Frivilliga övade på evakuering i Kimito - ”Man lär sig av sina misstag och det är därför vi övar”
En eldsvåda bryter ut under en dans och 300 personer evakueras ut i kölden, några tappar bort sig och frivilliga hjälpare kallas på plats. Så inleddes Röda Korsets och Frivilliga räddningstjänstens övning i Kimito på lördagen.
Röda Korsets verksamhetsledare i Åboland, Annalena Sjöblom, leder övningen, som kallas för Putte, och berättar att det är viktigt att alla evakuerade registreras och får värme i kroppen samt något att dricka. Små blessyrer ska plåstras om och frivilliga finns på plats för att ge mentalt stöd.
- Våra övningar har allt mer gått in på att öva evakueringar, bygga upp evakueringscentraler och se till att vi har utbildade frivilliga som kan hjälpa då det behövs.
Det är några köldgrader ute och övningen sker mitt i vintern. Vad ställer det för utmaningar?
- Om vi tänker att det skulle ha varit på riktigt så skulle få ha fått med sig sina ytterkläder och nu så saknas tre personer som myndigheterna inte har hittat och där pågår efterspaningar. Ganska snabbt blir folk hungriga, oroliga, trötta och vill ha kontakt med sina anhöriga.
Oro för att det ska ske en större olycka till sjöss
En av de viktigaste målsättningarna med övningen är att slipa samarbetet mellan olika aktörer.
- Ingen myndighet leder vår verksamhet, vi måste göra det själv. Här är det meningen att ledningen har kontakt med myndigheter och håller koll på hur många frivilliga som vi har samt hur många som evakuerats, säger Sjöblom.
Enligt henne är oron för att det ska ske en större olycka till sjöss i Skärgårdshavet något som kommit fram i samtal med myndigheter.
- Vi har en stor persontrafik på Östersjön och i Åbolands skärgård och det har ju hänt förut med till exempel Estonia. Därför försöker vi nu utbilda våra frivilliga så att vi faktiskt kan hjälpa då det behövs.
”Genomgången efteråt lika viktig som övningen”
I lördagens övning deltog ett 50-tal frivilliga från Röda Korset och Frivilliga räddningstjänsten från hela Åboland och närliggande kommuner.
Lika viktig som själva övningen är genomgången efter övningen, berättar Sjöblom.
- Den är jätteviktig, man lär sig av sina misstag och det är därför vi övar.
Vilka utmaningar har ni stött på under övningen?
- Den enskilda hjälpen som går till individen fungerar alltid jättebra, utmaningen är ledarskapet. Alla situationer är olika och därför är det viktigt för oss att öva ledarskapet.
Sjöblom berättar att Frivilliga räddningstjänsten har 4-5 efterspaningsuppdrag i Åboland varje år. Uppdrag där frivilliga ger mentalt stöd till exempel i samband med att en anhörig plötsligt gått bort ökar hela tiden och där skulle det behövas fler som kan ställa upp, konstaterar Sjöblom.
"Lättare att spåra på vintern"
Per Holmberg är en de som deltagit i Frivilliga räddningstjänstens efterspaningsövning. Hans grupp hittade två personer som anmälts som saknade.
- Det var en lyckad dag, vi hittade två av tre saknade, säger en nöjd Holmberg.
Enligt honom är det lättare att spåra försvunna personer när det är snö på marken.
- Det var nysnö och vi hittade nya spår, det är lättare på vintern än på sommaren och hösten då det är mörkare och tätare vegetation.
Hur viktig är det är att öva på efterspaning?
- Nog är det viktigt för det kommer hela tiden nya situationer.