Historiker: Strejker och demonstrationer är en viktig del av vårt samhällssystem
Senatstorget i Helsingfors fylls idag på fredagen av tusentals demonstranter. Med start klockan 11 streamar Svenska Yle den demonstration som fackcentralen FFC ordnar mot den så kallade aktiveringsmodellen.
Riksdagen godkände aktiveringsmodellen i fjol, i ett försök att minska arbetslösheten. I det här läget är det är bra att se på historien för att höja blicken, säger docent Aapo Roselius.
Medborgarinitiativet mot den så kallade aktiveringsmodellen har på kort tid samlat över 140 000 namn. Efter medborgarinitiativet för könsneutrala äktenskap år 2013 har det här initiativet fått flest finländare på benen.
Den stora demonstrationen ska hållas idag med start klockan 11 på Senatstorget i Helsingfors, ett torg som varit skådeplats för ett antal strejker och demonstrationer genom historien.
Strejker och demonstrationer behövs som kanal, men det är bra att inse att vi trots allt lever i en rätt bra tid. Det är skönt att det inte är folk som lider av hunger som är ute och strejkar
Aapo Roselius, docent i historia
Docent Aapo Roselius vid Uleåborgs universitet tycker att det är bra att se till historien för att höja blicken.
- Strejker och demonstrationer är en viktig del av vårt samhällssystem. De ska finnas som en kanal, men det är bra att inse att vi trots allt lever i en rätt bra tid. Det är skönt att det inte är folk som lider av hunger som är ute och strejkar, utan att vi ser att vi håller en välfärdsnivå, säger Aapo Roselius.
1918 var en annan planet
Idag är det många som minns att Finland för exakt hundra år sen var mitt inne i ett inbördeskrig. För hundra år sedan hade de röda ockuperat senatens byggnader, och någon månad senare skulle tyskarna inta Helsingfors och de vita paradera på Senatstorget.
Dagens stat och samhälle har samma konstruktion som för 100 år sedan, med riksdag och fullmäktige, arbetstagare och arbetsgivare. Men verkligheten är en helt annan, påminner Roselius.
Roselius, som är specialist på tiden 1917-1918, framhåller att det då var folks nöd och rädsla som drev ut dem på gatorna i strejker och manifestationer.
Grunden är samma i både Finland, Sverige och Ryssland: en osäkerhet inför framtiden i kombination med en rädsla för en hungerkatastrof.
- I Helsingfors fanns det 1917 helt klart en rädsla för att maten skulle ta slut. Det fanns inga skyddsnätverk, ingen stat som tog hand om dem som föll av tåget. Kaoset i världen och den ryska revolutionen fanns i folks bakhuvuden. Man hade levt tre år med en svartabörshandel och betalade sig sjuk för mat, ingen kunde överleva med normala metoder, säger Roselius.
Inbördeskriget var en summa av många olyckliga utvecklingar, där kompromisslösheten var avgörande, säger Roselius.
Det här är något att inse i dagens läge, anser Roselius:
- Intressebevakningar och politiska kamper bör föras, men om det inte längre finns någon dialog eller kompromissvilja mellan olika politiska grupperingar blir utvecklingen osund.
Politiska strejker behövs för samhällsutvecklingen
Strejkrätten är fastställd av den internationella arbetsorganisationen ILO, men så fort det blir strejk brukar arbetsgivarna och vissa politiska aktörer fördöma det.
- Det är ingen vits att strejka om strejken inte har någon betydelse, kommenterar Roselius. Också arbetsgivarna kan och bör få kämpa för sina intressen, men sen ser det demokratiska systemet till att ingen grupp får hegemoni, fortsätter han.
Samhället har utvecklats som ett resultat av olika intressegruppers spel och därför är strejker viktiga, säger Roselius.
Att tro att förbättringar sker av mänskans goda vilja är skenheligt eller naivt. Alla förbättringar i arbetsvillkor har betytt en kamp i årtionden
Aapo Roselius, docent i historia
- Arbetsförhållandena idag är mycket bättre än för till exempel hundra år sen, men det vore de inte utan kamp. Ingenting kommer automatiskt, olika grupper har genom tiderna kämpat för ett bättre samhälle. Att tro att förbättringar bara sker av människans goda vilja är att vara skenhelig eller naiv. Alla förbättringar i arbetskontrakten har betytt en kamp i årtionden från intressegrupper, slår Roselius fast.
Ett fritt samhälle har inre motsättningar
Att se inre stridigheter i ett samhälle som något farligt ska man inte göra, tycker Roselius, tvärtom är det illa att till exempel börja stämpla strejkande som ofosterländska på något sätt.
- Det hör man varje gång, men det är ett mycket farligt snack som man höll på med i 1920- och 30-talens Europa, och det slutade inte bra, säger historikern.
Det är ett mycket farligt snack att stämpla strejkande som ofosterländska, det höll man på med i 30-talets Europa
Aapo Roselius, docent i historia
Frihet betyder att motsättningar måste få finnas i ett samhälle, att olika grupper måste få försöka förbättra sin situation.Ett samhälle kan inte vara fritt om alla tycker likadant, säger Roselius.
För hundra år sen ordnades också stora demonstrationer på Senatstorget, till exempel för åttatimmars arbetsdag.
Idag är åttatimmars arbetsdag en slags grundmodell för många - men det finns krafter som konstant vill förlänga arbetstiden.
Arbetsförhållanden, löner och kontrakt försämras. Det är ett spel mellan intressegrupper, säger Roselius.
Senatstorgets lockelse
Senatstorget i Helsingfors är ett symboliskt maktcentrum i Finland, vid Senatsborgen, kyrkan och universitetet.
Torget byggdes ursprungligen som paradplats. Där skulle envåldsstaten på 1800-talet visa sin makt över medborgarna, och senatsplatsen skulle hylla staten och det militära, berättar Roselius.
Att torget nu har övertagits av medborgarna, så att man där också protesterar mot de styrande, visar att makten i en demokrati aldrig helt kan bestämma vad en plats ska ha för en funktion.
- Det är sunt, säger historikern Aapo Roselius.
Samtidigt tror han inte att effekterna av fredagens demonstration blir så stora.
- Folk har pratat mer om trafikkaoset än om själva frågan, vilket visar hur svårt det är idag för politiska frågor att bli stora. Den här manifestationen är antagligen glömd nästa vecka, säger Aapo Roselius.
