Neurolog: Redan misstanke om hjärnskakning ska betyda slutspelat för i dag
En hjärnskakning i sig kan vara rätt ofarlig, men risken ligger i ytterligare slag mot det skadade huvudet. Därför bör man ta paus i idrottandet om man misstänker en hjärnskakning, säger neurologen Markus Wikstén.
Frågan om hjärnskakningar inom idrotten har varit på tapeten de senaste dagarna.
Handbollsspelaren Moa Wasström i Sjundeå IF meddelade att hon inte längre vill stå i målet efter att ha fått fem hjärnskakningar på ett år.
Wasström vill att frågan om hjärnskakningar tas på allvar.
Också inom Handbollsförbundet säger verksamhetsledaren Päivi Mitrunen nu att ämnet ska diskuteras.
Neurologen Wikstén välkomnar diskussionen.
- Det är bra att man har börjat den här diskussionen. Det finns olika metoder hur man kan gradera och upptäcka de här skadorna.
- Det viktigaste är kanske att man redan då man misstänker hjärnskakning säger att det slutspelat för den här dagen.
- Redan med det skulle man komma ganska långt. Att inte tillåta att spelaren går tillbaka till planen och får ytterligare ett slag till i huvudet.
Det här är en hjärnskakning
Vid en hjärnskakning åker hjärnan inne i skallbenet fram och tillbaka alltför snabbt.
Neurolog Markus Wikstén säger att defintionen på hjärnskakning beskrivs väl på de webbsidor Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet upprätthåller.
Där säger man bland annat att hjärnan kan få skador också på andra ställen än där slaget träffar. Nervbanor kan skadas när de tänjs ut eller roterar på grund av häftiga rörelser.
Skadan leder till att det uppstår en inflammation och hjärnans ämnesomsättning förändras. Signalerna mellan nervcellerna rubbas, heter det på akademins webbplats.
Olika grader av allvarligt
Markus Wikstén berättar att frågan om hur man graderar olika hjärnskador har varierat.
- Terminologin är ganska flummig. Det har varit ganska stor debatt om när man ska använda ordet hjärnskakning. Eller om man istället borde tala om lindrig hjärnskada.
- Man har bestämt att man använder ordet hjärnskakning då när det är allra lindrigaste formen av hjärnskada. Då är symptomen kortvariga och man hittar inget avvikande vid röntgenundersökningar.
När det är allvarligare skador borde man använda ordet hjärnskada, säger Wikstén.
Svårt för en lekman
Hur ska man då veta om det är en lindrigare form eller en mera allvarlig form?
- Det är svårt framförallt för en lekman. Framförallt när det händer på idrottsplan.
- Slutgiltig gradering borde sparas till professionella. Men kanske det viktigaste är att man tar det på allvar.
- Och att man är medveten om att man får vissa tecken och symptom direkt efter att man slår huvudet så måste man vara försiktig.
- Och att inte återgå för snabbt tillbaka till idrottsgrenen eller träningar.
Hjärnskakning är alltså det allra lindrigaste. Är det farligt?
- Nej, det är inte farligt, man återhämtar sig oftast bra. Och när man har graderat att det bara är hjärnskakning så ingår det också att man ska återhämta sig utan men.
- Men om det är en allvarligare form och att man till exempel skulle få någon form av större minnesluckor eller att man tappar medvetandet, då borde man inte längre använda ordet hjärnskakning.
- Eller i alla fall fundera på om det kan ligga något allvarligare bakom och gå vidare till undersökningar inom den specialiserade sjukvården.
Hjärnskakning inte symptomfri
Trots att hjärnskakning är en rätt lindrig skada betyder det inte att den är symptomfri, säger Wikstén.
- Det hör till att man mår lite illa, balansen kan vara lite rubbad, man känner sig yr, man har huvudvärk, man kan känna att minnet fungerar lite sämre.
- Också sömnighet hör till och är helt tillåtet under de första dagarna men det ska klinga av fort inom sju till fjorton dagar. Sedan ska man vara helt återställd.
Om symptomen inte har försvunnit bör man söka läkarvård, säger Wikstén.
Det samma gäller om man får allvarligare symptom.
- Alltid då man tappar medvetandet eller får neurologiska bortfallsymptom, det vill säga dubbelseende, förlamningssymptom eller krampanfall ska man fråga om det kan ligga något allvarligare bakom.
- Då är det direkt till sjukhuset.
Är det allvarligt om du ofta får en hjärnskakning?
- Det som är farligt är det man kallar för "second impact", alltså att man får en till smäll precis efter.
- Därför är det viktigt trots att första smällen ger lindrig skada att komma bort från planen och sluta spela eller vad det nu är man håller på med. Att man inte får upprepade skador precis efter varandra.
