Kärleksbombad i 25 år – Mariette Lindstein leddes av en psykopat i scientologikyrkan

Författaren Mariette Lindstein minns ännu hur ärofullt det kändes att bli befordrad till scientologikyrkans högkvarter i Kaliforniens öken. Hon möttes av uniformerade vakter och ett stängsel, men innanför öppnade sig ett område fashionabelt som i en dröm.

- Mina föräldrar hade sagt att det ju är en sekt. När jag såg det här lyxiga området tänkte jag: 'Det här är absolut ingen sekt. Det här är ju så fint!'. Men så småningom förvandlades det fina till en mardröm och vägen ut blev lång.

Mariette Lindstein har skrivit en thrillertrilogi utgående från sina erfarenheter.

Lindstein föddes 1958 och växte upp i den, som hon säger, ”lilla hålan” Halmstad. Hon var nitton år och saknade spänning i livet.

Hennes fem år äldre pojkvän gick med i scientologerna. Hon litade mycket på honom och till slut, efter något år gick också hon med.

- Och sedan tog det 25 år innan jag lyckades ta mig ut, berättar Lindstein med ett sorglustigt skratt.

I början gick allting väldigt långsamt med små kurser om hur man kan studera bättre, få ett ökat självförtroende och klara sig i arbetslivet.

När kurserna sedan blev dyrare och dyrare mognade Mariette så småningom till tanken att hon kunde arbeta inom organisationen och då få alla kurser gratis.

Som ur en äventyrsfilm

Ungefär fem-sex år senare kom en rekryterare från USA med en befordran till högkvarteret. Hennes, hennes nye mans och deras tvåårige sons färd till den hemliga platsen var som ur en spänningsfilm, bilfönstren mörklades och det var först senare som det klarnade att de befann sig mitt i öknen i Kalifornien, ungefär tio kilometer från närmaste stad.

Pistolförsedda vakter omringade det stora ingärdade området där ungefär sex-sjuhundra personer arbetade med målet att ta över världen.

Ja, du läste rätt: ”Take over the planet” användes som ett självklart motto, berättar Lindstein.

Högkvarteret visade sig vara enormt lyxigt, med motionsspår, flera pooler, en filmstudio. Kontoren var jätteflotta, människorna handplockade, kompetenta, unga och vackra, beskriver Mariette det.

Sektledaren dör

1986 dog scientologins skapare och ledare, Lafayette Ron Hubbard, först känd som författare av äventyrsmagasin, western magasin och science fiction, så kallad Pulp fiction. I boken Dianetics: Modern Science of Mental Health utvecklade han 1950 vad han kallade Dianetik, ett självhjälpssystem.

Med Dianetiken ansåg Hubbard sig kunna förklara bland annat människans och sjukdomarnas uppkomst. Dianetiken vidareutvecklade han sedan till scientologin, som han såg som en praktisk, religiös filosofi.

Till Finland kom scientologin via Sverige där den organiserat började verka i slutet av 1970-talet. I dagens läge finns Dianetikcentrum i Helsingfors och i Lahtis.

Genom åren har scientologin blivit kritiserad för att vara en organisation med ett alltför fundamentalistiskt, svartvitt synsätt.

För egen del minns jag vilket djupt intryck det gjorde på mig när jag på 1980-talet läste om en man i Tavastehus, som blev förföljd av organisationen då han ville lämna den.

Värre med den nye ledaren

Allt stramades åt i och med den nye ledaren David Miscavige, berättar Mariette Lindstein. Varje dag fick de höra att det de gjorde var det allra viktigaste, att de höll på att rädda världen.

- Och till slut när man hör någonting tillräckligt många gånger så börjar man tror på det. Vi började tro på att det här verkligen var sant.

Samtidigt drog Miscavige långsamt, långsamt och väldigt systematiskt in kontakten till omvärlden hänvisande till att man inte mår bra av att ta del av allt hemskt på nätet, i tidningar och annan media, berättar Lindstein.

