Det sandas febrilt – men vägarna blir bara halare

De milda vintrarna orsakar märkbara problem för vägunderhållet. Sandmängden som behövs ökar hela tiden och verkligheten är den att hala vägar kan förbli osandade i flera timmar. Trafikverket kommer snart med nya riktlinjer och hoppas på mera pengar.

Vi har hört det förr: De senaste årens vintrar där temperaturen hoppar mellan några minus och några plusgrader orsakar problem för vägunderhållet.

Samma sak säger Otto Kärki på Trafikverket.

Allt mer sand sprids på vägarna - men det räcker inte till

Behovet av att förhindra halka på vägarna bara ökar, speciellt på de mindre vägarna. Under vintern 2016-2017 användes 30 procent mer sand jämfört med vintern innan.

- Under den pågående vintern har den sandmängd som används ökat ytterligare. Eftersom vädret växlar så mycket kan förbindelsevägarna och regionalvägarna trots det förbli hala i flera timmar, det gäller i vissa fall också riksvägarna, säger Kärki.

Men Trafikverket tänker inte ge upp kampen. Under våren går man igenom riktlinjerna gällande vägunderhållet vintertid.

Det handlar bland annat om att förutse, koncentrera insatser och att se över behovet av tilläggsutrustning.

- Vi måste kunna reagera snabbare, men om väderförhållandena är extrema kan vi ändå inte garantera ett bra väglag, säger Kärki.

Han påpekar också att det inte är möjligt eller vettigt ekonomiskt att dimensionera maskinparken enligt de mest extrema förhållandena, som till exempel den 25 januari i år när flera bussar körde i diket i Österbotten.

Han tillägger att utvecklingen av utrustningen och metoderna under 2000-talet i huvudsak legat på entreprenörerna och att man från Trafikverkets sida förväntar sig att entreprenörerna kommer med förslag på hur man ska få bättre bukt med halkan.

Kustens väglag finns nu i hela landet

- På grund av de milda vintrarna har det väglag som man är bekant med längs med kusten också blivit verklighet längre inåt landet och till och med i de norra delarna av landet, säger Kärki.

Det här fenomenet har blivit tydligt under de senaste fyra vintrarna, enligt Kärki. Temperaturen har växlat friskt mellan plus och minus.

Man kan inte längre förlita sig på att det kommer att uppstå "vanliga" vinterförhållanden.

- Regn som faller på kalla vägytor orsakar svåra lägen för vägunderhållet, säger Kärki.

Det är något som Anders Östergård, vägdirektör på NTM-centralen i Södra Österbotten, kan intyga.

Förbättrat underhåll kräver mera pengar

Finansieringen av vägunderhållet vintertid har hållits på en ganska stabil nivå de senaste åren och idag kostar underhållet kring 100 miljoner per år.

Men om man ska kunna förbättra underhållet märkbart måste man också få mer pengar att röra sig med.

- En ökning med minst 10 procent. Och att flytta medel från till exempel beläggningsarbeten eller broarbeten är inte vettigt, säger Kärki.

Kedjan är inte för lång

Kedjan från Trafikverket ner till dem som utför det praktiska arbetet kan tyckas lång: Trafikverket - NTM-centralerna - entreprenörerna - eventuella underentreprenörer.

Men det är det enda vettiga sättet att sköta underhållet på, enligt Otto Kärki.

- Det finns inga realistiska, vettiga eller motiverade alternativ till att förkorta kedjan, slår han fast.

- Beställarens personalresurser är en bråkdel av vad den är i övriga Norden. Därför är det viktigt att den huvudsakliga entreprenören har en betydande roll, säger Kärki.

I dagsläget finns det fem stora entreprenörer i Finland som sköter vägunderhållet.

Trafikverket jobbar som bäst på en ny entreprenadmodell som ska tas i bruk den 1 oktober 2019. Enligt Kärki är den nya modellen mer uppmuntrande.