Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Hur mycket ska brexit kosta Finland? EU förhandlar om att fylla penninghålet efter britterna

Från 2018
Finlands flagga med glitter omkring.
Bild: MIKHAIL OLYKAYNEN

Få frågor är lika politiskt laddade som EU:s långtidsbudget. Förhandlingar om den nästa inleds när EU:s stats och regeringschefer samlas i Bryssel på fredagen.

Den nya upplagan av budgetstriden lär om möjligt blir ännu tuffare än under tidigare år. Den här gången ska medlemsländerna inte bara försvara sina egna intressen, utan även komma överens om hur man ska hantera det budgethål som britterna lämna efter sig.

Finland hör till gruppen länder som betalar mer till EU än vad vi får tillbaka. Som nettobetalare håller den finländska regeringen hårt i plånboken.

- Det brittiska bortfallet betyder att EU:s budget bör krympa, säger finansminister Petteri Orpo (Saml).

Så långt är Finlands linje rätt tydlig, men sedan blir det mer komplicerat.

Finland säger både ja och nej till större EU-budget

Även om regeringen vill se en mindre budget så säger man inte nej till att inom vissa ramar stå för en större EU-avgift i fortsättningen, för att lappa brexithålet.

- Om strikt budgetkontroll, effektiv användning av pengar och nya prioriteringar inte ger resultat, så kan vi överväga att betala mer än i dag, förklarar Orpo.

Faktum är ändå att brexit kommer att leda till att Finland får betala mer till EU i fortsättningen. Frågan är snarast hur mycket mer.

- Om Finland får någon form av mervärde av att betala mer, då kan vi öka vår andel, säger Orpo som ändå inte vill spekulera i hur stor ökningen kunde vara.

”Sverige leder de snålas klubb”

Sverige har en både tydligare och tuffare linje.

Sverige säger tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike strikt nej till en större EU-budget till följd av brexit.

Budgeten får inte öka från dagens nivå på motsvarande en procent av EU-ländernas BNI, bruttonationalinkomst, menar det svenska finansministern Magdalena Andersson.

- När Storbritannien lämnar unionen så är det naturligt att budgeten krymper, motsvarande den andel som BNI sjunker i EU efter att britterna har lämnat.

Tyskland: Mindre pengar till länder som inte följer rättstatsprincipen

När EU-ledarna träffas i Bryssel på fredagen handlar det om en inledande diskussion. Man vill helt enkelt höra de olika ländernas ståndpunkter.

Men skiljelinjerna är redan nu rätt tydliga.

Nettoländerna vill spara medan de länder som får mera än vad de betalar är redo att öka budgeten.

För att göra det ännu mer komplicerat så har Tyskland föreslagit ett villkorligt element i budgeten.

Det skulle innebära att ifall ett land inte följer EU:s regler så stryps penningkranarna. Med förlaget vill tyskarna få EU-trotsande länder som Polen och Ungern att rätta sig i ledet.

Budgetförhandlingarna tog senast över två år

Själva förhandlingarna om nästa långtidsbudget som sträcker sig till år 2026 väntas inledas i maj, efter att EU-kommissionen har lagt fram sitt budgetförslag.

När de sedan är avklarade är en helt en helt annan fråga. Förra gången tog budgetförhandlingar över två år. Väldigt lite talar för att det skulle gå snabbare den här gången.