Hur klarade sig Sauli Niinistö och hans utmanare? Vi sammanfattar kandidat för kandidat!

Hur klarade sig Sauli Niinistö och hans utmanare? Vi sammanfattar kandidat för kandidat!

Sauli Niinistö

Sittande presidenten Niinistö höll sig till mittfåran och undvek misstag. Det här märktes bland annat i fråga om Nato: in i det sista vägrade Niinistö ta kategorisk ställning för eller emot Nato.

Ställde upp för en valmansförening och lyckades därmed hålla Samlingspartiet på armlängds avstånd från sin kampanj.

Det återstår det att se om Niinistös andra presidentperiod kommer att avvika från den först.

Det här kan vara en bidragande orsak till den överväldigande segern, även om Niinistö nog hade blivit återvald som Samlingspartiets kandidat också.

Niinistö verkade genuint rörd då han vände sig till kampanjfolket på Gamla studenthuset i Helsingfors och uttryckte sitt tack till alla de 17 000 frivilliga som jobbat för kampanjen.

Nu återstår det att se om Niinistös andra presidentperiod kommer att avvika från den första, och hur i så fall?

I sitt tal på valvakan betonade Niinistö betydelsen av kontinuitet: arbetet fortsätter som förut.

Pekka Haavisto

I det föregående presidentvalet skapade Pekka Haavisto en folkrörelse omkring sig. Det här räckte ända till en andra omgång.

Nu kunde inte ens Haavisto rå på Sauli Niinistös starka ställning.

Var den här valrörelsen bara en transportsträcka på väg mot Haavisto 2024?

En klar andraplats är visserligen inte fy skam i en valrörelse där SDP:s och Centerns kandidater landade på tre respektive fyra procent.

Av Haavistos ansiktsuttryck kunde man ändå utläsa att siktet varit ställt lite högre än så.

Läget är ett annat i presidentvalet 2024 då Sauli Niinistö tvingas stiga åt sidan. Var den här valrörelsen bara en transportsträcka på väg mot ”Haavisto 2024”?

Frågan har ställts, svarade Haavisto på sin valvaka. Men något svar var Haavisto inte ännu beredd att ge.

Livet kan inte ses i sexårsperioder, nöjde sig Haavisto med att konstatera.

Laura Huhtasaari

I förhandsspekulationerna ansågs Laura Huhtasaari vara en svart häst med potential till en andra omgång.

De här spekulationerna visade sig vara överdrivna. Med tanke på omständigheterna gjorde Sannnfinländarna ändå ett bra val.

Huhtasaari lyckades inte nå ut till en bredare väljarkår.

Det förefaller som om Huhtasaaris EU- och invandringskritiska budskap skulle ha hittat sin publik bland den sannfinländska väljarkåren. Däremot lyckades Huhtasaari inte nå ut till en bredare väljarkår.

Någon Huhtasaari-effekt kan man alltså inte tala om i det här valet. Men Huhtasaaris aktier stärktes med tanke på kommande val: riksdagsvalet 2019 och kanske rent av presidentvalet 2024.

Paavo Väyrynen

Det blev inte fjärde gången gillt för Paavo Väyrynen. Inte heller blev det en andra omgång för veteranpolitikern som många redan hunnit räkna ut i presidentvalssammanhang.

Väyrynen visade i alla fall att det finns en nisch för en EU-kritisk och tidvis populistisk kandidat.

Väyrynens fornstora dagar ser ändå ut att vara förbi. Stödet är en bråkdel av vad det varit i tidigare presidentval.

Man ska aldrig räkna ut Paavo Väyrynen.

Svårigheterna med att samla ihop de anhängarkort som krävdes för en kandidatur visar med önskvärd tydlighet på de utmaningar som hänger ihop med att ställa upp utan en partiorganisation i bakgrunden.

Samtidigt måste man lyfta på hatten för Väyrynens kampanjiver och erfarenhet.

