Sandra Grindgärds bor i Tanzania: "Vardagen ser inte så annorlunda ut eftersom jag har pengar"

När Sandra Grindgärds först flyttade till Tanzania fick hon dåligt samvete för att hon kunde leva så bra när hon såg så mycket fattigdom runt omkring sig. Men sedan insåg hon att det där dåliga samvetet inte gör någonting bättre.

31-åriga Sandra Grindgärds är hemma från Kristinestad men bor nu i Dar es Salaam i Tanzania. Där jobbar hon för organisationen Restless development.

- Vi är en organisation som jobbar med unga och försöker sätta unga i centrum av utvecklingen. Vi jobbar inom områden som de unga själv har förklarat att är viktiga, säger hon.

Tanzania i två omgångar

Sandra har bott i Tanzania i två omgångar och första gången hon flyttade dit var år 2012. Då gjorde hon praktik på en organisation som heter Demo Finland.

- Jag har alltid haft ett intresse av att jobba med utvecklingspolitik och internationell politik, och i den här delen av världen. Så jag flyttade tillbaka 2016.

Sandra har också andra kopplingar till landet. Hon är nämligen förlovad med Victor som är hemma från Dar es Salaam.

Chockad över fattigdomen

Sandra har nu bott flera år i Tanzania och även i Elfenbenskusten (dit flyttade hon år 2015). Hon vet hur samhället fungerar och är en del av det. Men det tog ett tag att vänja sig.

I början var hon chockad över hur fattiga vissa delar av Dar es Salaam är. Samtidigt blev det en krock i hennes inre när hon upptäckte att hon kunde fortsätta leva nästan likadant som hon gjort i Finland.

Den insikten fick mig först att ha dåligt samvete.

Trots att det inte var särskilt lyxigt var hennes liv ett överklassliv i Tanzania.

- Den insikten fick mig först att ha dåligt samvete. Den skapade också en viss medvetenhet kring de här frågorna och stärkte mina egna värderingar kring jämlikhet, hållbarhet och att det är de frågorna jag vill jobba med.

Ett fattigare liv inte alltid ett sämre liv

När Sandra lärde känna och förstå samhället försvann sedan det dåliga samvetet mer och mer.

- Det är ju inte så att alla som lever ett annat sorts liv än jag, går runt och tycker att deras liv är jättedåligt. Man lever med de resurser man har och är van med.

Det betyder så klart inte att vi inte ska ha bättre fördelade resurser. Sandra säger att det är självklart att fortsätta jobba för det, men inget blir bättre av att gå runt med dåligt samvete.

- Istället kan man då tänka på om det finns något man kan göra åt det, på ett individuellt plan men också på ett politiskt plan eller strukturellt via vad man jobbar med.

Samma tankesätt när vi reser?

Det har diskuterats en del om etiskt resande i de Finlandssvenska bloggarna under den senaste tiden. Sandra har också bloggat om det.

Vi undrar om man kan tänka så här också när man är ute och reser i ett fattigare land, att vi alltså borde göra något konkret om vi får dåligt samvete över det vi ser?

- Det är en omtvistad diskussion, om man ska resa till länder där mänskliga rättigheter kränks eller där turismen inte alltid gynnar lokalbefolkningen och så vidare. Jag har inga bra svar, men jag tror det är bra att resa för att lära känna världen och förstå den bättre.

Ifall du ska ha dåligt samvete eller inte på din resa, beror kanske på hur du reser.

- Reser man för att förstå den lokala kulturen, bor man på mera lokala hotell och så vidare. Ur miljösynvinkel ska vi väl alltid ha dåligt samvete om vi reser, säger Sandra.

Vi ska också komma ihåg att turismsektorn även kan stärka ett samhälle. I Tanzania är det den tredje största sektorn som ekonomiskt bidrar ganska mycket till landet. För tillfället är turismen väldigt viktig.

- Här har det inte skett någon större industrialisering som annars skapar många jobb, så de flesta jobbar inom jordbrukssektorn.

Livet i Tanzania inte så annorlunda

Sandra bor i en fattigare del av världen men kan alltid åka hem till rika Finland ifall något skulle gå på tok. På det sättet kunde man säga att hon bor mellan två världar.

Eftersom hon har pengar är livet ändå ganska likt det hon skulle leva i Finland.

- Jag bor på ett ganska liknande sätt. Jag köper min mat på samma sätt och så vidare. Så min vardag är inte så annorlunda när det kommer till de rent praktiska sakerna. Men samtidigt är det väldigt annorlunda.

Det kan vara frustrerande att vardagarna är så olika.

Sandra berättar att det ibland är svårt att förstå andra människors vardag, speciellt de som lever i en helt annan social klass än hon.

Hon berättar att det finns familjer som delar på ett rum som är lika stort som hennes badrum. Och familjer på landsbygden som bor i lerhus.

