Nyhetsbyrån AP: Massgravar i Burma allt starkare bevis på planerat folkmord

Nyhetsbyrån AP har bekräftat nya massgravar i Burma. Den burmesiska armén grävde gravarna efter en massaker i byn Gur Dar Pyin och försökte enligt överlevande gömma bevisen, bland annat med frätande syra.

De vittnesmål överlevande från byn Gu Dar Pyin och närliggande Rohingyabyar har gett till nyhetsbyrån AP beskriver ett välplanerat och noga genomfört massmord.

Under massakern tros åtminstone 400 av byborna, som alla tillhörde den muslimska Rohingyaminoriteten, ha dödats av soldater och sina buddhistiska grannar.

AP har också fått tag på flera videoklipp med tidstämplar som visar gravarna offren slängdes i och förödelsen efter massakern.

Stora delar av vittnesmålen har också kunnat bekräftas med satellitbilder.

Vittnesmålen följer också det mönster som andra flyktingar från Rakhine har uppgett om angreppen mot deras hem.

Enligt AP är rapporten ännu ett bevis för att det som skedde i Rakhine ifjol var vad FN har kallat för ett läroboksexempel på etnisk rensning, som dessutom utgör folkmord.

Utan förvarning

Byns invånare var mitt i sina vardagssysslor då skottlossningen började utan förvarning.

Kring 200 soldater intog byn under skottlossningen, sköt urskiljningslöst mot invånarna, samlade ihop alla de fick tag på och avrättade dem summariskt.

Den 24 år gamla Kadir Noor som livnärde sig med att sälja ved säger att han och hans vänner höll på att dela in sig i lag för den lokala bollsporten chinlone då de första skotten avfyrades.

Då skottlossningen tystnade var han och en av vännerna de enda vid liv på spelplanen.

Noor gömde sig, precis som många andra överlevande, ute i djungeln i flera dagar före han vågade återvända till byn för att leta efter sina anhöriga och vänner.

Tre massgravar vid porten, två vid begravningsplatsen

Största delen av byns invånare dödades enligt de överlevande på ett och samma ställe, vid byns norra ingång.

Det är där tre av de åtminstone fem massgravarna i byn Gur Dar Pyin befinner sig.

Alla överlevande AP har talat med säger sig ha sett de här tre gravarna, medan ett dussin vittnen också talar om två andra massgravar utanför byns begravningsplats.

Ett vittne, Mohammed Yunus, skadades själv i skottlossningen men lyckades med sin brors hjälp gömma sig medan massakern i byn pågick.

Yunus säger att han från sitt gömställe såg tre lastbilar som lastades med lik köra iväg mot begravningsplatsen.

Jämnades med marken

Samtidigt som byborna som inte hade lyckats komma undan eller gömma sig dödades vid byns norra port, letade soldaterna efter dem som hade försökt fly ut i skogen.

Dem soldaterna fick tag på, sårade eller gamla som inte orkade springa, sköts antingen på plats och ställe eller samlades i mindre grupper och dödades .

Flera andra mindre gravar med allt från tio till några tiotal kroppar ska enligt flera av vittnena finnas utspridda kring byn.

Det sista soldaterna gjorde före de åkte iväg var att bränna ner byn.

Den burmesiska armén har spärrat av hela området, men satellitbilder bekräftar att byn har jämnats med marken.

Vapen, spadar och syra

Det som tyder på att massakern var väl planerad är att soldaterna av allt att döma hade förberett sig på att försöka gömma och förstöra bevisen.

Förutom de vapen soldaterna använde, stormgevär, pansarskott och granater, hade de också utrustat sig med spadar för att gräva gravarna.

Det fanns kroppar överallt, ben och kroppsdelar, ruttnande. Jag kunde inte känna igen vilken kropp som tillhörde min man.

― Överlevande från Gu Dar Pyin

Dessutom hade de också med sig flera små lastbilar som var lastade med tunnor.

Då de överlevande återvände till byn för att leta efter sina anhöriga insåg de att tunnorna innehöll syra som hade använts för att fräta bort kännetecken från kropparna.

Kropparna hade fått sina ansikten och händer sönderbrända av syran.

Oigenkännliga lik

Rohima Katu säger att hon återvände till byn 15 dagar senare för att försöka hitta sin mans kvarlevor.

Regnen hade sköljt bort den lösa jorden från gravarna men hon kunde inte hitta sin man bland liken som redan börjat ruttna.

- Det fanns kroppar överallt, ben och kroppsdelar, ruttnande. Jag kunde inte känna igen vilken kropp som tillhörde min man.

- Jag bara grät medan jag letade. Jag skrek högt: "Var är du? Vart har du tagit vägen", säger Katu.

