Solglasögon av alger, appar och flytande drönare: Ny teknik ska lösa algproblemet i Östersjön

Det behövs mångprofessionella team för att få fram nya lösningar på algproblemet i Östersjön.

Det visade storsatsningen Deep Baltic Sea Challenge som samlade team med biologer, kemister, företagare och forskare som visade upp sina bästa idéer.

Projektet har samlat många aktörer under samma tak: naturresursinstitutet Luke, Finlands miljöcentral, Finska vattenföreningen, Allas Sea Pool, Ålandsbanken och Helsinki Think Company, som verkar i samband med Helsingfors universitet.

Målet är ett renare hav och nya produkter såsom livsmedel och andra produkter, tillverkade av fisk, alger och vattenväxter.

Vinnarna får möta potentiella kunder

Nio team fanns med i finalen och vinnaren blev Bivalvia med Anna Törnroos-Remes, Ann-Sofie Leppänen, Charlotta Risku och Pia Leppänen.

På andra plats kom teamet IncreMint och på tredje plats Säätäjät.

Förutom en summa pengar får de vinnande grupperna en möjlighet till nätverkande i John Nurminens så kallade Östersjöklubb. IncreMint och Bivalvia får en chans att möta potentiella kunder där.

Knappar och solglasögon ska rädda Östersjön

Det vinnande förslaget handlar om knappar och solglasögon.

- Vi kan massproducera knappar, och solglasögonen är en lite coolare produkt för oss som rör oss på havet, säger Törnroos-Remes.

Hon säger att teamet tagit fram en metod där man tillverkar produkterna ur alger.

- Det är fråga om alger som växer snabbt på grund av övergödningen.

- Själva evenemanget och pitchandet av idéer har gett nya nätverk. man har fått en känsla av att det finns många, fungerande ideer.

Östersjöns problem avgörs inte av produkter och ny teknologi. Det är enligt Törnroos-Remes fråga om att få folk att tänka om helt och hållet.

Mångprofessionella team är framtiden

Kenneth Kumenius från Finska vattenföreningen valde att bli mentor för teamet Bivalvia eftersom där fanns en uppsjö av idéer.

- Teamet hade musik, konst, miljötänk - en sillsallad av allt möjligt i sitt förslag. Jag går själv igång på mycket så jag såg mig själv i den här gruppen - för 30 år sedan, skrattar han.

- Det är bra med mångprofessionella team. Tidigare var biologer just det - biologer. Nu arbetar de sida vid sida med marinbiologer, arkitekter, planerare och forskare.

Anna Törnroos-Remes betonar att problemet med Östersjön är stort.

- Vi kan inte lösa dem alla genast men vi måste förstå dem. Vi har för mycket plast och vi har klimatförändringen som för med sig allehanda utmaningar.

Ju fler fakulteter som slår ihop sig kring problematiken, desto bättre.

- Vi behöver se brett på Östersjön, det är helt klart, summerar Kumenius.

Vattenproblematiken överskuggar mycket i dag

Vid veckoslutets pitchar fördes det också fram flera idéer kring vattenhanteringen i framtiden.

Det presenterades olika förslag om att stävja vattnet i städer och på landsbygden genom att bygga på lite olika sätt än vi gör i dag.

Ett team förde fram ett förslag om drönare - på vattnet, Aquadrone.

Flytande drönare skulle tillverkas och säljas i livsmedelsaffärer - för att handlas på väg till sommarstugan.

Drönarna skulle samla upp de blågröna algerna vid stugan. De kunde sedan komposteras för trädgårdsbruk.

- Vi vill lösa både akuta och kroniska problem i Östersjön med vårt förslag. Vi kunde också konkurrera med kemikaliska gödselmedel, förklarade Harri Heikkinen och Lauri Paloheimo efter att de hade presenterat sitt förslag.

Deras flytande drönare använder sig av vindkraft. Är det fråga om större mängder kan drönaren filtrerar vattnet, föra ut algerna till en mellanstation och sedan jobba vidare.

- Algerna kan föras till uppsamlingsstationer till havs. Vi har en budget på 500 euro för en drönare.

Drönarna kan tillverkas med 3D-printrar. Teamet har också planerat en lansering för konsumenter.

Heikkinen och Paloheimo är nöjda med veckoslutets giv.

- Vi har lärt oss mycket om hur en sådan här process avancerar, från pitch till förverkligande.

Matsvinn och algodling

Bland de nio finalisterna fanns också förslag om hur man kunde råda bot på matsvinnet, ett stort problem i dag.

Två unga finlandssvenska deltagare, Hubert Lindholm och Lucas Lindelöf förde fram sitt förslag som har namnet Azolla Solutions.

De föreslår odlingsmattor med en alg vid namn Azolla som samverkar med blågröna alger.

Lucas Lindelöf studerar biologi vid Helsingfors universitet medan Hubert Lindholm studerar marknadsföring vid Hanken.

Deras förslag går ut på att både plantera och skörda den nya växten Azolla.

- Vi kunde skörda biomassa och tillverka biobränsle. Azolla är en okänd växt här. Det är fråga om en ormbunksväxt som lever i symbios med cyanobakterier.

Azolla kan fixera kväve direkt från atmosfären, och den växer snabbt via det symbiotiska förhållandet.

Lindelöfs och Lindholms pitch togs väl emot av både investerare och mentorer. De har fått mycket positiv feedback för att fortsätta med sitt projekt.

- Det känns som om vi tagit ett stort steg vidare från en egen idé. Sakkunniga och en jury har tagit ställning till våra idéer och det känns bra.

Båda är mycket bekymrade över läget i Östersjön.

- Hoppet är inte ute, vi kan göra mycket med de projekt som har presenterats i dag.

- Vi har båda vuxit upp nära havet och vi lider av att se hur illa det mår.