- För mig är det svårt att förstå deras vardag. Samtidigt är det så de är vana att leva, det är så de har växt upp. Så det kan ibland vara lite frustrerande, att vardagarna är så otroligt olika.

Många bubblor i ett land

I Tanzania lever världens fattigaste och rikaste människor. Det finns en hel del tanzaner som lever på samma sätt som Sandra - de bor i lägenhet, de har jobb och äter bra mat, men det är många bubblor i ett och samma land.

- För mig är det en rikedom att ha två länder. Att ha bott här öppnar nog upp ögonen ganska mycket för hur privilegierad man är och hur otroligt ojämnt resurserna är fördelade, även om det också finns andra tanzaner som är minst lika privilegierade.

För mig är det en rikedom att ha två länder.

Sandra har också insett att människor sist och slutligen inte är så annorlunda, oberoende av varifrån man kommer.

- Det är mer social ställning som gör att man lever på olika sätt och har olika uppfattningar om saker, men som personlighet kan man ändå vara ganska lika varandra.

Insikt om hudfärgen

Tiden i Tanzania och Elfenbenskusten har också gett Sandra insikt i hur mycket hudfärgen egentligen spelar roll. Och hur mycket fördelar en ljus hudfärg för med sig.

- I Tanzania är det vanligt att man ropar ”muzungu”, vilket betyder vit person, när man ser en vit person. När jag bodde i Elfenbenskusten var det ”la blanche”. Då var jag den enda vita i staden där jag bodde.

I början var Sandra väldigt obekväm med att människor hela tiden lyfte upp hennes hudfärg.

- För mig var det ändå på ett sätt positiva attribut som folk relaterade till. Kommer man till Europa med en annan hudfärg än vit så kanske folk inte är så ljudliga kring det, men blickarna finns där, och de är tyvärr oftast kopplade till något negativt.

Fördomar kopplade till kolonialtiden

De positiva attributen Sandra pratar om är att vita har resurser, pengar, är utbildade och har möjligheter.

- På den här kontinenten finns förstås också en del fördomar kopplade till kolonialtiden, vilket sammankopplas med utnyttjande, men som finländare har vi inte det bagaget.

Det finns nämligen starka band mellan Finland och Tanzania eftersom Finland så länge stött Tanzania genom sitt bistånd.

Men om vi svänger på det ser det alltså annorlunda ut. Sandra berättar att hon upplevde en obehaglig situation i Finland i somras.

- När jag och Victor var på Karis tågstation i somras så var det en man där som ropade efter honom. Han sa hemskt otrevliga saker, men som tur var så var det på finska så jag översatte dem inte. Så det sker i Finland också.

Frustrerande med uppehållstillstånd

I Europa är många vana vid att få flytta runt utan gränser och man stöter sällan på problem om man är ljushyad. Sandra har nu förstått hur frustrerande det kan vara att söka uppehållstillstånd – något hon höll på med för en tid sedan.

- Att gå igenom den här processen, att skicka papper hit och dit och att saker ifrågasätts gjorde att jag insåg hur upprörd jag kunde bli över den situationen.

Att bli ifrågasatt var något nytt för Sandra, men inte för hennes tanzanska vänner.

- Många av mina tanzanska vänner som studerat i Europa har varit med om liknande situationer, som dessutom varit mycket värre.

Unikt att bo ihop men inte vara gifta

En sak som är annorlunda om vi jämför med Finland är att det i Tanzania är ganska vanligt att man gifter sig i ung ålder.

- Det att jag och Victor är 31 och inte gifta men nog bor tillsammans är ganska unikt här i landet.

I deras umgängeskrets är det inte så konstigt att de inte är gifta eftersom deras vänner också lever på liknande sätt och har samma syn på livet.

Men Victor och Sandra väntade till exempel med att besöka Victors mormor tills de var förlovade.

- Jag är en person med ganska starka värderingar, speciellt när det kommer till jämställdhet, kvinnans rätt till sin egen kropp och så vidare, och de kan nog gå i kras ibland när jag ser hur kulturen här är. För mig är det verkligen ingen skillnad om jag är gift eller inte när jag träffar Victors familj, medan det kulturellt inte är okej, så då måste jag bara anpassa mig till det.

Möjligheter och utmaningar i jobbet

Sandra och Victor vet inte hur länge de kommer att bo i Tanzania.

- Jag är inte så bra på att göra långsiktiga planer men jag är fortfarande intresserad av att ha en internationell karriär och det betyder inte heller att jag enbart jobbar i Tanzania.

De närmsta åren kommer hon ändå fortsätta jobba på Restless development.

- Det är ett spännande jobb för allt fler får upp ögonen för de utmaningar som unga har och Tanzania har ju en helt annan demografisk bild än Finland. Här är 69 procent av hela befolkningen under 25 år gamla, så det skapar både möjligheter och utmaningar för ett land.