Niinistö överlägsen också i Västnyland - Torvalds och Haatainen långt under partistödet

Det finns en gemensam nämnare för alla kommuner i Västnyland och det är att det gick uselt för alla andra än Sauli Niinistö, säger SFP:s Andreas Elfving i Ingå.

Andreas Elfving som är SFP:s politiska sekreterare. Svenska folkpartiets kandidat Nils Torvalds landade på sista plats i presidentvalet.

Nils Torvalds sa själv att han hade väntat sig fler röster än de anspråkslösa 1,5 procent han fick.

Också i Västnyland, där SFP har ett starkt fotfäste, fick Torvalds se sig besegrad med hästlängder av både Sauli Niinistö och Pekka Haavisto - i Hangö och Sjundeå dessutom av Sannfinländarnas Laura Huhtasaari.

I Lojo landade Torvalds sist av alla kandidater med ynkliga 0,7 procent av rösterna.

SFP-majoritet hade ingen betydelse

Ingå och Raseborg har båda SFP-majoritet i fullmäktige men det märks inte i resultatet i presidentvalet.

I Ingå kammade Torvalds hem 9,6 procent av rösterna medan siffran för Raseborgs del var 7,8 procent.

I Sjundeå knep Torvalds fem procent av rösterna.

- Det visar på Sauli Niinistös starka stöd. Niinistö har skött sig bra som president och väljarna tyckte väl inte att det fanns orsak att rösta på någon annan säger Elfving.

Upplever du att SFP:arna svek Nils Torvalds?

- Nå, nog är det ju så att de flesta SFP:arna röstade på Sauli Niinistö i det här valet. Jag skulle inte kalla det för ett svek för det var ju ganska klart hur det skulle gå. Presidentval är alltid annorlunda än andra val, säger Elfving.

Däremot tycker Elfving att det är beklagligt att de övriga presidentkandidaterna – och särskilt Sauli Niinistö - undvek att ta ställning i utrikespolitiska frågor som förr eller senare måste diskuteras.

- Man har gått med släckta lyckor i väldigt viktiga frågor. Det kommer garanterat att fattas ett beslut om Natomedlemskap under de här sex åren, säger Elfving och syftar på att Nils Torvalds var den enda kandidaten som tydligt tog ställning för ett Nato-medlemskap.

Kommunismstämpel svår att göra sig av med

Elfving bedömer också att Nils Torvalds kommunistiska förflutna utgjorde en viss barlast.

- Det hade säkert en inverkan. Det vet jag efter att ha talat med människor under kampanjen. Det var ändå en helt annan tid då på 70-talet. Det satte säkert sina spår, speciellt för dem som var med då och kommer ihåg vad som hände, säger Elfving.

Svalt stöd för socialdemokraten Haatainen

Riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta hörde till de socialdemokrater som också gärna hade ställt upp som presidentkandidat för SDP. Hon brädades däremot av Tuula Haatainen då SDP:s partifullmäktige utsåg sin presidentkandidat.

Trots att socialdemokraterna har ett relativt starkt fotfäste både i Raseborg, Hangö och Lojo lyckades inte Tuula Haatainen locka de västnyländska väljarna.

I Hangö och Raseborg fick Haatainen drygt fyra procent av rösterna och i Lojo ännu mindre. I Ingå och Sjundeå fick hon under tre procent av rösterna.

Socialdemokraterna röstade höger

Feldt-Ranta hävdar att det inte i detta val fanns några samband mellan kandidaterna och partitillhörigheten.

- Det här presidentvalet var ju ett personval men att han fick ett så här enormt stöd i den första omgången är historiskt, säger Feldt-Ranta om Niinistös brakseger.

Feldt-Ranta är glad över att de övriga partierna i alla fall ställde upp egna presidentkandidater och att det blev en diskussion inför valet.

- Nu hade vi åtta kandidater att välja mellan och det är viktigt med tanke på demokrati.

Demokratin i detta fall består i att människorna i varje fall gick och röstade.

- Det finns olika perioder. Ibland vill man ha förändring, ibland vill man ha en första kvinnlig president. Nu ville man ha trygghet och kontinuitet, analyserar Feldt-Ranta.

"Niinistö kom för lätt undan"

En som däremot är besviken över att den sittande presidentens väljarstöd var så överlägset är Elina Hatakka från De gröna i Ingå.

- Jag tycker själv att det hade varit väldigt viktigt med en andra omgång. Det gick lite för lätt för Niinistö nu, säger hon.

Vi kan kalla det här Saulistan

Elina Hatakka, De gröna

Ur demokratisynvinkel tycker hon resultatet är problematiskt.

- Vi kan kalla det här Saulistan. Det är inte ett tecken på västerländsk demokrati, säger Hatakka.

I alla västnyländska kommuner kom De grönas kandidat Pekka Haavisto på andra plats. I Raseborg, Ingå och Sjundeå fick han omkring 13 procent av rösterna och i de övriga kommunerna något mindre.

- Jag tycker att Haavistos resultat var väldigt bra nu när man minns hur populär Niinistö är. Förra valet (år 2012) var ingen sittande president uppställd och det var svårare att få lika mycket röster den här gången, säger Elina Hatakka.

I de övriga västnyländska kommunerna var Haavistos resultat på samma nivå eller något sämre.

Så röstade Finland – se vem som kom tvåa och var kandidaterna fick mest röster

Så röstade finländarna i presidentvalet. Grafik och kartor.