ända till slut

Faktum är att Niinistös seger känts klappad och klar under hela den pågående valrörelsen.

Spänningsmomentet inför valet var inte vem som blir president utan om valet skulle komma att avgöras direkt i den första omgången.

Det gjorde det.

Valmansförening gav fingervisning om populariteten

I våras var den stora frågan om Niinistö alls skulle ställa upp för omval.

Frågan var prekär för Samlingspartiet. Om Niinistö hade tackat nej hade partiet i ilfart fått se sig om efter en alternativ kandidat.

Niinistö gjorde slag i saken i slutet av maj då han meddelade att han ställer upp för en valmansförening.

Det hela slutade med att Niinistös valrörelse samlade 156 000 anhängarkort, då 20 000 hade räckt för en nominering. En klar fingervisning om Niinistös popularitet.

I våras var den stora frågan om Niinistö alls skulle ställa upp för omval. Frågan var prekär för Samlingspartiet

Sedermera ställde sig Samlingspartiet bakom Niinistös valmansförening. Arrangemanget gjorde det ändå möjligt för Niinistö att hålla Samlingspartiet på armlängds avstånd i kampanjen.

Det här kan vara en bidragande orsak till att Niinistö varit den mest populära kandidaten för så gott som alla partiers anhängare.

Utamanarnas slutspurt uteblev

För Niinistös kampanjstab har valrörelsen handlat om att inte sjabbla bort den betryggande ledning som Niinistö haft i opinionsmätningarna.

Det här visade sig vara en lätt uppgift, då de övriga kandidaterna till en början inte tycktes ha något större intresse av att utmana den sittande presidenten.

Tonläget skärptes visserligen under valrörelsens sista veckor. Det här var ändå på tok för sent. Slutspurten borde ha kommit igång betydligt tidigare för att en andra omgång hade varit realistisk.

Stämmer till eftertanke hos de övriga partierna

För Niinistös sju utmanare finns det inte mycket att hurra för i den avslutade valrörelsen.

En viss besvikelse gick att utläsa ur Pekka Haavistos ansiktsuttryck få han kommenterade valresultat på Ständerhuset.

Haavisto ser ut att bli kvar tvåa. Han lyckades ändå inte få igång väljarna på samma sätt som i det föregående presidentvalet.

Stödet för SDP:s Tuula Haatainen, Centerns Matti Vanhanen och Vänsterförbundets Merja Kyllönen är likaså anspråkslöst.

Att partierna haft en nedtonad roll i valrörelsen har knappast underlättat utmanarnas sits

Att partierna haft en nedtonad roll i valrörelsen har knappast underlättat utmanarnas sits.

Sannfinländarnas Laura Huhtasaari och Paavo Väyrynen visar att det även i presidentval finns en nisch för ett populistiskt högerbudskap.

Spekulationerna om att någondera av dem skulle konkurrera om andraplatsen i valet kom ändå på skam.

Nils Torvalds ser ut att få ett stöd på mellan en och två procent. Det här är i linje med opinionsmätningarna och knappast någon chock för dem som arbetat med kampanjen.

Beslutet att bygga upp kampanjen på en fråga - Nato - lär ändå bli föremål för debatt, då valresultatet analyseras mer ingående.

Hur klarade sig Sauli Niinistö och hans utmanare? Vi sammanfattar kandidat för kandidat!

Vi listar topparna och flopparna i kampanjerna.