Åtta digitala färdigheter du ska lära dina barn

En digital medborgare
Vilken bild man ger av sin person på nätet och hur man klarar av att handskas med följderna av att vara online, både på kort och lång sikt.

Ett barn borde lära sig digitalt medborgarskap som så ung som möjligt. Det ideala skulle vara i samband med att barnet aktivt börjar använda spel, sociala medier eller vilka digitala enheter det än må vara.

Digital kreativitet är vi redan ganska bra på. Skolorna undervisar i allt högre utsträckning, digital läsförståelse, kodning och robotisering, vilka alla är viktiga för att i framtiden kunna arbeta och också skapa arbete åt sig.
Digitalt entreprenörskap har också i allt högre grad kommit in i undervisningen åtminstone i de högre klasserna.
Många universitet har tagit till sig eller skapat nya egna kurser i teknologientreprenörskap.
På många håll ordnas det hackatons; evenemang där programmerare träffas för att programmera och inspireras av varandras färdigheter i att skriva kod, för att sedan skapa nya uppfinningar.
Men digitalt medborgarskap blir ofta bortglömt av utbildare och chefer.
Det här trots att det är fundamentalt för en individs förmåga att använda teknologi och att leva i den digitala världen, en förmåga som krävs redan från mycket unga år.

Utan digitala apparater skulle vår vardag bli svår. Redan små barn tittar på TV och använder pekplattor och nästan alla barn i skolåldern spelar, tittar på nätvideor, surfar på nätet och chattar med sina vänner.

Många föräldrar är oroliga över hurudana skadeverkningar tiden framför skärmen kan ha på barnet.

Med begreppet skärmtid sökte man i tiderna en lösning på att det skulle finnas tid över för vardagsrutiner och gärna någon utvecklande idrottshobby eller fritidssysselsättning.

En bra tumregel i dagens läge kan vara att så snart den tid man spenderar vid skärmen går ut över exempelvis sömn, motion eller socialt umgänge – då är det för mycket.

För att undersöka detta kan du kartlägga dygnet. Ta reda på hur mycket tid de grundläggande behoven som sömn, måltider, rörelse och hygien tar.

Lägg till tid för måsten som skola, läxor och de valda intressena exempelvis fritidsaktiviteter. Till det kommer tid för lek, läsning och socialt umgänge med både vuxna och andra barn. Den tid som blir över är potentiell skärmtid.

Skärmfria zoner
Att ha regler kring skärmtid kan underlätta i familjer där det blir konflikter kring skärmarna. Reglerna kan innebära viss maxtid per dag eller att undvika skärmar under vissa tider eller dagar. Också kan vissa zoner i hemmet hållas skärmfria som till exempel matbordet under måltiderna eller barnens rum.

Integritet på nätet innebär att klara av riskerna online genom att med rätt kunskap kunna identifiera och hantera olika situationer.
Situationer man måste kunna identifiera och på något sätt hantera är till exempel nätmobbningssituationer.
Kunskap i att identifiera problematiskt innehåll som till exempel våldsamt eller obscent innehåll, och undvika sådant material.
Det är också viktigt att lära barnen identifiera grooming, alltså när en vuxen tar sexuell kontakt med ett barn.
Utöver informationssäkerhet och personlig integritet behöver även frågor om människors och företags syn på hur samhället klarar av att hantera de risker som digitaliseringen innebär inkluderas i diskussionen.

Ett påhittigt och kreativt barn hittar lätt underhållning på nätet, information och sällskap. Barnet kan inte avgöra tillförlitligheten på informationen.
Men som förälder ska man också ha ett ansvar för familjens datasäkerhet. När du frågar hur dagen har varit, fråga också vad som hänt på nätet i dag.
Det är bra att lära barnet principerna för datasekretess genast från början så är det tryggare för barnet att vara på nätet.
Datatekniken är trygg att använda när enheterna och applikationerna är adekvat skyddade och uppdaterade.

