Istiden i Helsingfors blir kortare: ”Det är det nya normala”
- Likt de fyra senaste vintrarna är isbildningen sen i södra Finland. Vanligtvis brukar den komma igång kring årsskiftet, säger isforskaren Patrick Eriksson vid Meteorologiska institutet.
Exakt när isarna utanför Helsingfors kommer att frysa till så att man till exempel kan promenera från Brunnsparken till Ugnsholmen vågar han inte förutspå.
- Allt regleras av väderväxlingarna. Om vi har minusgrader i ett par veckor så kanske det räcker, men då havet ännu är öppet, så är det svårt att säga.
Mildare vintrar är ett faktum
Den sena isbildningen i södra Finland är här för att stanna. Det har man också märkt på Meteorologiska institutet.
- Om vi tittar på de senaste femtio åren så ser vi att vintrarna har blivit mildare och havets tillfrysning har börjat ske senare. På Meterologiska institutet har vi börjat tala om det nya normala, säger isforskaren Patrick Eriksson.
Till sitt förfogande har forskarna data som är upp till 150 år gammal.
- Då man tittar på överlappande 30-årsperioder så ser vi att istäcket nu kommer senare och räcker en kortare period, säger Eriksson. Issmältningen kommer oberoende igång längs med sydkusten i marsmånad. Det är något som regleras av solstrålningen, förklarar han.
Bra eller dåligt?
Isforskaren Patrick Eriksson ser både positiva och negativa sidor med en förkortad isperiod. På plussidan finns bland annat en ekonomisk aspekt.
- Mindre is möjliggör mera trafik till våra hamnar, det har varit lättare att trafikera till hamnarna i södra Finland än till dem i Bottenviken, säger han.
En negativ följd kan vara att naturen tar stryk.
- Ekosystemen är anpassade enligt en viss sorts vintercykel. Och då kan en rubbning i rytmen göra att vissa arter gynnas medan andra lider. Den obalansen påverkar sedan hela systemet.
Så när kan man bege sig ut på isen?
Patrick Eriksson har inte varit ute på isen utanför Helsingfors ännu i år.
- Senast var jag ute på isen i mars ifjol. Men jag tror nog att man kommer att komma ut på isen inom kort. Vi har ju en lite kallare vecka på väg, så på skyddade ställen som mellan Ugnsholmen och Brunnsparken där det redan finns lite is, så torde det frysa till tillräckligt.
Om du är osäker på om isen håller så finns det två saker du kan titta efter.
- Om isen är mörk och glasklar och du kommer åt att mäta isens tjocklek, då är den ganska stark. Men om isen är grumlig och mjölkvit så kan du anta att den innehåller ganska mycket stöpis, säger Eriksson.
Yle Huvudstadsregionen: Istiden i Helsingfors är kortare - isforskare förklarar varför
Isforskaren delar in isen i två sorter. Kärnisen är den som är mörk och glasklar. Den andra kallas för stöpis.
- Stöpisen är luftig och porös. Även om den är tio centimeter tjock så är dens bärighet inte så bra. Den uppstår då vattnet frusit till, sedan snöar eller slaskar det och så fryser ett lager till, förklarar Eriksson.
Isforskaren Eriksson påminner ändå om att det inte finns någon handbok som garanterat berättar om isen håller eller inte.
- Det gäller att följa med isens utveckling, det varierar så från ställe till ställe.
Så här varnade man för svag is på 1960-talet:
' /%3E%3C/svg%3E)
Att parkera på en snöhög är ingen konst – om man heter Pata Degerman
Dagens tips - klä av dig på bussen.