Mobiler är gjorda för att skapa beroende – vi använder dem mycket och det verkar göra oss mindre lyckliga

Teknikföretag har lyckats i sin strävan att göra smarttelefonerna beroendeframkallande - åtminstone i viss mån. Det syns i form av att mobilanvändare i alla åldrar inte är så uppmärksamma som förr i vardagen. Särskilt ungdomar får sina upplevelser i allt högre grad via mobilskärmen.

I Mattlidens gymnasium i Esbo har läraren Niklas Andersson nyligen begränsat användningen av mobiltelefoner under lektionerna.

Flera av eleverna lärde sig inte tillräckligt mycket när de ofta fokuserade på sina smartmobiler.

Elever som Svenska Yle har talat med upplever att mobilstoppet är provocerande men bra.

Också Pargas Svenska Gymnasium har infört nya mobilregler den här veckan. I praktiken innebär de att gymnasiet inte godkänner att elever använder sina telefoner och datorer om inte undervisningen och situationen kräver det.

Mobilberoendeexperten Aino Majava, som har jobbat mer än 15 år vid A-kliniken i Helsingfors, gillar de här nya reglerna.

– Det är sant att mobiltelefoner med sina sociala medie-appar och olika slags aviseringar är en mycket dålig sak för koncentrationen, när man behöver koncentrera sig i längre stunder.

Ungdomar är mer utsatta för olika slags beroenden

Hon tillägger att människan är lite lat till sin natur.

– Hjärnan behöver ständigt positiv uppmuntran, som mobilen snabbt kan ge, och då blir sådant här långsiktigt lektionsarbete lätt tvåa.

Majava påpekar att särskilt ungdomar kan ha svårt att begränsa sin mobilanvändning.

– En ung person har i allmänheten inte lärt sig att kontrollera sitt liv lika väl som en äldre person. Ungdomar är mer utsatta för olika slags beroenden, säger hon.

Majava betonar ändå att problemet definitivt inte bara gäller ungdomar. Folk i alla åldrar använder lätt smartmobilen mycket.

Vuxna har också ett stort ansvar i att föregå med gott exempel.

– Att minska mobilanvändningen och att lämna bort den helt och hållet i vissa slags situationer är något som folk i alla åldrar borde göra. Då lär man sig också troligen något om sig själv samtidigt, säger hon.

Att minska mobilanvändningen och att lämna bort den helt och hållet i vissa slags situationer är något som folk i alla åldrar borde göra

Aino Majava, expert på mobilberoende

Är mobilberoendet ett verkligt beroende?

– Av beroenden som inte har med droger att göra så är det endast penningspelberoende som är definierat som ett besvär som man kan få en officiell diagnos på. Internetberoende eller mobilberoende är inte sådana, utan det är snarare ord som används i allmänspråket, berättar Majava.

Forskare klassificerar allmänt riklig mobilanvändning som ett "psykiskt beroende" som drabbar vissa mobilanvändare.

Majava betonar också att de flesta finländare som har en smartmobil använder den ganska mycket. Samtidigt kan det vara mycket svårt att trappa ned på sin mobilanvändning.

Den rikliga mobilanvändningen har ökat under senare år, i takt med att andelen finländare med smartmobil stadigt har ökat.

År 2012 hade ungefär hälften av finländarna en smartmobil. I dag är motsvarande andel cirka 75 procent, enligt uppgifter från Statistikcentralen.

Om man endast ser på under 55-åringarna så är det hela 94 procent av dem som äger en smartmobil.

Samtidigt äger de äldre åldersgrupperna inte smartmobiler i särskilt stor utsträckning. Hälften av 65-74-åringarna och 15 procent av 75–89-åringarna har nu en smartmobil i eget bruk.

Berör en stor del av befolkningen

Hur stort problem är det då att finländare använder smartmobiler mycket - till och med “för mycket”?

– På befolkningsnivå funderar nästan alla i arbetsför ålder då och då på antingen sin egen eller någon närståendes rikliga mobilanvändning. Mobilberoendet är ett stort problem i och med att det berör så många människor, säger Majava.

På individuell nivå förorsakar mobilberoendet inte sådana tragedier som till exempel penningspelberoendet eller alkoholen

Aino Majava

Hon säger ändå att det här beroendet inte är så farligt på individuell nivå.

