2500 gatuhundar importerades till Finland i fjol – myndigheterna varnar för aggressivt beteende och sjukdomar

Nästan 2500 gatuhundar flyttade i fjol in i finländska hem och antalet har ökat kraftigt på senaste år. Det finns 22 finländska föreningar och en rad privatpersoner som förmedlar hemlösa hundar från utlandet. Men myndigheter och veterinärer varnar för riskerna.

Antalet gatuhundar som importeras till Finland har nästan tiodubblats på sju år. Särskilt de gatuhundar som kommer från Ryssland har ökat markant, de var omkring 1000 i fjol. Både från Spanien och från Rumänien anlände över 500 gatuhundar.

Vi ber att få importsiffror för gatuhundar från Evira och går igenom dem noga. Den som importerar gatuhundar måste föra in uppgifter om dem i Eviras Traces-register. Vi sållar bort osäkra fall. I registeruppgifterna finns några suspekta importörer med, säger Kitty Schulman som är chef för veterinär gränskontroll på Evira.

– Det finns en gråzon. Vi är rätt säkra på att de gatuhundar som importeras från Ryssland och andra länder utanför EU faktiskt är gatuhundar. Men när det gäller EU-länder är det inte lika lätt att säga. Vissa importörer kan förmedla både gatuhundar och hundar av annat ursprung, till exempel från valpfabriker, säger Kitty Schulman.

Valpen Emilia reser från Sankt Petersburg till Kouvola

Det är tidig morgon och ännu mörkt när Galina Kasjulina åker iväg mot Viborg. I bilen har hon med sig tiken Ariel från den hundgård hon driver i Sankt Petersburg.

På vägen plockar Kasjulina upp två hundar från en annan hundgård. En av dem är valpen Emilia, 8 månader gammal. Också hon är på väg till Finland.

– Alla hundar på hundgårdarna har liknande bakgrund. Deras ägare har övergett dem, eller så har de aldrig haft något hem. De har alla en sorglig historia. Det finns omkring sjutusen hemlösa djur i Sankt Petersburg. Det går inte att samla in dem alla, säger Kasjulina.

Halv fem på eftermiddagen anländer tre trötta och rädda hundar till bensinstationen i Sibboviken. Här möts de av föreningen Elämä koirille och av de blivande ägarna. Ägarna får se hundarnas pass och skriver på överlåtelseavtal på parkeringsplatsen.

Eeva Patrakka har kommit från Kouvola med sin man och sin treåriga son. Hon upptäckte valpen Emilia på nätet på Elämä koirilles webbsidor.

– Jag fångades av Emilias ögon. Det stod att hon var barnvänlig och nyfiken och inte alltför rädd, säger Patrakka.

Emilia upptäcker sitt hem

Vi hälsar på i Kouvola dagen efter att Emilia har anlänt till Finland. Hon håller på att upptäcka hemmet, hon bökar i treåriga Max leksaker och välter blomkrukor. Eeva Patrakka säger till på skarpen varje gång. Emilia är inte rumsren än, så Eeva har fullt sjå med att se efter henne.

– Det märks att hon är läraktig, det här ska nog gå bra, säger Eeva.

Eeva Patrakka har nyligen återvänt från USA efter 26 år i landet. Hennes man Brent Hasty är amerikan. Båda har sedan tidigare god erfarenhet av att ta hand om hemlösa hundar och hästar.

Föreningen Viipurin koirat har slutat förmedla gatuhundar till familjer med barn under skolåldern. Jag frågar Emilia Ulaska från Elämä koirille hur deras regler ser ut.

– Det står i våra regler att vi inte förmedlar hundar till familjer med små barn. Men vi gör undantag om vi vet att hunden är van vid barn och familjen är van vid hundar, säger Ulaska.

Rysk gatuhund bet tre personer i sin familj

Sari Haikka som är länsveterinär vid södra Finlands Regionförvaltningsverk varnar för att importera gatuhundar. Hon anser att de inte passar i barnfamiljer.

– I december var det en gatuhund från Ryssland som helt överraskande bet tre medlemmar i sin familj. Hunden måste avlivas och misstanken uppstod om att den hade ett förfalskat intyg på rabiesvaccin. Lyckligtvis hade den inte rabies. Men de här hundarna kan reagera aggressivt när de blir rädda, säger Haikka.

Haikka har ett råd till den som vill skaffa hund på ett ansvarsfullt sätt:

– Kontakta en inhemsk uppfödare eller en finländsk djurskyddsförening, säger hon.

I Sverige avråder myndigheterna

I Sverige avråder Sveriges veterinärmedicinska anstalt SVA från att ta emot utländska gatuhundar. Evira i Finland tar inte ställning lika tydligt.

– Vi avråder inte specifikt från import av gatuhundar, men vi avråder nog från att ta in sjukdomar med hundar av okänt ursprung. Hundarna kan också ha beteendeproblem eller bära på resistenta bakterier, säger Kitty Schulman på Evira.

Schulman anser att de största riskerna är rabies och rävens dvärgbandmask, ekinokocker. Myndigheter i flera europeiska länder misstänker att veterinärer i gatuhundarnas ursprungsländer förfalskar bevis på rabiesvaccinering och ekinokockmedicinering.

