Mat för åtta euro och akutvård - det är ungefär allt en papperslös får

Asylsökande som inte får uppehållstillstånd har rätt till matpeng, tillfällig nödbostad och akut läkarvård. Där slutar den lagstadgade servicen i dag.

Nu ska tjänstemän och politiker i Raseborg utreda hur en papperslös kan få en drägligare tillvaro.

Ute i kylan

För tillfället finns det ungefär 20 papperslösa människor i Raseborg.

Det är personer som har fått avslag på sin asylansökan och inte har fått uppehållstillstånd.

Finland ser helst att de här människorna reser hem igen. En del har också gjort det eller flyttat till andra orter och länder.

Det finns ändå några som av olika orsaker inte kan tänka sig att lämna landet, kanske för att återvända till oroliga förhållanden i hemländer som Irak, Somalia eller Afghanistan.

Betalningsförbindelse men inga pengar

En papperslös person är inte längre knuten till en flyktingförläggning och är inte berättigad till den service i form av boende och vård som en asylsökande har.

Som papperslös har man rätt till en betalningsförbindelse på 8 euro per dag för mat, sammanlagt ungefär 240 euro i månaden. Man har rätt till nödinkvartering under 3 nätter och akut sjukvård.

För att kunna klara sig är de flesta beroende av frivilligas hjälpinsatser.

Nödboendet har inte använts

Enligt Karin Ljung, invandrarkoordinator i Raseborg, har stadens nödbostad ännu inte behövt utnyttjas.

- De papperslösa som har stannat kvar har fått sitt boende ordnat via frivilliga samt genom vänner och bekanta. Här har inte staden behövt gripa in.

Det finns privatpersoner som inkvarterar papperslösa i sina hem och stödgrupper med raseborgare som tillsammans betalar hyran för en bostad.

Många hjälper också till genom att erbjuda bilskjuts och andra praktiska saker.

Rätt till absoluta minimum

Alla människor som vistas i en kommun har rätt till grundläggande socialservice. Det innebär att man ska ha någonstans att bo, ha mat för dagen, kläder och nödvändig medicin.

Raseborg har löst det så att en papperslös kan ansöka om att få en betalningsförbindelse, en så kallad matpeng.

Summan baserar sig på utkomststödets grunddel och kan användas i en mataffär enbart för inköp av livsmedel.

Matpengar ges för två veckor i taget eftersom hjälpen är tänkt att vara kortvarig.

- Man kan ju vara papperslös en kortare tid, sedan söker de flesta asyl igen eller flyttar vidare, förklarar invandrarkoordinator Karin Ljung.

Hur länge kan man vara papperslös i Raseborg?

- Säg det. Man kan säkert vara väldigt länge papperslös. Vi har papperslösa här som nog har varit en längre tid i Raseborg, över ett halvår i varje fall.

Man har rätt att söka om asyl flera gånger och processen kan vara utdragen.

Det kan behövas nya dokument och bevis, möjligen från den sökandes hemland, och en bra jurist.

Många är säkert väldigt rädda för att bli utvisade ur landet

― Karin Ljung, invandrarkoordinator

Största delen av de papperslösa som vistas i Raseborg siktar på att söka asyl på nytt, säger Ljung.

- Många är säkert väldigt rädda för att bli utvisade ur landet. De har också svårt att se hur deras situation ska kunna lösas.

Karin Ljung konstaterar att invandrarbyrån har kontakt med en del av de papperslösa, men inte med alla.

- De som söker matpeng vänder sig till oss. Men det finns också papperslösa som inte tar kontakt med myndigheterna av rädsla för att åka fast.

De papperslösa blir fler

Antalet papperslösa kommer att öka också i Raseborg, men det är svårt att säga exakt hur mycket.

Flyktingar som kom till Finland år 2015 är nu alla i slutskedet av sin asylprocess eller har redan fått besked. Det är ofta ett negativt asylbeslut.

Många har redan begett sig vidare till större städer där det är lättare att vara anonym. Och utomlands, främst till Tyskland.

Också vid flyktingförläggningen i Mjölbolsta kommer asylsökande att skrivas ut.

Karin Ljung tror ändå inte att antalet papperslösa kommer att öka dramatiskt i Raseborg.

- Vill man hålla låg profil och undvika att bli utvisad så är det svårt i en såhär pass liten kommun. De papperslösa vi har här har varit här flera år. De har hunnit rota sig här och hittat ett stort stöd och ett kontaktnät.

Rätt till akut vård

I dagens läge har papperslösas barn rätt till samma vård som andra barn. De har rätt att gå i skola men får inte dagvård.

Vuxna har rätt till akut sjukvård, hit räknas också tandläkarbesök för tandvärk.

Invandrarbyrån i Raseborg har en sjukskötare anställd som betjänar flyktingar som redan har fått uppehållstillstånd.

Hon har också möjlighet att ge papperslösa första hjälpen och en kartläggning av vårdbehovet.

Sjukskötarens lön finansieras genom de ersättningar som Raseborg får av staten för att ta emot flyktingar.

Staden kan söka ersättning från Folkpensionsanstalten för akutvården som ges.