– På individuell nivå förorsakar mobilberoendet inte sådana tragedier som till exempel penningspelberoendet eller alkoholen, som är Finlands största beroendeproblem.

Hon tillägger att det är bra att diskutera mobilberoendet eftersom det berör så många. Dessutom finns det sätt att minska på sin mobilanvändning. Mer om det senare i artikeln.

När blir det skadligt?

Man kan tala om ett beroende eller ett skadligt missbruk när användningen orsakar problem. Majava nämner några exempel:

– Det finns vissa varningstecken. Om användningen känns störande, obekväm och man måste dölja den, om man försöker minska på den utan att lyckas, eller om man upplever att man inte kan åstadkomma det man vill.

Det kan handla om sömnproblem till följd av riklig mobilanvändning, eller att man ständigt får kommentarer av folk i ens omgivning om att man använder mobilen för mycket.

Det finns ingen specifik tidsgräns över vilken användningen skulle vara problematisk.

En mobiltelefon kan ju användas på många olika sätt i dagens läge - och fungerar till exempel som karta, kamera, bok, tv och radio, med mera.

Varför vill vi så gärna använda våra mobiler?

Mobiltelefonerna och deras appar är beroendeframkallande, även om det alltså inte är en officiell medicinsk diagnos.

De är kommersiella produkter som är designade för att vi ska använda dem i hög utsträckning - i vissa fall, till och med så mycket som möjligt. Det är något som gynnar tillverkarna i form av mer intäkter.

De mest framgångsrika teknikföretagen använder insikter från beteendevetenskapen för att öka våra dopaminnivåer och får oss att återvända till mobilen gång på gång.

De mest framgångsrika teknikföretagen använder insikter från beteendevetenskapen för att öka våra dopaminnivåer och får oss att återvända till mobilen gång på gång

Företagen har satsat mycket pengar på den här utvecklingen.

– Man kan till exempel jämföra mobilerna med penningspelautomater som också har olika färger och ljud. Det är garanterat planerad verksamhet, säger hon.

Det finns flera olika slags appar som är extra beroendeframkallande i och med att de ofta skickar ut aviseringar, och ger upplevelser vi gärna vill ha. Till exempel kan de bygga på vårt intresse för andra människor och på vår nyfikenhet om världen.

– Särskilt beroendeframkallande är sociala medie-appar såsom Snapchat, Facebook, Instagram och Twitter. De har på många sätt förändrat den mänskliga kulturen och hur folk umgås, säger Majava.

En typisk mobilanvändare använder sin mobil lite under tre timmar per dag och kollar den närmare 40 gånger under dagen

Facebooks gilla-knapp är ett tidigt exempel på en funktion som får oss att regelbundet kontrollera våra mobiler och vårt sociala medie-flöde. Samtidigt blir det svårare att koncentrera sig på annat.

En monitoreringsapp som heter Moment berättade i fjol att en typisk mobilanvändare använde sin mobil lite under tre timmar per dag och kollade den närmare 40 gånger under dagen.

Mindre lycka

Man kunde kanske tro att folk tillbringar mycket tid på sina mobiltelefoner för att det gör dem lyckliga, men det mesta tyder på att det inte är så.

– Studier visar att lyckligheten minskar i takt med användningen, säger Majava.

I vetenskapliga studier har forskare kommit fram till att tonåringar som tillbringar mycket tid med att använda mobilen i medeltal är olyckligare än de som inte använder mobilen så mycket.

Det är ganska så entydigt så att all skärmaktivitet har en koppling till mindre lycka, medan andra aktiviteter har en koppling till mer lycka.

En studie från USA visar till exempel att det är närmare 50 procent mer troligt att en åttondeklassare som tillbringar 6-9 timmar i veckan på sociala medier säger att han eller hon är olycklig än en jämnårig som använder sociala medier i mindre grad.

Det är ganska så entydigt så att all skärmaktivitet har en koppling till mindre lycka, medan andra aktiviteter har en koppling till mer lycka

Flera av studierna kan inte bevisa att den ökade skärmtiden faktiskt leder till minskad lycka. Det är också möjligt att olyckliga personer tillbringar mer tid på nätet. Men det allra mesta tyder ändå på att det faktiskt är den ökade skärmtiden som leder till ökat missnöje.