– Men det finns också en rad andra sjukdomar som hunden kan bära utan att visa symptom när den kommer. De här sjukdomarna kan vi inte kontrollera eftersom det inte finns importkrav på dem, men likafullt kan hundarna bära dem, säger Schulman.

Det finns flera otäcka djursjukdomar som vi inte har i Finland än. Flera av dem kan också smitta människor, och vissa kan ha dödlig utgång.

Älskad hund dör i infektion

Tiina Nöjd bor i Kyrkslätt med tre barn och fyra katter. År 2015 anlände familjens första hund från Rumänien. Tiina hade sett hunden i en annons på Facebook och blev genast förtjust.

– Hon var en tik och hade hittats på gatan i dåligt skick bredvid sina döda valpar. Hon blev omskött och steriliserad och kom sedan till oss i Kyrkslätt via en privatperson som importerade gatuhundar, säger Tiina.

Hunden Nixu var lugn och tillitsfull och fick mycket kärlek i Tiinas familj. Men efter ett år i Finland visade hon tecken på smärtor, och medicinerna hjälpte inte. Nixu visade sig ha en infektion i magen som var så utbredd att inälvorna var förstörda. Hunden gick inte att rädda.

– Veterinären sade att infektionen kunde ha börjat redan när hunden blev steriliserad i Rumänien, Men det vet vi inte med säkerhet, säger Tiina.

Vill ta hand om djur som andra behandlat illa

Tiina och hennes barn sörjde hunden djupt. Så småningom var de beredda att ta hand om två gatuhundar till. Också de kom från Rumänien, via föreningen Adinan Enkelit.

– Jag funderade nog på att ta en hund från en uppfödare. Men det har varit nära mitt hjärta att ta hand om djur som andra behandlat illa. Också katterna är från djurskyddsföreningen. Gatuhundarna passade bättre in i min livsåskådning, säger Tiina.

De nya hundarna var syskon och hade hittats i en låda som valpar. Laku och Muru är friska, men skygga och rädda för främmande. Det gör vardagen utmanande.

– De är lugna och rara hemma, men omöjliga om vi har gäster. Att gå på promenad med båda på en gång är jobbigt eftersom de skäller och jagar upp varandra. Vi tar ut dem var för sig, det går bättre. De gör framsteg hela tiden. Det känns fint att djuren börjar lita på oss, säger Tiina Nöjd.

"Inte förnuftigt att importera gatuhundar"

Merja Rantala är specialiserad på smittsamma djursjukdomar och docent i veterinärvetenskap vid Helsingfors universitet.

– Ur djursjukdomsperspektiv är det här ingen förnuftig verksamhet. Man vet ju ingenting om djurens bakgrund. Importreglerna reglerar bara rabies och ekinokockos. Ju flera hundar som importeras till Finland, desto större är risken att vi får in nya djursjukdomar, säger Rantala.

Vad säger då Merja Rantala om hittehundar i familjer med små barn?

– Jag skulle verkligen inte rekommendera en gatuhund i en barnfamilj, säger Merja Rantala.

Rantala frågar sig vilket syftet är med gatuhundsimporten. Om man vill förbättra förhållandena i ursprungslandet så vore det effektivare att sätta in åtgärder där. Det hjälper inte om enskilda hundar importeras till Finland, säger hon.

– Om föreningarna skulle satsa de pengar som nu går åt till att köra eller flyga hundar till Finland i ursprungslandet skulle det säkert ge mera resultat, säger Rantala.

"Varje individ är värd att rädda"

Tanja Hakkarainen förestår två av veterinärkedjan Evidensias kliniker i Helsingfors. Hon är också ordförande för en förening som importerar spanska vinthundar, galgos till Finland. De används som jakthundar i Spanien. Man uppskattar att 50 000–60 000 galgos dödas eller överges varje år efter jaktsäsongen.

– Först och främst måste situationen förändras lokalt. Men förändringen på lokalnivå går långsamt. Spanjorerna har ofta en annan syn på etik när det gäller djur, säger Hakkarainen.

Föreningen Galgos del Fenix försöker motverka problemet i Spanien genom samarbete med lokala föreningar. Men Hakkarainen anser att varje enskild hund är värd att rädda.

– Genom adoption kan vi hjälpa enskilda individer, säger Tanja Hakkarainen.

Hundar från Viborg bär ESBL-bakterier

Föreningen Viipurin koirat importerar hundar från tre hundgårdar i Viborgstrakten. I fjol upptäckte finländska veterinärer att närapå varannan hund från de ryska hundgårdarna bar resistenta ESBL-bakterier. Det här är tarmbakterier som också kan smitta människor.

– Det var en chock för oss, och vi slutade helt importera hundar för en tid, säger Aino Arjas som är ordförande för Viipurin koirat.

Irina Subbotkina driver den största hundgården i Viborgstrakten. Många hundar från hennes hundgård visade sig bära ESBL-bakterier. Ett par hundar bar dessutom kolistinresistens som är sällsynt och oroväckande.