Till slut när man hör någonting tillräckligt många gånger så börjar man tror på det

Istället skulle medarbetarna arbeta hela tiden, bland annat som en pressavdelning för scientologikyrkan världen över. Mariette Lindstein räknade en gång ut att hon under ett halvt år i snitt sov fyra timmar per natt, vilket gör en helt urlakad, konstaterar hon.

Beteendevetaren, författaren och föreläsaren Thomas Erikson – känd för sina böcker Omgiven av idioter och Omgiven av psykopater – tar upp uttrycket "kärleksbombad". Det är när en person – oftast väl överdrivet – förklarar för någon hur mycket den uppskattar vederbörande och vilket otroligt förtroende den har för hen.

Om David Miscavige säger Erikson att det är precis det han gör. Därmed får han människor att bli begeistrade i sig och då börjar han långsamt manipulera dem.

Skild från man och barn

Mariette Lindstein berättar att föräldrar på högkvarteret aldrig bodde med sina barn. Först var barnen i Los Angeles, och Mariette och hennes man åkte ner under helgerna och träffade sin son och han verkade ha det bra.

Sedan hände någonting så barnen också flyttade ut till sitt eget läger i öknen. Där fanns några vuxna men barnen fick långt ta hand om sig själva, berättar Lindstein.

Scientologikyrkans syn på barn är att ett barn är en vuxen i en liten kropp. Barn ska behandlas som små vuxna utan onödigt daltande.

- Lite av den synen var också min, eftersom jag var så fanatisk. Men det som gjorde allra ondast var att vara skild ifrån min son, något som jag aldrig riktigt vande mig vid, säger Lindstein.

Hon tillägger att hon inte kan tänka sig att det finns någon som tar med ett barn i en sekt med en ond avsikt. För egen del intalade hon sig att hon beskyddade honom från den här onda världen.

- Han såg glad ut och så tänker man hela tiden att det är en uppoffring man måste göra för det stora syftet att ta hand om planeten.

Det som gjorde allra ondast var att vara skild ifrån min son

Samtidigt kände hon en skuld för efter att ledaren hade trappat upp arbetstakten gick det ibland månader innan hon träffade sin son. Men det var en skuld som hon då inte ens vågade berätta om för sin man.

Mycket senare fick Lindstein reda på att de på barnens skola hade en regel att de inte fick göra föräldrarna ledsna genom att berätta om det som pågick där. Hennes magkänsla sade henne ändå att allting inte stod rätt till.

Mariette Lindstein säger att det är en verkligt lång berättelse, som hon har återgett i den tredje delen i sin trilogi om sekten på Dimön, Sektens barn, heter den .

Berättelsen handlar bland annat om straff och hårt kroppsarbete ute i öknen i värsta solsken. Men också om hur barnens sexualitet förnekades, vilket ledde till självdestruktivitet hos en del.

- Väldigt grymt! Som en liten militärbas alltså för att härda dem, säger Mariette Lindstein.

Splittra och härska – tekniken sträckte sig längre än till barnen. David Miscavige sände Mariettes man på uppdrag i New York och efter att inte ha sett honom på tio år skilde hon sig från honom.

Thomas Erikson kommenterar så här det som hände med Mariette i relation till sonen:

- En teknik som psykopater använder sig av och som hon troligtvis råkade ut för är att man börjar i liten, liten skala. Det var inte så att man sade nu ska du skicka bort din son, du ska aldrig mera träffa honom. Då hade hon sagt 'Är du galen? Det tänker jag inte göra!'

Man vänjer sig lustigt nog vid de sjuka beteendena i och med att allt kommer i så små bitar. Och det hemskaste av allt är att allting är planerat, säger Erikson.

Scientologikyrkan har funnits i årtionden. Och det här är inte någonting de har kommit på igår, tillägger han.

Man vänjer sig lustigt nog vid de sjuka beteendena i och med att allt kommer i så små bitar

Thomas Erikson, beteendevetare och författare

När korthuset rasade

Mariette Lindstein berättar att när det verkligen brast för henne var när hon första gången såg David Miscavige slå ner en annan personalmedlem.

- All den här hjärntvätten som jag hade samlat på mig alla åren försvann på en minut. Och jag bara visste att jag måste lämna. Men då var det lättare sagt än gjort, det gick inte att ta sig ut!