- På det sättet är det farligt, men det går inte att säga att ett visst antal lindriga hjärnskakningar leder till svåra hjärntrauman eller svåra bekymmer sedan i fortsatta livet.
- Det finns inga tydliga gränser som säger att man skulle kunna räkna fem eller åtta stycken hjärnskakningar och sedan är det färdigspelat till exempel inom ishockey. Bedömningen måste göras individuellt.
Man kan alltså ganska tryggt få flera hjärnskakningar?
- Ja och nej. Det är kanske bra att man tänker sig att det är alltid allvarligt om man får en smäll mot huvudet. Det är huvudprincip nummer ett.
- Men det som också är positivt är att trots att man skulle få några stycken hjärnskakningar så återhämtar man sig oftast väldigt bra utan några men.
- Det är något vi försöker poängtera till våra patienter som har fått allvarligare hjärnskador. Hjärnan har en väldigt bra förmåga att bli bättre. Prognosen är bra.
Tillbaka stegvis
Wikstén återkommer flera gånger till att det är viktigt att sluta spela genast om det finns minsta misstanke om hjärnskakning.
Sedan kan man ta tid på sig att bedöma läget. Frågan är när man kan återgå till att idrotta igen och när man kanske måste söka läkarvård.
Modellen med den så kallade hjärntrappan är internationell, berättar Wikstén.
Enligt den modellen går man stegvis tillbaka till idrotten efter en skada i hjärnan.
- Det finns sex olika steg. Första steget kallas för nivå noll. Där ska man egentligen bara vila.
- Vilan betyder att det egentligen inte är någon fysisk aktivitet, bara vanliga vardagsuppgifter. Det är också förbjudet att använda dator, mobiltelefoner eller spela tevespel. Att hjärnan får vila. Det är viktigast.
- Den rekommendationen kan man kanske hålla så att första dagen efter skadan är man väldigt lugnt och ger hjärnan tid.
Sedan återgår man stegvis till mer och mer aktiviteter.
- Först får man promenera eller träna lätt på konditionscykel. Sedan jogga, åka skridsko, lite beroende på idrottsgren.
- Sedan kommer mera grenspecifika träningsmoment. Det sista steget är sedan tillbaka till fulla tävlingar eller matcher.
- Får man känningar backar man alltid ett steg.
Det är ett värdefullt system man bör använda också i Finland, säger Wikstén.
- Jag tror också att de här toppidrottslagen i FM-serien och så vidare redan använder det här systemet.
Statistik saknas
Wikstén känner inte till någon mer omfattande statisk om skallskador inom idrotten.
Han säger att man inom FM-ligan i ishockey har börjat bokföra skadorna.
Men i övrigt finns det också grenar där man inte har velat dela med sig av de uppgifterna.
Till Wiksténs mottagning kommer det sällan den här typen av fall eftersom lagen har sina egna läkare de anlitar.
Individuellt
Några specifika råd vill och kan Wikstén inte komma med till handbollspelaren Moa Wasström eftersom han inte känner till hennes fall och inte har undersökt henne.
Men han konstaterar att det också finns en del tur och otur med i spelet.
- Vissa gånger faller man ganska lätt, men ändå slutar det illa och sedan tvärtom.
- Det är viktigt att man förstår att det inte finns bara en sort av hjärnskakning. Graderingen kan vara från noll upp till något annat med svåra men och skador.
Verktyg för idrottsförbunden
Wikstén välkomnar alltså diskussionen och säger att det finns verktyg för idrottsförbunden att ta till särskilt på toppnivån inom idrotten.
Det finns ett internationellt verktyg som heter SCAT3 (den tredje utgåvan av Sport Concussion Assessment Tool).
Det är en blankett man fyller i med olika typer av frågor där man bland annat testar den skadades medvetenhetsgrad och minne.
Man ställer frågor som vem gjorde det senaste målet, vilken halvlek är det nu och vilken veckodag är det.
Man kontrollerar också till exempel hur personen mår genom att bedöma hur hen svarar verbalt på frågor, om hen öppnar ögonen och hur hen reagerar motoriskt.
Verktyget i sig kan inte ensamt användas för diagnostik, men ger en fingervisning om hur läget är.
- Det kan vara bra att ha något verktyg när man inte är van att gradera hjärnskador. Det är något man kan gå igenom snabbt vid bänken vid planen, säger Wikstén.
- Men jag tycker att det är för den som kommer till högsta vuxennivån.
- För barn och småbarnsidrott är det kanske viktigast att tränarna och föräldrarna är på alerten så att man tar bort spelaren från planen när det händer något . Och åker vidare till undersökningar.
Radio Vega Västnyland
Radio Vega Västnyland
' /%3E%3C/svg%3E)
