Polen vill skövla en av de sista bitarna av urskogen som en gång täckte Europa – men aktivisterna i Bialowieza ger sig inte

Polen vill skövla i världsarvet Bialowieza. EU ser avverkningsplanerna som ännu en provokation från den polska regeringen, medan skogsaktivister kämpar för att bevara skogen som är unik på grund av sin ålder och sina sällsynta djur- och växtarter.

Det är gryning och snön knastrar under fötterna. Vi promenerar längs skogskanten. Plötsligt skymtar vi en rörelse i en björkdunge på andra sidan åkern. Vi tar oss närmare och ser tre stora bjässar. Vår tidiga väckning ger utdelning.

Den största, oxen, börjar ruska på huvudet när fotografen kommer för nära. Vi backar, det är trots allt frågan om Europas tyngsta däggdjur, visenten, som kan väga uppåt 500 kilo.

Det finns cirka 600 visenter i polska delen av Bialowiezaskogen.

- Visst är de ståtliga, inte att undra på att de är symbolen för den denna unika skog, säger Greenpeace-aktivisten Marta Grundland när jag visar bilderna på visenterna vi bongade tidigare på morgonen.

Tillsammans med Marta och några andra skogsaktivister promenerar vi djupare in i Bialowieza, den äldsta och bäst bevarade urskogen på det europeiska slättlandet.

Marta pekar mot ett kalhygge.

- Många av trädstammarna har kapats på en dryg meters höjd, det är snabbare och effektivera än att fälla trädet nära marken, förklarar hon.

Dagligen partullerar aktivisterna i skogen. De övervakar att den polska statliga skogstyrelsen inte fäller träd eller forslar bort timmer från skogen.

Om de möter arbetande skogsarbetare försöker de stoppa dem från att utföra sitt jobb. Den här förmiddagen ser vi varken skogsarbetare eller skogsmaskiner.

- Sedan årsskiftet har de inte skövlat. Vi har bara sett en person som huggit ner ett träd. Det är goda nyheter, säger Marta.

"Här finns en biologisk mångfald man inte hittar någon annanstans"

Det är en vacker vinterdag. Solen tittar fram mellan molnen, det är några köldgrader och ett halv meter tjockt snötäckte vilar tungt över Bialowieza, en skog som är så nära den ursprungliga europeiska skogen man kan komma.

I tusentals år stod Bialowieza mer eller mindre orörd tills den polska nationalkonservativa regeringen, som kom till makten 2015, beslöt att kraftigt öka avverkningarna.

En av aktivisterna, Adam Bohran pekar mot några enorma, flera hundra år gamla ekar och förklarar varför det är så vikigt att bevara urskogen.

- Här finns biologisk mångfald med ursprung i tusentals år av ostörd utveckling. I skogen finns arter som är lämningar från äldre tid. Många av dessa arter hittas enbart i denna skog, säger Adam.

Polens regering trotsar avverkningsförbud

Vi kommer fram till ännu ett hygge där timmer ligger i staplar

- De här träden fälldes förmodligen i november, konstaterar Marta och säger att det är ytterligare ett bevis på att Polen struntade i EU-domstolens avverkningsförbud.

Det var i juli som EU-domstolen i Luxemburg beordrade Polen att stoppa avverkningarna i väntan på en slutlig dom. Den beräknas komma i vår.

Men den polska regeringen som gjort sig känd för att provocera EU slutade inte att skövla.

I november hotade EU-domstolen Polen med böter, cirka 100 000 euro i dagen, om landet fortsätter att bryta mot avverkningsförbudet.

- Det hade effekt, nu är skogsmaskinerna borta. Men vi vill att de ska lämna virket kvar, inte forsla bort det, säger aktivisten Marta.

I den delen av skogen där vi går på patrull ligger grova stockar fortfarande i staplar, inget har förts bort.

Marta antecknar och konstaterar att vi kan vända om.

Allt dokumenteras noggrant och förs sedan in i en databas som aktivisterna upprätthåller. Uppgifterna sammanställs och skickas bland annat till EU-domstolen i Luxemburg.

Senare på landsvägen i närheten av byn Teremiski möter vi några fullastade timmerfordon.

Adam Bohran knäpper några bilder av fordonen med sin mobil och suckar.

- De kör iväg med det virke de fällde i hösten, med jämna mellanrum ser vi fordon. Men det är väldigt lite aktivitet nu jämfört med hur det var i somras.

Avverkningsplanerna mötte enormt motstånd

I somras mobiliserade protesterna nästan tusen aktivister, inte bara från Polen utan från hela världen.

Adam visar bilder på hur aktivister kedjar sig fast kring dödsdömda träd, hur de blockerar vägarna och hindrar det polska statliga skogsbolaget från att avverka.

