I framtiden kan flygledartornen vara obemannade - allt går att genomföra säger mannen i tornet

Flygledaren håller koll på flygen, rapporterar väderobservationer och ansvarar för att banan är i skick på flygplatsen. Men snart kan tornet bli tomt och flygledningen sköts på distans.

Finavia har de senaste åren utrett ifall de kunde ta i bruk flygledning på distans. Genom att fjärrstyra flygledningen kan flygledarna utföra sitt arbete från en central placerad i Helsingfors-Vanda eller Tammerfors.

I Finavias utredningar framgår det att tekniken eventuellt kunde tas i bruk under 2020-talet.

Redan nu finns det fjärrstyrda flygledartorn. Sverige är en föregångare inom fjärrstyrd flygledning.

Sedan april 2015 leds till exempel alla flygplan som landar på Örnsköldsviks flygplats på distans av flygledarna vid Sundsvalls flygplats.

Finlands lägsta flygtorn

I flygledartornet vid Karleby-Jakobstad flygplats har flygledaren Erik Nyberg just påbörjat kvällsskiftet.

Tornet ger en bra överblick över landningsbanan och det angränsande området, men ingen milsvid utsikt eftersom tornet är mellan fem och sex meter högt.

- Det här är Finlands lägsta flygledartorn, byggt på 1960-talet och grundrenoverat för några år sedan, säger flygledaren Erik Nyberg.

Ett stressigt arbete

Flygledartornet är litet och mysigt med dämpad belysning. Ovanför det långa bordet som rymmer all teknik hänger tornets maskot som är en afrikansk ansiktsmask i ett hårt träslag.

På högra sidan av rummet finns en soffa och på bakväggen hänger en teve som för tillfället strömmar olympisk skidåkning.

Den hemtrevliga känslan är en produkt av att flygledarna har långa skift, inte får lämna tornet och har ett erkänt stressigt arbete.

- Det är ett minutjobb, speciellt då planen ska landa. Banan ska vara fri.

Som flygledare håller du koll på flygen, rapporterar väderobservationer, ansvarar för att banan är i skick och fri från trafik när den bör vara det.

Du är i kontakt med markpersonalen och flygkaptener. Du ser till att banbelysningen är i skick.

- Du måste ha rätt inställning för att klara av jobbet. Men det är en stor skillnad med tanke på stress att jobba här i Kronoby jämfört med de stora flygplatserna runtom i världen.

Finland är en stor flygkorsning

På den stora radarskärmen som är placerad i mitten av det långa bordet ser man en aktuell kartbild av Finlands luftrum. Just den här kvällen är lugn.

Militären har ingen större verksamhet och de internationella flygen har i sina reguljärflygningar redan passerat Finland och Österbotten.

- Vi har en jättestor korsning här i Finland. Många plan som flyger från Mellanöstern till Nordamerika flyger över Österbotten. Och i andra riktningen har vi många plan från London och Paris på väg mot Asien som tar en tur via våra breddgrader.

Orsaken är att flygen nyttjar jetströmmar för att spara tid och bränsle. Men övervakningen av de internationella flygningarna är en uppgift som sköts av flygledningscentralerna i Tammerfors och i Helsingfors-Vanda.

Säkerheten är avgörande

Det statliga bolaget Finavia ansvarar för flygplatserna i Finland och det landsomfattande flygtrafiktjänstsystemet.

Men flygledarna är anställda av Air Navigation Services Finland (ANS Finland) som för dryga året sedan lösgjordes från Finavia och blev ett helt eget statligt bolag.

- Vi erbjuder stödtjänster som inte kan vara kommersiella på grund av säkerhetsaspekten.

Kärnan i flygtrafiktjänsten är absolut säkerhet, men finns det en möjlighet att jobbet som flygledare i framtiden läggs ut på privat entreprenad?

- Nog finns det säkert risker att något dylikt är på kommande i Finland, men jag koncentrerar mig på mitt jobb som flygledare. Jag har heller inte så långt kvar till pensionen.

Flygledartorn utan personal

För dryga veckan sedan rapporterade bland andra Vasabladet att vi kanske i framtiden har flygledartorn utan flygledare. Istället skulle övervakningen skötas på distans via exempelvis fjärrstyrda kameror.

- Allting går att genomföra men ifall det fungerar är sedan en annan femma.

Finavias planer på distansövervakning innebär i praktiken att flygledningen på mindre flygfält skulle skötas från Tammerfors eller Helsingfors-Vanda.

- Så ser planerna ut men det är många frågetecken som skall redas ut innan planerna kan förverkligas och jag är inte tillräckligt insatt i frågan för att kommentera ytterligare.

Tanken är att flygledningen via distansstyrning ökar sin flexibilitet och effektivitet vad beträffar öppettider, trafikvolymer och digitala informationstjänster.

Landningen påbörjas

Så småningom börjar det bli dags för kvällsflyget från Stockholm att landa på Karleby-Jakobstad flygplats i Kronoby.

Kaptenen tar kontakt med flygledaren Nyberg och han ger tillåtelse för flyget att ta sig ner till 2100 fot (640 meter).

I samma veva har flygledaren en bromsvagnsbil ute på banan som mäter friktionen på asfalten. När rapporten är färdig förmedlar han informationen till flyget. Därefter kan den slutliga inflygningen påbörjas.

- Planet landar med en ILS-inflygning som står för Instrument Landing System. Det är ett precisionsinstrument som används när det är dimma och låga moln.

Systemet bygger på att både flygplan och landningsbana är utrustade med avsedd teknisk utrustning och att dessa kan interagera med varandra för att navigera rätt.

Allting ska dubbelkollas

Flygledaren ger piloten landningstillstånd och dubbelkollar att alla säkerhetsrutiner är i skick.

- Jag försäkrar mig om att banan är fri och att belysningen är på rätt nivå. Man gör alltid en extra koll.

Planet landar tryggt på flygplatsen i Kronoby och jobbet lugnar ner sig för stunden. En kvart senare avgår planet på nytt mot Stockholm och samma procedurer upprepar sig igen.

- Det är förstås livligare på större flygplatser men jag trivs här .

Kvällsskiftet tar slut halv två på natten. Fram till dess håller Nyberg koll på flygplatsen, övervakar luftrummet och levererar regelbundna väderobservationer till Meteorologiska institutet.