EU-kommissionen kan tänka sig nya medlemsländer från västra Balkan redan år 2025 – men kraven på kandidatländerna är hårda

EU-kommissionen publicerade i dag sin nya strategi för utvidgningen i västra Balkan och gjorde samtidigt klart att EU inte rullar ut röda mattan för nya medlemmar.

Kommissionen säger ändå att Serbien och Montenegro kan vara färdiga för medlemskap redan år 2025.

– Det här är en realistisk tidpunkt för att slutföra förhandlingarna, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini som ändå betonar att det är frågan om en riktgivande och ambitiös tidtabell.

Medlemskapsförhandlingar med Serbien har förts sedan 2014 medan Montenegro har förhandlat sedan 2012.

EU gläntar även på dörren för ytterligare fyra länder på västra Balkan.

Antingen exporterar vi stabilitet eller importerar instabilitet

― Johannes Hahn, EU:s utvidgningskommissionär

Makedonien och Albanien har accepterats som kandidatländer men några formella förhandlingar har ännu inte inletts.

Medan Kosovo och Bosnien-Hercegovina, som likaså uttryck sitt intresse för att bli EU-medlemmar, har en betydligt längre väg till ett EU-medlemskap. Dessa länder har ännu inte fått status som EU-kandidater.

Varför vill EU-kommissionen ha med fattiga länder?

EU:s utrikeschef Mogherini motiverar utvidgningen med att de sex länderna delar europeisk historia och kultur och är även geografiskt sett integrerade.

Dessutom betonar kommissionen ekonomiska aspekter, flera EU-länder investerar stort i västra Balkan.

Också säkerheten nämns som ett argument.

– Antingen exporterar vi stabilitet eller importerar instabilitet, sade EU:s utvidgningskommissionär Johannes Hahn.

Inom EU finns det en rädsla för att Ryssland och Turkiet stärker sitt inflytande i regionen. Till exempel Serbien har redan en nära relation med Moskva.

EU-kommissionen vill också att den nya strategin ska öka reformviljan bland de länder som drömmer om ett EU-medlemskap.

Korruption och organiserad brottslighet är fortsättningsvis ett stort problem. På det krigsärrade Balkan finns dessutom flera konflikter som fortfarande bubblar under ytan.

Ingen röd matta – utan tuffa krav

EU:s utvidgningskommissionär Johannes Hahn har ändå låtit förstå att EU inte tänker upprepa de misstag som gjorts tidigare.

– EU kommer inte att acceptera ett nytt medlemsland som inte har löst sina problem och konflikter, sade Hahn.

Flera medlemsländer har förhållit sig kritiskt till att Rumänien och Bulgarien fick komma med trots den utbredda korruptionen.

Också den pågående gränskonflikten mellan EU-länderna Kroatien och Slovenien är ett exempel på en tvist som borde ha retts ut innan Kroatien antogs som medlem 2013.

I sin strategi betonar EU de kriterier som bör vara uppfyllda innan ett EU-medlemskap kan komma på fråga.

För Serbiens del handlar det i första hand om att lösa konflikten med Kosovo. Serbien har inte erkänt den tidigare serbiska provinsen Kosovo som en självständig stat.

Kosovo har inte heller erkänts som självständigt av fem EU-länder, bland dem Spanien som försöker tygla sina egna katalanska separatister.

EU:s roterande ordförandeland Bulgarien har lyft västra Balkan som en av sina prioriteringar under ordförandeskapet.

Ett toppmöte mellan EU:s 28 medlemsländer och de sex länderna på västra Balkan ska hållas i Bulgariens huvudstad Sofia i maj.