Antivirusprogrammen skyddar mot de flesta vanliga skador, men det finns också applikationer vars syfte är att fiska efter information.
Om du håller datorns huvudanvändares rättigheter bakom skild inloggning är det inte möjligt att installera osakliga applikationer eller webbläsartillägg.
Gå också regelbundet igenom vad ditt barn har installerat på sin telefon!

Precis som med IQ eller EQ, vilka vi använder för att mäta en persons intelligens eller känslomässiga intelligens, kan en persons förmåga att smart handskas med medieanvändning mätas.
Vi kallar det DQ, digital intelligens. Och det goda med DQ är att den går att påverka!
DQ är en uppsättning av sociala, känslomässiga och kognitiva förmågor som gör det möjligt för individen att klara av att möta utmaningarna och ta till sig kraven som det digitala livet för med sig.
Utmaningen är att kunna se att tekniken är mycket mer än bara ett verktyg eller IT-baserade läroplattformer.
I stället behöver vi tänka hur vi kan bygga ett gott självförtroende hos barn. På så sätt kan de klara av att medverka både online och offline i en värld där olika former av medieinnehåll finns överallt.

Med hjälp av empati förstår vi andra människors känslor och tankar. Förmågan till empati är grunden för all mellanmänsklig kontakt och interaktion.
Empati är också en allt viktigare förmåga till exempel i framtidens arbete som kommer att ske allt mera på nätet.
En tidigt samspel är viktigt för att utveckla empati. Barn vars föräldrar använder ett språk med ord som beskriver känslor och känslotillstånd redan i ett tidigt skede, klarar sig senare bättre i olika empatitester.
Fantasi är en viktig del av empatin. Att förstå andras känslor kan härledas från en rik fantasi.
Brister i empati kan uppstå i kommunikation på nätet där olika känslotillstånd förmedlas otydligt.

Ett aktivt digitalt fotspår består av saker du själv kan påverka, vilka bilder och vilken sorts information du delar.

Ett passivt fotavtryck består i sin tur av information som samlas in om oss utan att vi nödvändigtvis ens vet om det.
När du surfar på nätet lämnar du alltid spår efter dig, bland annat i form av webbsidor du besökt, e-post du skickat, innehåll du sökt på och information du delat om dig själv, men även platser du varit på, vilken dator du surfat från och så vidare.
Informationen används oftast av kommersiella organisationer för att marknadsföra sina produkter.
Men digitala fotspår kan också utnyttjas i andra syften och gör att du har mindre kontroll över din egna privata information.
I princip registreras vartenda klick, inte enbart de medvetna gillandena på sociala medier.
Serviceproducenten bestämmer hur de använder fotspår i kommersiellt syfte, användaren kan själv inte påverka det.
På basen av insamlad data görs det bedömningar om användarens preferenser så att man kan göra mer exact marknadsföring.

Vem ska lösa gräl som uppstår på chatten?
Största delen av kommunikationen barn emellan sker via olika snabbmeddelanden alltså olika chattar.
Att chatta betyder att man skriver till varandra online, vilket påminner om att sitta och prata. Det man skriver kan läsas med en liten fördröjning på bara ett fåtal sekunder.

Chatten är för barn ett naturligt sätt att vara i kontakt med varandra och med andra. I chattandet finns en hel del spelregler att lära sig om samspel och kommunikation och det är viktigt att kunna också som vuxen.
De allra flesta chattar via sin telefon, vilket betyder att de alltid är anträffbara. Det är kanske något att tänka på som förälder?

Chattarna är lätta att använda, det går att skapa olika grupper, skicka information och bilder.
I Många chattforum som till exempel WhatsApp, Snapchat, Instagram kan barnen öva sig i samspel, skrivande, fotograferande och filmande.