– Särskilt riklig användning av sociala medier kan leda till sämre självkänsla. En förklaring är att man där lätt jämför sig med hela världen och i den jämförelsen blir man lätt tvåa.

Samtidigt utesluter ändå inte riklig mobilanvändning att man också är social, men på grund av smartmobilerna blir fler ensamma och olyckliga.

Vårt sociala beteende påverkas

Forskare har under senare år märkt att riklig mobilanvändning inverkar på den sociala interaktionen, alltså hur vi kommunicerar med andra människor och hur ofta vi gör det.

Niklas Andersson vid Mattlidens gymnasium i Esbo påpekade till exempel tidigare för Svenska Yle att mobilberoendet verkar ha minskat på hans elevers intresse för att tala med varandra.

– I klassrummet är det alldeles tyst när man kommer in på måndag morgon. Tidigare var det en kakofoni av oljud när människor skulle berätta vad som hänt under veckoslutet, så det är nog en fruktansvärt stor skillnad, berättade han.

Unga hamnar i färre olyckor, börjar sällskapa senare, har sex senare och använder alkohol senare än föregående generationer

Mobilberoendeexperten Aino Majava säger att teknologin formar oss människor och hur vi agerar.

– Om vi till exempel tänker på textmeddelanden, Twitter-meddelanden, Facebook eller textbehandlingsprogram så ändrar de alla på hur vi fungerar. Det är inte ett nytt fenomen.

Däremot har den ökande skärmtiden lett till ett fysiskt sett tryggare liv, särskilt för de unga.

Unga lever sina liv allt mer via mobilerna, eller andra internetuppkopplade apparater.

– De unga tillbringar allt mer tid med att få upplevelser på skärmen, via internet, i stället för att ge sig ut i den fysiska världen och få egna erfarenheter och ta risker.

De hamnar också i färre olyckor, börjar sällskapa senare, har sex senare och använder alkohol senare än föregående generationer.

Intresset för att ta körkort i ett tidigt skede har dessutom börjat minska.

Fastän familjemedlemmarna kanske stannar mer hemma på grund av att de använder nätet mer så innebär det inte nödvändigtvis att de talar med varandra då.

– Det kan vara svårt att hitta sådana stunder då alla i familjen skulle vara närvarande samtidigt. Folk använder i tur och ordning sina egna mobiltelefoner och andra internetuppkopplade apparater. Det minskar definitivt på närvaron i familjerna, säger Majava.

En internationell enkät som konsultföretaget Deloitte nyligen gjorde visar att särskilt i Finland och Japan är vi inte så oroade över vår rikliga mobilanvändning. Majava är inte överraskad över det.

– Både i Finland och Japan är det ganska okej att vara för sig själv. Det är okej att vara tyst. Det uppskattas. Social distans uppskattas också. Till exempel när man är i kollektivtrafiken så ska man undvika att ta kontakt med andra passagerare.

Ytterligare en förklaring till enkätresultatet är enligt henne att sådant som inte syns utåt, och som inte kostar pengar, inte upplevs som ett problem.

Begränsning av mobilanvändningen

Majava säger att vi finländare noga borde fundera på om det skulle vara en bra idé att minska på vår egen mobilanvändning, och att komma överens om spelregler för den här användningen på olika håll i samhället.

– Tekniken har förändrat sig snabbare än vad våra mänskliga vanor har hunnit förändras. Därför har smartmobiler orsakat förvirring redan i drygt tio års tid.

Hon nämner ännu några bra knep för att minska på mobilanvändningen. Vissa av dem är kanske självklara, men inte alla.

– Man kan stänga av mobiltelefon, ställa in den på ljudlös, avinstallera appar som man har märkt att är särskilt beroendeframkallande, eller åtminstone stänga av deras aviseringar så att man inte störs av meddelanden på låsskärmen titt som tätt.

Dessutom finns det olika appar som kan begränsa mobilanvändningen, så att man till exempel bara får använda mobilen ett visst antal timmar eller ett visst antal gånger per dag.

Aino Majava rekommenderar att föräldrar begränsar sina yngre barns mobilanvändning med hjälp av sådana här appar.

Men för det mesta är det upp till en själv att avgöra om det skulle vara bra att skära ned på den egna mobilanvändningen eller inte.

7.2.2018 kl. 18.07: Artikeln uppdaterades med en länk till en ny artikel om mobilstoppet i Mattlidens gymnasium.