Man ska ändå aldrig räkna ut Paavo Väyrynen. Det är fullt möjligt att han ställer upp i presidentvalet 2024. För vilket parti är sedan en annan fråga.

Matti Vanhanen

I debatterna drog Matti Vanhanen nytta av sina erfarenheter som statsminister. Övertygade i sakfrågorna, men lyckades inte vädja till väljarna.

Krävde i den sista tv-debatten svar av Sauli Niinistö gällande Nato. Frågan är om han borde ha utmanat redan i ett tidigare skede. Vanhanen har trots allt varit kandidat sedan sommaren 2016.

I Vanhanens fall riktas blicken också mot nästa presidentval.

Att Paavo Väyrynen lyckades knäppa Matti Vanhanen på näsan är pinsamt såväl för Vanhanen som för Centerns sittande partiordförande Juha Sipilä.

Sipilä antydde tidigare att ett dåligt resultat i presidentvalet kan ha en inverkan på hans framtidsplaner som centerordförande. Det här tog han tillbaka under valkvällen.

I Vanhanens fall riktas blicken också mot nästa presidentval. Blir 2024 året då Centern får sin första president sedan Kekkonen?

Tuula Haatainen

Ett stöd på tre procent är inget man inom SDP kan vara nöjd med.

Att Tuula Haatainen lyckades bredda de säkerhetspolitiska perspektiven fråntar inte det faktum att hon som kandidat inte lyckades nå ut till socialdemokraternas traditionella väljarkår.

Överlag är de traditionella vänsterpartiernas stöd anmärkningsvärt lågt.

På många sätt får Haatainen bära hundhuvudet för socialdemokraternas velande i presidentvalsfrågan. Hon utnämndes till kandidat så sent som i september, då de flesta andra partier redan hade sina kandidater klara.

Överlag är de traditionella vänsterpartiernas stöd anmärkningsvärt lågt. Att det sammanlagda stödet för SDP:s och Vänsterförbundets kandidater landar på sex procent torde stämma till eftertanke hos bägge partier.

Merja Kyllönen

I motsats till SDP kan Vänsterförbundet inte belastas för att ha velat med utnämningen. Kyllönen utnämndes så tidigt som i mars och har därmed varit kandidat i nästan ett år.

Tog i debatterna starkt avstånd från Nato och lyfte vid upprepade tillfällen fram tanken om en säkerhetspolitisk konferens för Östersjöområdet.

Härnäst lär Kyllönens sikte vara inställt på Europaparlamentsvalet.

Med tanke på utgångsläget i opinionsmätningarna är Merja Kyllönens stöd på tre procent något av en avvärjningsseger: det kunde ha gått sämre.

Härnäst lär Kyllönens sikte vara inställt på Europaparlamentsvalet, där hon har goda chanser att klara sig.

Nils Torvalds

Satsade allt på Nato-kortet. Skapade debatt men fick ett ganska anspråkslöst stöd.

Beslutet att gå till val med Natoflaggan i topp skrämde förmodligen bort en del Natokritiska SFP-väljare. Samtidigt lär Torvalds ha fått röster över partigränserna från väljare som vill markera sitt stöd till Nato.

I valdebatterna har Torvalds gedigna kunskap om Ryssland, USA och EU kommit väl till pass.

Torvalds resultat kan närmast jämföras med Eva Biaudet som fick 2,7 procent av rösterna i det föregående presidentvalet och Henrik Lax som fick 1,6 procent av rösterna valet år 2006.

I valdebatterna har Torvalds gedigna kunskap om Ryssland, USA och EU kommit väl till pass.

Kandidaturen ger god färdkost med tanke på Europaparlamentsvalet 2019. Förutsatt att Torvalds bestämmer sig för att kandidera.

Kommentar: Försprånget höll in i det sista - Niinistö undvek misstag och fortsätter som president

Utmanarnas slutspurt började för sent, skriver Rikhard Husu.