Flera säger att de kände till Törhönens antastanden, ingen ingrep - Tystnadskultur och makthierarkier lyfts upp som orsaker
Många i kulturbranschen säger att de inte alls är förvånade över avslöjandet om professor Lauri Törhönens trakasserier, att de till och med har hört berättelserna tidigare. Tystnadskultur, makthierarkier och skuldbeläggning av offren lyfts fram som tänkbara orsaker till att ingen ingripit.
Yle gick i går ut med omkring 20 kvinnors berättelser om regissör och professor Lauri Törhönens sexuella trakasserier. Törhönen har bett om ursäkt via ett pressmeddelande.
En stor del av diskussionen efteråt har nu handlat om att många har känt till Törhönens trakasserier, men att de har fått fortsätta trots det.
Joel Forsbacka och Astrid Stenberg som är andra årets studerande på Teaterhögskolan är inte förvånade.
Film och teater har en stark hierarki inbyggd i sig från början, då är det lättare att missbruka den
Astrid Stenberg, studerande
- Det handlar ju om strukturer som osynliggörs, aktivt. Strukturer som går runt i samhället och beskyddar en manlig förövare, säger Forsbacka.
- Film och teater har en stark hierarki inbyggd i sig från början, då är det lättare att missbruka den, säger Stenberg. Det finns regissörer, lärare och skådespelare som redan har starka maktpositioner.
Många talar om att det finns en tystnadskultur i branschen, vad säger ni om det?
- Jag tror absolut att det finns det, man håller varandra om ryggen, säger Forsbacka.
- Men finns väl inte bara inom den här branschen utan i hela samhället. Och i och med att det också finns en tradition av genikultur och manliga genier så finns det sådana som är svåra att komma åt.
Ministeriet: Behöver vara låg tröskel att ta kontakt
Att högskolestuderande ska ha rätt till trygg studiemiljö finns det lag på, bland annat i universitetslagen. Skolor är autonoma instanser men Undervisnings- och kulturministeriet kan ingripa i en högskolas verksamhet om ministeriet får något klagomål.
- Arbetsgivare har en plikt att ingripa i trakasserier som sker på arbetsplatsen. Ministeriet ingriper först när ärendet blir känt också här, förklarar kanslichef Anita Lehikoinen på Undervisningsministeriet.
Hon tror att det skulle vara bra att bygga upp kanaler där det skulle vara låg tröskel för studerande att anmäla trakasserier.
En möjlighet skulle vara att involvera studentkårerna i arbetet och till exempel där ha ansvarspersoner som studerande kunde kontakta.
Tystnadskultur och skuldbelagda offer
Yles tv-program A-studio behandlade fallet Törhönen på onsdag kväll. Också under studiodiskussionen blev det klart att många har känt till Törhönens beteende - och det i många år.
Det är en lättnad att det här namnet nu blev känt. Det var på tiden
Professor Elina Knihtilä
- Det är en lättnad att det här namnet nu blev känt. Det var på tiden. Jag är inte förvånad att man pratar om det här. Nu blir de diskussioner som länge funnits under ytan offentliga, sade Elina Knihtilä, professor vid teaterhögskolan vid Konstuniversitetet.
I A-studio deltog också Lasse Saarinen som är vd för Finlands filmstiftelse. Han sade sig ha hört berättelser om Lauri Törhönens särskilda inställning till unga kvinnor tidigare.
Saarinen berättade också att man inom filmbranschen precis har gjort en guide om vad sexuella trakasserier är och vad man kan göra när de uppdagas.
Saarinen sade också att han hoppas det kommer fram nya namn i kölvattnet av #metoo-rörelsen i Finland.
- Det skulle vara hälsosamt att vi talar om de här motbjudande sluskarna, sade han.
För bara ett par månader sedan gick över hundra kvinnor inom kulturbranschen ut med vittnesmål om sexuella trakasserier inom teater-, dans-, opera-, film- och tv-branschen.
Uppropet #bakomkulisserna pekade på ett strukturellt problem med sexuella trakasserier och övergrepp inom de respektive branscherna som också varit särskilt synliga i den internationella #metoo-rörelsen.
Uppropet kommenterades i december också av kulturminister Sampo Terho (blå) som även kommenterade Törhönenfallet i går, via Yles nyheter. Terho säger att berättelserna talar sitt tydliga språk.
- Sådant här vill man inte höra från någon bransch, och inte kulturbranschen, sade kulturministern.
Vi har haft en stark kultur av att offren känner skuld för trakasserierna
Anita Lehikoinen, Undervisningsministeriet
På Undervisningsministeriet gissar Anita Lehikoinen att en stor del av de kvinnor som utsatts för Lauri Törhönens antastanden och trakasserier inte har vågat berätta om det, varken för högskolans ledning eller för ministeriet.
- En sådan här rädsla är del av en ohälsosam kultur som har varit dominerande på flera håll i samhället, säger Lehikoinen.
- Vi har haft en stark kultur av att offren känner skuld för trakasserierna, fortsätter hon och tror att offren ofta är rädda både för att gå miste om arbetsmöjligheter och förlora anseende.
Kulturbranschens kvinnor har fått nog - kräver stopp för trakasserier och övergrepp på scen och bakom kulisser
Teater-, dans-, opera-, film- och tv-branschen säger ifrån.