Tyvärr förekommer det också mobbning, utfrysning och olämplig användning av olika former av innehåll.
Eftersom barnen använder chatten både i skolan och på fritiden syns de otrevliga följderna också under båda dagar och kvällar.

Som förälder lönar det sig inte att ensam försöka lösa de digitala kompisproblemen. Diskutera med dina barn och ta vid behov kontakt med de andra barnens föräldrar.

Multilitteracitet är en förmåga att vara och leva som människa i en allt brokigare värld. Det är en förmåga att förstå och bli förstådd. En förmåga att förhålla sig fördomsfri men samtidigt sunt kritisk till världen.

Multilitteracitet är en förmåga att förstå mångfald och olika åsikter. När du har kompetens i multilitteracitet kan du lättare vara öppen gentemot olika människor och kulturer och förstår andras utgångspunkter.
Du har en förmåga att samtala med många olika slags människor att använda många olika verktyg och metoder för att kommunicera.

Multilitteracitet ger färdighet att bedöma information, påståenden och åsikter samt vid behov även att ifrågasätta dessa.
Utan kompetens i multilitteracitet är det svårt att förstå sin omgivning. Då ersätts den egna förståelsen och det egna tänkandet av stela föreställningar och världsbilden blir begränsad.

Kort sagt betyder multilitteracitet en möjlighet till fullvärdig delaktighet och ansvarsfullt deltagande.
Multilitteracitet är varje barns och vuxens rätt.
Var och en måste själv avgöra i vilken utsträckning och när man börjar lära barn digitala kunskaper.
För barnet är det viktigast att uppväxtmiljön är stimulerande och mångsidig.

Trollning på nätet kan defineras som nättroll, oftast bara kallade troll. De här trollen är personer, inte troll, som skriver på internetforum och liknande i syfte att provocera fram känslomässiga svar, gräl eller utdragna ofruktbara diskussioner som inte leder någon vart. Ordet är internetslang. Trollen producerar falska nyheter som leder till diskussioner i olika nätforum och som suddar ut gränserna mellan fiktion och fakta.

Alla unga förstår kanske inte fenomenet men de har en ypperlig chans att bli långt mer mediekritiska än föregående generation.

Enligt Wikipedia kan man definiera troll ungefär så här:Troll på nätet

Vem som helst kan skaffa sig utrymme på nätet och börja publicera material. Falska nyheter härmar riktig journalism men är inte journalistiskt till sitt innehåll.
Nyheter där fakta och åsikter blandas huller om buller och som väcker starka känslor tilltalar unga människors intresse.

Att föra fram osanning är oftast harmlöst ofog men det kan också vara mer eller mindre tydlig propaganda. Som förälder kan man visa och förklara exempel på falska medier för sina barn och
lära dem att att ifrågasätta källor och syften med olika medieinnehåll.

Du kanske är orolig för vem ditt barn har kontakt med på nätet. Vad om personen i andra ändan inte heller är den där trevliga kompisen eller nätvännen utan en vuxen som vill ditt barn illa? Vad kan du göra för att skydda ditt barn mot nätets faror?

Nätet är en bra plats att bekanta sig med människor och unga gör ingen skillnad på om de träffats på nätet eller någon annanstans. Många upprätthåller vänskapsrelationer på nätet och för förtroliga samtal.
Tyvärr finns det människor som använder nätet till att mobba andra och utföra olagliga handlingar som exempelvis att närma sig minderåriga i dåligt syfte.

Unga är oftast väl medvetna om vilka faror som kan lura på nätet men de tror inte att de ska drabba dem själva. En bra relation till föräldrarna gör det lättare att berätta om någonting otrevligt inträffar. Det är viktigt att prata om vilken sorts information om sig själv man ska lämna ut.

En nätvän kan bli väldigt nära och man kanske vill träffas. Men då ska man först ta reda på att det är säkert, att personen verkligen är den som den har uppgett sig för att vara. Om det är okej så finns det inga hinder för att träffas.