Infektioner och mediciner

Sjukskötaren Mirja Koponen har mottagning vid hälsocentralerna i Ekenäs och Karis varje vecka. Hon sköter i första hand akuta fall.

- Har de en akut infektion så kommer de via mig. Och så för jag dem vidare till en läkare som kan skriva ut ett recept eller ge annan vård.

Koponen tar sig också an personer med regelbunden medicinering, som behöver förnya sitt recept.

En papperslös kan besöka sjukskötaren gratis, men betalar själv för ett läkarbesök.

Det förekommer en viss språkförbistring i besöksrummet, men inte större än att den kan lindras.

- Jag kan varken arabiska eller dari, men jag har en tolkfunktion i telefonen som jag kan använda. Kan klienten engelska så talar vi det. Hittills har vi kommit överens och vetat vad den andra behöver.

Mirja Koponen tycker att barn- och mödrarådgivning för papperslösa är en självklar sak som fortsättningsvis ska skötas av kommunen, likaså vaccinationer.

- Vi kan inte sätta de här människorna i en annan situation än våra invånare i staden. De är utsatta. I synnerhet en kvinna som är gravid eller ett barn som har astma eller diabetes.

De papperslösa är under en otrolig stress

― Mirja Koponen, sjukskötare

Hon önskar att man också kunde erbjuda mentalvård och allmän vård för vuxna.

- I synnerhet mentalvård. De papperslösa är under en otrolig stress. Det handlar inte om hundra människor utan om ett fåtal. Min personliga uppfattning är att det nog finns resurser för dem.

Om antalet papperslösa växer blir det aktuellt för alla involverade aktörer att sätta sig ner och diskutera hur man går vidare, säger Koponen.

Motion uppmärksammar papperslösa

En majoritet av politikerna i Raseborgs stadsfullmäktige har skrivit under en motion som syftar till att ge papperslösa en drägligare tillvaro.

Initiativet kom från SDP-ledamoten Johan Kvarnström, vice ordförande för bildningsnämnden.

- Grundtanken är att se till att det av de människor som är bosatta i staden inte skapas en grupp som är helt utanför samhället. Det är dåligt för dem men också för staden.

- Alla vinner på att alla inkluderas, åtminstone på en grundläggande nivå.

Också en papperslös ska ha rätt till vanlig vård utan att behöva vänta tills hen blir akut sjuk, anser undertecknarna. Akutvård blir också i förlängningen dyrare.

Motionen om de papperslösas rättigheter har behandlats i social- och hälsovårdsnämnden.

Man beslöt då att be bildningssidan om ett utlåtande och att sammankalla en grupp sakkunniga inom berörda områden för att diskutera vad förändringen skulle betyda helt konkret.

- Jag är glad för att vi har en så här bred arbetsgrupp med anställda från olika vårdsegment som ser vidare på den här frågan, understryker Johan Kvarnström.

Motionen tar också upp boende och grundutbildning, trygghetsaspekten och tystnadsplikten.

Hur väl förtrogen är personalen i Raseborg, som har att göra med papperslösa, med sin tystnadsplikt, det vill säga att inte uppge en papperslös för polismyndigheterna?

Johan Kvarnström poängterar att det inte är meningen att trampa skickliga yrkesmänniskor på tårna. Alla vet nog vilka regler som gäller, bedömer han.

Det är viktigt att skicka ut en politisk signal om att det är tryggt att uppsöka en myndighet

― Johan Kvarnström, SDP

Han säger att den här aspekten finns med eftersom många papperslösa är rädda för att gå till myndigheterna efter ett negativt asylbesked.

- Det är viktigt att skicka ut en politisk signal om att det är tryggt att uppsöka en myndighet. Så att tröskeln inte blir för hög eller att det tar för länge innan man gör det. Att undvika ett utanförskap som skapar hälsorisker och säkerhetsrisker.

Positiv till resultat

Kvarnström har gott hopp om att motionen godkänns, åtminstone i någon mening.

- Den är ju starkt förankrad i majoriteten av fullmäktigeledamöterna som skrev under. Flera av dem som inte skrev under var missnöjda med detaljer i motionen, men omfattade den stora tanken.

Jag tror nog att vi kommer fram till någonting liknade som Helsingfors

― Johan Kvarnström, SDP

Kvarnström konstaterar att politiker och människor överlag kan vara oeniga om hur asylpolitiken ska skötas och hur man ska förhålla sig till utvisningar.

Men att alla nog är rätt ense om att det inte är i någons intresse att lämna människor som bor här helt utanför.

- Jag tror att det kommer att handla om detaljer och omfattning. Jag tror nog att vi kommer fram till någonting liknade som Helsingfors, som har godkänt en liknande motion.

- Man kan inte jämföra städernas situation, men i det stora hela är jag ganska optimistisk.

Det handlar om väldigt grundläggande saker, menar Johan Kvarnström.

- Även om vi skulle godkänna en form som upplevs som generös i jämförelse med de statliga minimikraven så kommer det fortsättningsvis att handla om en människogrupp i samhället som är den mest utsatta av alla.

Artikeln uppdaterades tisdag 6.3 klockan 9.03 då ett citat av säkerhetsskäl togs bort i samråd med jurist.