Noor säger till AP att han lyckades hitta sex av sina vänner i två olika gravar.

Deras ansikten var omöjliga att känna igen, då de hade skottsår och hade frätts med syra, men de kläder de hade haft på sig gick fortfarande att identifiera.

Grannarna slutförde arbetet

Då skottlossningen var över anlände enligt vittnen invånare från den närliggande buddhistbyn för att slutföra jobbet.

Med sig hade de kärror och knivar.

Delvis maskerade gick de runt i byn, samlade ihop värdefulla ägodelar och dödade de skadade de fick tag på med knivar eller påkar.

Barn och äldre invånare kastades enligt flera vittnen in i de brinnande husen.

Till slut förde de iväg allt värdefullt de hade lastat på kärrorna.

Vittnen från de flesta av de flera hundra byarna i Rakhine som ska ha angripits av den burmesiska armén berättar också om att civila från närliggande byar deltog i angreppen.

”Aldrig hört om någon grav”

Varken journalister, FN eller biståndsorganisationer har fått tillgång till området.

Två lokala journalister för Reuters hotas av långa fängelsestraff för att ha försökt utreda omständigheterna kring liknande angrepp i Rakhine.

Enligt de burmesiska myndigheterna, armén och landets regering har det inte skett några brott i Rakhine.

Jag känner inte till detaljerna från den här specifika byn och gravarna. Men det går tydligt att urskilja att de följer ett specifikt mönster.

― Yanghee Lee, FN

Enligt dem har armén utfört en antiterroroperation och dödat 400 terrorister från en militant Rohingyagrupp.

De burmesiska myndigheterna har också vägrat att svara på AP:s frågor om händelserna i Gu Dar Pyin.

Den lokala chefen för den burmesiska säkerhetspolisen Htun Naing, den enda som gav en kommentar till AP, nekade att han skulle känna till något om händelserna.

- Jag har aldrig hört om några gravar, sade Naing.

Allt tyder på folkmord

FN:s rapportör om människorättsläget i Burma säger att vittnesmålen följer de mönster hon har hört om gång på gång från Rohingyaflyktingarna i Bangladesh.

- Jag känner inte till detaljerna från den här specifika byn och gravarna. Men det går tydligt att urskilja att de följer ett specifikt mönster, säger Yanghee Lee.

Den burmesiska regeringen har också nekat Lee och hennes team tillgång till Rakhine.

- Det här är något som måste utredas och därför fortsätter jag att kräva att utredarna och medierna ges tillgång så att vi kan komma till botten med vad som har hänt, säger Lee.

- Vittnesmålen, de otaliga vittnesmålen, ger en bild av verksamhet som fyller alla kriterierna för ett folkmord, säger Lee.

Lee efterlyste också än en gång ett ställningstagande eller ingripande från den fredsprisbelönade burmesiska ledaren Aung Sun Suu Kyi.

- Hennes position och röst innebär ett moraliskt ansvar att stå på sig, men än så länge har hon inte visat något tecken på att hon tänker utöva sitt moraliska ledarskap.

- Hon borde ta ställning nu, som jag upprepade gånger har sagt, före det är för sent, säger Lee.

Läget kan föda en verklig konflikt

Den etniska rensningen i Rakhine drev i höstas långt över en halv miljon Rohingyer på flykt till grannlandet Bangladesh.

Flyktingarna lever nu till stor del i desperata förhållanden på flyktingläger.

Medan den burmesiska armén har påstått att den endast utförde angrepp mot terrorister i Rakhine, kan våldet mot den muslimska minoriteten visa sig bli en självuppfyllande profetia.

Många experter på extremism har uttryckt oro kring rapporter att militanta organisationer försöker rekrytera bland flyktingarna.

Läget befaras nu kunna utmynna i en verklig konflikt i Rakhine om stora mängder tidigare offer övertalas att återvända för att hämnas mot myndigheterna och den buddhistiska majoriteten.

Kort efter AP:s rapport med de senaste bevisen på grymheterna i Rakhine kastade någon en brandbomb mot Aung Sun Suu Kyis residens i Rangoon.

Ingen kom till skada i attacken, som ändå ses som ett tecken på att det under en yta som med hård hand hålls lugn av myndigheterna har uppstått svåra spänningar på grund av våldet i Rakhine.

Bangladesh och Burma har kommit överens om en process för att skicka hem flyktingarna i små antal åt gången.

Processen har ändå inte satts i verket på grund av rapporter om fortsatt instabilitet i Rakhine.

Bland andra FN och andra humanitär- och människorättsorganisationer har motsatt sig processen.

De anser att människor inte kan tvingas återvända utan tillräckliga säkerhetsgarantier.

Källor: AP, Reuters, AFP, al Jazeera, UNHCR