En videosnutt har filmats under med en aktion som ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan aktivisterna och skogsvakterna.

- Det var många poliser och skogsvakter men också många demonstranter. Den här gången gick det våldsamt till, en av mina vänner slogs medvetslös.

Adam, som bott i närheten av Bialowieza hela sitt liv, säger att han inte hade väntat sig att protesterna skulle växa sig så stora.

- Det var otroligt att se att så många mänskor engagerade sig för den här urskogen. Jag hade aldrig kunnat föreställa att så många kommer hit för att kämpa med oss.

I dag finns ett tjugotal aktivister kvar. De bor i en gammal lägergård i utkanten av byn Teremiski.

- Vårt kompakta motstånd i somras gav en delseger. Nu har de åtminstone slutat skövla för stunden, konstaterar Marta.

Varför vill Polen avverka i en skyddad skog?

Bialowieza har status som Unescos-världsarv. Skogen skyddas av Natura 2000 och även delvis av polsk lag.

Skogen är även vida känd bland biologer och botaniker runt om i Europa, men trots det vill den polska regeringen fälla gamla stora granar.

Regeringen hävdar att skövlingen är nödvändig för att skydda skogen mot ett massivt angrepp av granbarkborre, en skadeinsekt som angriper granar.

Avverkningarna motiveras även med att man vill skydda svampplockare och andra vandrare från fallande träd som dött till följd av att de angripits av barkborren.

Botanikern Bogdan Jaroszewicz, chef för Geobotaniska stationen i Bialowieza som är en del av Warszawauniversitet, avvisar regeringens argument.

- Avverkningen kan inte stoppa angreppet. Ur ekonomisk synvinkel kan avverkningarna förstås motiveras men inte ur ett ekologiskt perspektiv.

Bogdan Jaroszewicz säger att det inte är första gången granarna i skogen angripits av barkborren, men att det här angreppet är större än tidigare.

- Det beror dels på de allt varmare vintrarna och torra somrarna som är gynnsamma för skadeinsekten och dels på att det idag finns gott om granar eftersom skogstyrelsen i tiderna beslöt att plantera granar.

Han och en majoritet av de polska skogsforskarna är överens om att det är bättre att låta skogen sköta bekämpningen på egen hand.

- Barkborrarna kommer tillbaka regelbundet. Att avverka är meningslöst ur en ekologisk synvinkel. Man skulle vara tvungen att fälla en hel massa träd.

Om nu de flesta forskare anser att det är lönlöst att skövla, varför vill den polska nationalkonservativa EU-trotsande regeringen avverka?

- Jag vill inte spekulera, den frågan måste du ställa miljöministern, säger botanikern Bogdan Jaroszewicz.

Miljöministern vill inte ställa upp på intervju

Men trots upprepade försök får jag ingen intervju med den polska miljöministern. Istället meddelar en talesperson vid ministeriet att de avvaktar med att kommentera fallet i väntan på EU-domstolens dom.

Sedan det nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa kom till makten i Polen 2015 så har konflikterna mellan Polen och EU duggat tätt.

En politisering av rättsväsendet i Polen, utrensningar inom statliga polska medier, flyktingmottagandet och Bialowieza-fallet har gjort relationerna mellan Warszawa och Bryssel minsta sagt ansträngda.

Aktivisterna menar att huvudskälet till de fortsatta avverkningarna är just att provocera EU och dessutom menar de att skövlingen var något av den tidigare polska miljöministern Jan Szyszkos eget projekt.

- Protesterna gjorde honom bara mer målmedveten att förverkliga planerna, menar en av aktivisterna.

Partiet Lag och rättvisa ledare och starke man Jarosław Kaczyński möblerade i december om i regeringen. Förutom premiärministern byttes också flera ministrar ut, bland dem just miljöministern Jan Szyszko.

- När vi hörde att han fick gå ut hade vi en stor fest, säger Marta.

Miljöfolket vill ombilda hela skogen till en nationalpark

Marta är ändå orolig över att den nya ministern Henryk Kowalczyk kommer att fortsätta på samma linje som hans företrädare.

- Det är som lugnet före stormen. Allt hänger nu på EU-domstolens beslut. Kommer vi att få rätt eller vinner de?

Miljöfolket säger sig vara redo att fortsätta sin kamp för skogen.

Deras långsiktiga mål är att göra hela Bialowieza till ett naturskyddsområde. Idag är cirka 17 procent av skogen nationalpark.

- Kan vi fortsätta med vår kampanj att göra skogen till en nationalpark, eller blir det en ny kamp mellan den statliga skogstyrelsen och oss, frågar sig Greenpeace-aktivisten Marta Grundtland.