– Här är inte så hygieniskt. Det går inte att hålla rent med så här många hundar. En del djur blir sjuka, och då har jag gett dem en antibiotikaspruta per dag. Det var kanske fel, men det är svårt att få en veterinär till hundgården, säger Irina Subbotkina.

Det går att köpa antibiotika utan recept i Ryssland. Landet saknar dessutom djurskyddslag. En sådan har varit under beredning men arbetet har stannat upp.

Nu har Viipurin koirat fortsatt förmedla hundar. Läget på hundgården blev ohållbart när det kom in nya hundar men inga hundar lämnade hundgården. Det blev smockfullt och dessutom tog pengarna slut. Hundgården är beroende av de avgifter som blivande ägare betalar för förmedlingen.

Satsar på information och provtagning

Föreningen Viipurin koirat har satsat hårt på provtagning för att följa med vilka hundar som bär resistenta bakterier och om de så småningom blir av med dem. De informerar blivande hundägare så att de kan hindra att smittan sprids.

– Hundarna får inte rått kött längre varken på hundgården eller i hemmen i Finland, eftersom det kan vara en smittokälla. Vi lär blivande hundägare att tvätta händer noga och samla upp hundbajs. Och för att minimera riskerna förmedlar vi inte längre gatuhundar till familjer med små barn, säger Aino Arjas.

Bara två av de 22 föreningar som förmedlar gatuhundar informerar om risken för resistenta bakterier på sina webbsidor. Det är Viipurin koirat och den stora föreningen Kulkurit som förmedlar hundar från Rumänien.

Emilias ägare visste inte om riskerna

Eeva Patrakka som tog hand om valpen Emilia från Sankt Petersburg visste inte att gatuhundar från Ryssland kan bära resistenta bakterier.

– Det gör mig orolig eftersom jag har en liten son. Vi ska ta reda på om Emilia bär bakterier. När jag talade med föreningens frivilliga sade de inget varken om risken för sjukdomar eller om resistens, säger Patrakka.

Emilia Ulaska från föreningen Elämä koirille vill ogärna diskutera resistenta bakterier. Hon är inte tillräckligt insatt. Hon berättar att de föreningar som importerar gatuhundar förbereder en gemensam strategi för att tackla problemet.

Tanja Hakkarainen vid veterinärkedjan Evidensia har börjat utbilda de finländska gatuhundsföreningarna om både resistenta bakterier och sjukdomar.

– Kunskapen om sjukdomsriskerna varierar mycket. De största gatuhundsföreningarna testar för ett brett spektrum av sjukdomar. De rekommenderar också återtestning i Finland. Men det finns också
privatpersoner som importerar gatuhundar utan att känna till sjukdomsriskerna, säger Tanja Hakkarainen.

"Inte hundarnas fel om de bär bakterier"

Föreningen Kulkurit testar numera resistenta bakterier på de hundar som kommer från Rumänien. Veterinärer i Finland har upptäckt MRSP-bakterier hos rumänska gatuhundar i Finland. Kulkurit säger att det är för tidigt att uttala sig om resultaten.

Också Tanja Hakkarainen vid Evidensia har börjat testa de spanska vinthundar hon importerat till Finland för resistenta bakterier.

– Antibiotikaresistens är ett globalt problem, och det är inte hundarnas fel om de bär på bakterier. De test vi har gjort hittills ger vid handen att de spanska gatuhundarna bär en del MRSP-bakterier, men mindre än de finländska rashundar som hör till riskgrupperna, säger Tanja Hakkarainen.

Till riskgrupperna hör hundar som har upprepade infektioner och har ätit mycket antibiotika. Omkring 15 % av dessa hundar bär resistenta ESBL-bakterier i Finland, mot 5 % av finländska hundar i snitt. Det här kan jämföras med 43% av gatuhundarna från Ryssland, säger Merja Rantala vid Helsingfors universitet.

Vi kontaktar flera gatuhundsföreningar för att fråga hur de ser på antibiotikaresistens. Många av de aktiva vill inte alls diskutera problemet. De är rädda att bli stämplade, och de framhäver att finländska turister tar in mera resistenta bakterier än de här hundarna gör.

Merja Rantala anser att det är oansvarigt att ta in hundar med resistenta bakterier till Finland.

– Antibiotikaresistens är ett allvarligt problem och vi alla måste tackla det på sitt eget område. Gatuhundsföreningarna måste bära sitt ansvar, och de finländska turisterna sitt. Vi måste värna om att de antibiotika vi har fungerar tills nya mediciner utvecklas, säger Rantala.

Kitty Schulman från Evira är inne på samma linje.

– Jag önskar att man kunde hjälpa de där hundarna hellre där på ort och ställe istället för att flytta problemet hit, säger hon.

Research: Malin Ekholm

Artikeln har korrigerats 25.2. klockan 17: 43% av gatuhundarna från Ryssland bär ESBL-bakterier enligt Merja Rantalas undersökning (inte enbart hundarna från Viborg).

Läs också:
WHO kräver åtgärder mot antibiotikaresistens av både turister, läkare och veterinärer

Vi ger för mycket antibiotika till finländska hundar

Bakterien överlistar mänskan