Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Snöhögar hindrar ambulanser och brandbilar från att komma fram till olyckor

Från 2018
Uppdaterad 20.02.2018 08:05.
Bild på en snöhög på en parkeringsplats, brevid snöhögen finns ett märke som visar räddningsväg.
Bildtext En snöhög har placerats bredvid ett märke som visar att där finns en räddningsväg.
Bild: Yle/Anna Björkqvist

Då en räddningsenhet ska ta sig till en olycksplats måste resan gå snabbt. För det mesta går allt bra, men alltid är inte väglaget eller räddningsvägarna optimala för räddningsverket, berättar brandchefen Stig Granström.

Västra Nylands räddningsverk hade sammanlagt över 8 200 räddningsuppdrag år 2017.

Det är närmare 800 fler än under 2016 då räddningsverket hade knappt 7 500 uppdrag.

Det handlar alltså om en markant ökning.

- En orsak till det här är väderleken. Är det en storm så ökar utryckningarna och om det är dåligt före så ökar trafikolyckorna, säger Stig Granström som är brandchef vid Västra Nylands räddningsverk.

Västra Nylands räddningsverk sköter räddningsverksamheten i Esbo, Grankulla, Hangö, Högfors, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis.

Placera snöhögen vettigt

Under snöiga vintrar samlas stora snöhögar nära flervåningshus och i bostadsområden.

- Genast efter snöfallet, när gårdarna plogas, så samlas snön någonstans på gården. Då är det oftast på en parkeringsplats.

- Det är ju den platsen som vi använder när vi kommer till en olycksplats eller ett hus som brinner. Så det kan begränsa, säger Granström men tillägger att snön ändå oftast förs bort inom en vecka.

En bild på en man med mössa och i bakgrunden syns snö.
Bildtext Stig Granström är brandchef vid Västra Nylands räddningsverk.
Bild: Yle/Anna Björkqvist

Granström betonar att alla hinder, såsom snöhögar eller felparkeringar, fördröjer deras arbete då de måste hitta en annan lösning.

För det mesta går ändå allt bra och räddningspersonalen är van att snabbt lösa problem.

Räddningsvägarna ska vara fria

Många flervåningshus har balkonger som är riktade mot en trädgård eller gräsmatta.

Hur bra är husbolagen på att ploga bort snön därifrån?

-Husbolagen är i allmänhet ganska medvetna om det. De har däremot entreprenörer anställda som gör det egentliga snöarbetet och frågan är om informationen har gått fram till dem? Det är oftast där det brister, säger Granström.

En bild på en frontlastare (traktor) i stadsmiljö som häller ner snö i en vagn.
Bildtext Snöarbete i Karis centrum.
Bild: Yle/Anna Björkqvist

Husbolagen har räddningsplaner där det definieras vilka vägar som räddningsverket ska använda.

Det här finns också definierat i lagstiftning så att det redan vid ansökan om byggnadslov blir klart hur stort utrymme och hurdana vägar som räddningsverket behöver.

- Vikten på ett höjdfordon är 20 ton och det går inte att ställa upp det till exempel så att man kör ut den på en gräsmatta.

- Vi kan inte riskera att fordonet stjälper på grund av att marken ger vika. Det måste vara stabilt väglag under, säger Granström.

Därför måste det finnas räddningsvägar som är utmärkta med skyltar så att räddningspersonalen vet var de kan ställa sina fordon.

Lumen peittämä kuusi
Bildtext Saker kan dölja sig under snön.
Bild: Yle/ Eila Haikarainen

Gräsmattan i sig är mjuk, och på den kan det finnas stenar som dolts under snön.

Ifall flervåningshuset är gammalt kan det saknas tillräckliga räddningsvägar.

Om man tar sig ut på en balkong vid brand och den är mot en gräsmatta. Hur är det, har alla hus ordentlig grund så att man kan känna sig trygg?

- Nä, jag kommer inte exakt ihåg när lagen om räddningsvägar kom men på 80-talet eller början av 90-talet. De som har byggts tidigare har inte samma regler och då har man kanske bara byggt en väg som går fram till huset, säger Granström.

Räddningsverkets fordon behöver en uppställningsplats för att säkerställa att fordonet står stabilt.

Dåligt före också för räddningsverket

Vintern för med sig också andra problem för räddningsenheterna.

- Våra vägförhållanden är lika dåliga som alla andras. Vi är också tvungna att köra långsammare när det är halt väder.

- Vi har inte andra däck under våra fordon än vad andra människor har, säger Granström.

Auto ajaa lumipyryssä.
Bild: Mårten Lampén / Yle

Ett vanligt problem är att trafikanterna inte är uppmärksamma och det leder till att de inte märker och väjer för utryckningsfordonen.

- Ju sämre före det är desto mer fokuserar trafikanterna på körandet och ger mindre akt på omgivningen, säger Granström.

Det är ett problem som finns i hela Finland.

Kylan kan även vara problematisk då vattentankar kan frysa ifall en brandbil står utomhus när det är många minusgrader.

Små vägar kan vara en utmaning

I Raseborg måste räddningsverket beakta att en del vägar är för smala och beakta hur man till exempel sköter räddningsarbete i skärgården.

Små vägar kan vålla problem då man ska ta sig fram till till exempel en sommarstuga som brinner.

Växelvägen i Raseborg.
Bildtext Många brandbilsspeglar har gått sönder då räddningsverket har försökt ta sig fram på smala skogsvägar.
Bild: Yle/Minna Almark

Vilka konsekvenser kan det här få?

- Vi kommer senare fram och vi måste hitta andra lösningar för att ta oss fram, säger Granström.

- Vid en brand är de tio femton första minuterna avgörande för att vi ska lyckas. Efter att branden når ett visst skede finns det lite för oss att göra, säger han.

Om det funnits problem vid en olycksplats så försöker de alltid gå igenom vad som gick fel med alla berörda parter, berättar brandchefen.

Nya utmaningar för räddningsverket i framtiden

I dag har räddningsverket bra fordon och bra utrustning. Däremot anser brandchef Granström att samhället har blivit mera sårbart.

I dag bedrivs mycket med hjälp av elektricitet. Det innebär att ifall elnätet slås ut så står samhället stilla.

Ved i et vedförråd
Bildtext Förr höll man husen varma med ved, säger Stig Granström.
Bild: Yle/ Karin Filén

- Om det går mer än fyra eller sex timmar så börjar konsekvenserna synas. Bränslepumparna stannar, bankautomaterna fungerar inte och butikerna fungerar inte, säger Granström.

Även människors hem kan bli kalla om elen försvinner.

Är det mera utmaningar för räddningsverket nu och i framtiden?

- Det är annorlunda utmaningar. Ju mera allt blir digitaliserat och bygger på att elen finns tillgänglig så desto sårbarare blir samhället, säger Granström.

Diskussion om artikeln