Och ju mer David Miscaviges paranoia ökade, med ett beteende som om alla varit ute efter honom, desto fler straff införde han, berättar Lindstein. Berättelsen om hur hon och ett halvt år senare också hennes son lyckades ta sig ut, den är en thriller den med.

Genom att spela självmordsbenägen och smått vansinnig blev Lindstein omplacerad till ett annat center därifrån det inte var helt omöjligt att rymma. Sonen i sin tur hör till det fåtal som har lyckats klättra upp ett par meter och hoppa över elstängslet kring Gold Base.

Förmågan att läsa och räkna är inte den bästa hos sektens barn. Lindstein säger att hennes son däremot är ett geni på bilder och idag arbetar han som visuell konstnär i Hollywood med filmer som Avatar och Harry Potter i bagaget.

För Lindstein själv var det mycket terapeutiskt, berättar hon, att under de fem första åren som fri få sköta om ett litet barn. Efter det fick tanken på hennes ålderstigna föräldrar henne att flytta tillbaka till Sverige, men kontakten till sonen och de två barnbarnen i USA är bra nu.

Och dagen hon första gången mötte sin son som fri även han, den glömmer hon aldrig! Samtidigt som sorgen över allt gemensamt de har förlorat alltid kommer att finnas där – dessutom parallellt med rädslan inför hoten de tvingats utstå från scientologikyrkan.

Har du inte missförstått?

Thomas Eriksson säger om psykopater att när man beskriver:

- 'Han gjorde si eller hon gjorde så', 'Han sade si, hon sade så', så låter det så knäppt så man tänker 'nämen har du inte fått det om bakfoten!' Och det är lite så de jobbar. De förvirrar oss totalt.

Det är ju också en manipulationsteknik, som jag vet att många sekter använder sig av. Annars får du inte människor att begå så egendomliga handlingar om du inte i princip har hjärntvättat dem, tillfogar han.

Men varför vill en person då hjärntvätta andra, undrar jag. Ja, det krävs ju en psykopatisk hjärna för att vilja göra det, svarar Erikson.

Och det gäller ju inte bara scientologikyrkan, säger han. Det gäller ju all typ av fundamentalism av något slag, må sedan vara på vänster- eller högerkanten.

Det är samma psykologiska effekter hela vägen genom. Du har någon stark ledare som får människor att ta till sig åsikter som är fullständigt vansinniga.

Samma sak händer i mindre skala också inom familjer, släkter. Ser man på Hitler, förmodligen den största psykopaten i historien, tänker man att det är tur att de inte är så många och att de flesta sitter i fängelse, säger Erikson.

Men det gör de ju inte, utan de går bland oss andra precis som vem som helst, poängterar han. Majoriteten av alla psykopater finns överallt i samhället på alla positioner, höga som låga och ofta som familjefäder eller familjemödrar.

Ett fel i amygdala kan sannolikt vara orsaken till denna störning, som aldrig går att bota men som leder till ett beteende starkt förgiftande för de inblandade, suckar Erikson.

En psykopat har ett antal specifika personlighetsdrag, som sammantaget blir en väldigt egendomlig personlighet, berättar Erikson. Det är drag som: manipulativ, narcissistisk, alltså väldigt självcentrerad med en grandios självbild som får personen att blåsa upp sig själv, ofta på andras bekostnad.

Lögnaktig, saknar empati, känner aldrig någon ånger och har en parasiterande livsstil, avslutar Erikson.

Nya projekt

Efter sin trilogi om Dimön har Mariette Lindstein fortsatt skriva om sekter. På förlaget Forum kommer hon i mars ut med första delen, Vit krypta, i en ny serie. Där Dimön-serien handlar om en specifik sekt, handlar thrillern Vit krypta om sekterism i samhället.

Efter flera år av hemska mardrömmar och ånger har Mariette Lindstein i dag accepterat att hon inte kan gå tillbaka i tiden och få det gjorda ogjort. Skrivandet har blivit en viktig väg för henne till bot, försök att varna andra och också en möjlighet att gå vidare.