Vad handlar familjeledighetsreformen om? Vi förklarar i fem punkter

Under fredagen lade familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) familjeledighetsreformen oväntat på is eftersom den enligt henne skulle kräva mera pengar för att genomföras.

Detta föll inte i god jord hos Samlingspartiets ordförande och finansminister Petteri Orpo, som twittrade att man inte fäller en viktig reform så där bara.

Har det ändå förblivit oklart vad tanken bakom reformen var, och vad den skulle innebära för dig? Vi har listat de viktigaste punkterna så att du hänger med i svängarna.

Målsättningen med reformen: Ökad jämlikhet i hem- och arbetslivet

Den huvudsakliga målsättningen var att öka jämlikheten på arbetsmarknaden och inom föräldraskapet. Regeringen ville också förenkla och utveckla stödsystemet för familjerna.

Tanken var också att hitta modeller för en mer flexibel återgång till arbetet efter att man hade varit familjeledig, samt att befrämja modeller från familjevänliga arbetsplatser.

Man ville också få flera barn med i småbarnsfostran

Regeringens krav för reformen: Ingen tilläggsbudget för genomförandet

Enligt Saarikko föll reformen just på de kraven som regeringen hade satt för reformen. Tanken var att genomföra reformen "inom ramarna för den offentliga budgeten", alltså utan tilläggsfinansiering.

Dessutom var ett krav att reformen skulle öka sysselsättningsgraden. Regeringen ville ändå bevara möjligheten för föräldrarna att stanna hemma med barnet tills det hade fyllt tre år.

Dessa modeller övervägde regeringen

Enligt Yles uppgifter övervägde regeringen ett flertal modeller, där pappan skulle stanna hemma med barnet åtminstone en månad längre.

Enligt Helsingin Sanomat övervägde regeringen också en 4+5+4 modell där både mamman och pappan skulle ha haft en kvot på fyra månader familjeledighet som de måste ta ut.

Utöver det skulle familjen själva få fatta beslut om hur de resterande fem månaderna ledighet skulle fördelas mellan föräldrarna. Också en 5+4+5-modell var på tapeten.

I det nuvarande systemet har mamman en öronmärkt period på cirka fyra månader som hon ska ta ut, medan föräldrarna får själva välja hur de resterande 6,5 månaderna fördelas.

Pappan får dock stanna hemma i högst nio veckor med barnet. I snitt stannar pappor ändå hemma i knappt fyra veckor.

Dessa personer har varit med och förberett reformen

I arbetsgruppen som förberedde reformen har utöver minister Saarikko deltagit undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml.), samt social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Blå).

Också arbetsmarknadsparterna har varit med.
De har också under fredagen fört fram sin kritik mot att reformen lades på is av minister Saarikko.

När skulle den träda i kraft?

Planen var att familjehemlighetsreformen skulle träda i kraft från och med början av 2019.

Artikeln baserar sig på Anette Blencowes artikel Mistä kaatuneessa perhevapaauudistuksessa on kyse? Näillä viidellä pointilla pääset kartalle som publicerades av Yle Uutiset.

Oenighet inom regeringen om familjeledighetsreformen - Orpo: En så viktig reform får inte fällas så lätt

Minister Saarikko stoppade reformen.