Överlånga lånetider, enorma bolagslån och överraskande räntesmällar - se upp för fallgropar på bostadsmarknaden!

Ekonomer varnar nu för att högkonjunkturen kan göra bostadsköpare fartblinda. Konsumenternas tilltro till ekonomin är rekordhög, och det syns också i tilltron till den egna förmågan att ta på sig skuld.

Ett relativt nytt fenomen är de stora bolagslån som nybyggda bostadshus kan föra med sig. Det är inte självklart att alla bostadsköpare inser att själva boendet blir dyrt, trots att köpesumman ser rimlig ut.

Direktör Marja Nykänen vid Finlands Bank varnar i måndagens Kauppalehti hushållen för att under goda tider fatta beslut som de tvingas leva med då tiderna blir sämre.

Is i magen är ett gott råd.

Oklart när räntorna vänder uppåt

Centralbanken är särskilt oroad för medborgarnas ökande skuldsättning.

- Den ökade lånetakten är iögonenfallande, säger Marja Nykänen.

Hon påminner om att lånen kostar hushållen mer då räntorna stiger. Många instanser har på senare tid varnat för att de låga räntornas tid är förbi.

När räntorna börjar stiga är svårt att förutspå, men bland annat Nordea förutspår en räntehöjning i slutet av nästa år.

Långa lånetider ger dyrare lån

Finlands Banks statistik visar att lånetiderna ökar, vilket gör lånen dyrare.

Ännu i slutet av 1900-talet var den genomsnittliga lånetiden 10-15 år, medan bankerna nuförtiden beviljar lån med 25 års återbetalningstid.

Nordea erbjuder sedan årskiftet lånetider på 35 år.

Under så här långa amorteringstider hinner mycket hända i de enskilda hushållens ekonomi.

Risk om stor del av intäkterna går till avkortningar

På ett makroplan hänger risken med de långa lånetiderna samman med köpkraften som avtar, om en allt större del av hushållens inkomster går åt till lånen.

Då avtar efterfrågan på till exempel utlandsresor, frisörstjänster och mycket annat, som folk inte längre anser sig ha råd med. Den ekonomiska tillväxten hotar därmed stanna av och arbetslösheten öka.

Höga bolagslån kan dölja sig i nya bostäder

Ett relativt nytt fenomen är de höga bolagslånen.

Köpare lockas till nya bostadshus med en rätt låg köpesumma - som ofta döljer ett stort bolagslån.

Kutymen är att bostadsköparna betalar 30 procent av priset, resten är bolagets gemensamma skuld, som avkortas via vederlaget.

Problemet ligger i att byggbolagen inte testar köparnas förmåga att klara av skulden, på samma sätt som bankerna gör.

Det gäller speciellt i de fall där köpesumman betalas kontant, utan banklån.

Klarar du av vederlaget?

Byggföretagen är inte nödvändigtvis intresserade av köparens förmåga att klara av vederlagen i framtiden - det viktigaste är att få bostaden såld.

Helsingin Sanomat (kräver inloggning) har talat med representanter för olika byggbolag.

YIT:s försäljningschef Sari Hiilosvuo säger att man förklarar noggrant för kunderna hur systemet fungerar. Till exempel att vederlaget stiger efter några amorteringsfria år.

Också Finansinspektionen har fått upp ögonen för det här fenomenet.

Avdelningschef Samu Kurri säger till tidningen att bankerna kontrollerar sina kreditkunder noga, men i fråga om bolagslån är det konsumenten själv som måste göra bedömningen.

- Personer som byter till en helt nybyggd bostad inför pensioneringen kan råka i en fälla om de inte beaktar den risk bolagslånet kan föra med sig.