Aktiveringsmodellens villkor skapar problem för arbetslösa i glesbygden - TE-byråerna: "Vi kan inte erbjuda tjänster åt alla"

Många arbetslösa kämpar med att uppfylla den så kallade aktiveringsmodellens villkor. Speciellt på mindre orter kan det vara nära omöjligt att hitta snuttjobb och arbets- och näringsbyråerna kan inte erbjuda kurser för alla som vill delta.

För att uppfylla den så kallade aktiveringsmodellens krav måste den arbetslösa driva vinstgivande företagsverksamhet, delta i sysselsättningsfrämjande service eller arbeta i minst 18 timmar. Annars sänks arbetslöshetsförmånen.

Men för alla är det inte så lätt att uppfylla villkoren.

Det känns hopplöst. Jag känner mig helt utlämnad, att jag blir bestraffad

Anna från Österbotten

Anna bor i en liten stad i Österbotten. Arbetsplatserna växer inte på träd och hon har ingen bil vilket begränsar möjligheterna ytterligare. Hon vill ha jobb, hon vill gå på kurser men det finns inget.

- Det känns hopplöst. Jag känner mig helt utlämnad, att jag blir bestraffad. Man försöker låta bli att tänka på det hela tiden, men nog funderar jag på det varje dag. En nedskärning på 30 euro kan kännas som en struntsumma men nog märks det, säger hon.

Anna heter egentligen inte Anna. Hon vill vara anonym, eftersom man på en liten ort lätt stämplas som besvärlig. Där hon bor förväntas arbetslösa också ofta jobba utan lön, säger hon.

- Här råder ganska inskränkta attityder om vad som är riktigt arbete och vad som ska göras gratis. Jag har varit aktiv, gått runt och frågat och till och med erbjudits arbete. Då har jag sagt okej, jag tar jobbet, men så har det kommit fram att det inte betalas någon lön.

Långa avstånd, för få tjänster

För att få full arbetslöshetsförmån borde Anna utföra avlönat arbete i minst 18 timmar. Att starta ett eget företag är inte ett alternativ, eftersom det kräver resurser.

Där Anna bor ordnas för tillfället inte heller någon sysselsättningsfrämjande service som hon skulle kunna delta i för att uppfylla aktiveringsmodellens villkor.

- Jag har en gång tidigare blivit erbjuden en kurs och den kursen gick ut på hur man startar en dator, hur man söker på Google. Men det kan jag redan, säger hon.

I något skede kommer det nog att synas att det inte finns tillräckligt med pengar för att erbjuda sysselsättningsfrämjande tjänster åt alla som berörs av aktiveringsmodellen här

Tero Hyttinen, Lapplands arbets- och näringsbyrå

Situationen är svår och tung. Anna funderar på om hon borde åka till Vasa för att delta i kurser, men det går dåligt med bussar, resan tar flera timmar och bussbiljetterna kostar.

Dessutom är det inte sagt att man ryms med på en kurs, även om man är villig att resa långa vägar.

Alla ryms inte med

Juha Nummela, servicechef på Österbottens arbets- och näringsbyrå, berättar att efterfrågan på sysselsättningsfrämjande service har exploderat sedan aktiveringsmodellen trädde i kraft vid årsskiftet.

- För tillfället har vi nog inte tillräckligt med tjänster att erbjuda alla som skulle vilja delta under en viss tidpunkt, säger Nummela.

Samma problem är aktuellt också i norra Finland, berättar Tero Hyttinen, servicechef på Lappland arbets- och näringsbyrå.

- Det är en stor utmaning. I något skede kommer det nog att synas att det inte finns tillräckligt med pengar för att erbjuda sysselsättningsfrämjande tjänster åt alla som berörs av aktiveringsmodellen här, säger Hyttinen.

Dessutom är avstånden i Lappland långa, vilket försvårar situationen. Många som vill delta i kurser eller utföra snuttjobb är tvungna att resa flera hundra kilometer.

Det finns visserligen en del nätkurser, men också på dem är deltagarkvoten begränsad.

Fokuset är inte längre att få jobb

Det kanske största problemet enligt Hyttinen är ändå att både de arbetslösas och arbets- och näringsbyråernas resurser nu går åt till att uppfylla de krav som aktiveringsmodellen ställer.

Nummela på Österbottens arbets- och näringsbyrå håller med.

- Fokus har blivit lite det att man enbart uppfyller kravet på aktiveringsmodellen. Huvudsaken är ju att personen ska få ett jobb, men den fokusen har lite fallit åt sidan på grund av den här modellen, säger Nummela.

Enligt både Hyttinen och Nummela är det som aktiveringsmodellen kräver inte alltid det som i verkligheten skulle vara bäst för individen och sysselsättningen.

Men är man rädd för att bestraffas blir det lätt så att man slaviskt bara strävar efter att uppfylla villkoren.

- Det kan bli ett problem. Det är helt förståeligt eftersom det handlar om att du möjligen får mindre pengar i handen, det är helt naturligt att man fokuserar på det i första hand så att man har samma summa pengar för att klara av månaden. Men i det långa loppet är det bättre att få ett jobb, säger Nummela.

Förtroendeman: Fler demonstrationer mot aktiveringsmodellen är möjliga

Bästa resultatet är om modellen dras tillbaka.