Ska studerande som jobbar hårt bestraffas genom att FPA kräver tillbaka studiestödet? ”Problemet är att stödet inte räcker till”
På vårvintern får många studenter betala tillbaka studiestöd för att de har jobbat för mycket och har för höga inkomster.
I år återkräver FPA 45 miljoner euro, sammanlagt 35 000 studenter får betala tillbaka åtminstone delar av stödet.
De tre debattörerna, Christoffer Ingo (SU), Rebecca Åkers (FSD) och Saara Ilvessalo (Gröna) ser stora problem med studiestödet så som det är utformat idag.
– Det är en otrolig dubbelmoral, säger Christoffer Ingo. Först skärs stödet ner, sedan får de som jobbar betala tillbaka.
– Men i princip är stödet inte orättvist, inkomstgränserna är befogade, säger Rebecca Åkers.
Först skärs stödet ner, sedan får de som jobbar betala tillbaka
― Christoffer Ingo
Studiestödet sänktes i augusti 2017 till 250 euro för en gift studerande eller en studerande som är 18 år och som bor självständigt.
Saara Ilvessalo påpekar att stödet nuförtiden är behovsprövat och att inkomstgränserna i sig inte utgör något problem.
– Ett större problem är att stödet inte räcker till. På kort sikt kan vi göra justeringar i stödet men på lång sikt blir det intressant att diskutera vilka de större reformerna kunde vara.
På frågan hur skulle debattörerna ändra systemet om de kunde göra det, svarar Christoffer Ingo att han tycker att SFP-gruppens förslag om att höja inkomstgränsen med 50 procent är bra.
– Det är rätt väg att gå, det är sist och slutligen fråga om småpengar i statsbudgeten, säger Ingo.
– Ytterligare ett exempel på dubbelmoral är att universiteten har skurit ner på undervisningen vilket har lett till att arbetet hemma på egen tid ökar. Det i sin tur ger den studerande ett ypperligt tillfälle att snuttjobba - och då borde man inte bestraffas med att betala tillbaka stödet.
Rebecca Åkers poängterar att studier är ett heltidsjobb och det skall det vara.
– Du blir utbränd om du har ett heltidsjobb vid sidan av studierna. Lösningen är att höja studiestödet, du ska kunna studera också utan att jobba.
- Att jobba heltid vid sidan om studierna, ska det vara målsättningen?
Saara Ilvessalo säger att hon jobbade vid sidan av studierna och betalade tillbaka studiestödet - och det fungerade bra.
– Det kändes inte som något straff!
Du blir utbränd om du har ett heltidsjobb vid sidan av studierna. Lösningen är att höja studiestödet
― Rebecca Åkers
Ilvessalo nämner att de Gröna förespråkar basinkomst, det kan vara en bra lösning med tanke på framtiden.
– Idealet är att studera utan att jobba, säger Christoffer Ingo. Men det är så dyrt att bo till exempel i huvudstadsregionen att det helt enkelt är omöjligt att inte jobba.
Prestationskrav delar åsikterna
Ingo, Ilvessalo och Åkers fick också frågan om det är viktigare att premiera studenternas möjlighet att tjäna pengar än att höja studiestödet över hela linjen.
Saara Ilvessalo tycker att prestationskravet borde slopas.
– Bostadsstödet borde bli individuellt och inte vara knutet till inkomsterna hos den man bor med. Ett basinkomstsystem som bygger på en annan logik skulle vara bra.
Kravet på prestation behövs. Vi måste få ut studerande från högskolorna och universiteten
― Christoffer Ingo
Christoffer Ingo igen vill att man måste prestera en viss mängd för att få studiebidrag.
– Kravet på prestation behövs, säger Ingo. Vi måste få ut studerande från högskolorna och universiteten.
Ilvessalo kontrar med att prestationskraven är rätt så höga.
– Den del av stödet man kan leva på borde inte vara kopplat till prestation. De fattigaste studerandena är i den sämsta situationen, liksom de som till exempel har psykiska problem säger Ilvessalo.
Rebecca Åkers vill betona att de som har tjänat för mycket, har kapitalinkomster etcetera får betala tillbaka - och det är inget problem, konstaterar hon.
– Men har du krävande studier, om du till exempel studerar juridik, då måste du studera åtta timmar per dag. Då har du inte möjlighet att jobba! Gör du det kan du riskera din psykiska hälsa.
Vad man studerar har betydelse
Vilken inriktning man har valt spelar också in menar debattörerna.
– Är du sjukskötare har du svårare att betala tillbaka studiestödet än om du är läkare, då är din lön högre och att återbetala känns mindre.
Saara Ilvessalo betonar att hur studierna är utformade också inverkar.
- Vissa studerande har närvaroplikt och då har de sämre möjlighet att jobba. Vissa lär sig snabbt, för andra tar det längre tid - möjligheterna att förvärvsarbeta är olika.
- Dagens system är mest ett hinder för dem som vill jobba, kritiserar Ilvessalo.
Ingo för fram negativ inkomstbeskattning som ett alternativ.
– Då du kommer upp till en viss inkomstnivå får du inte längre stöd utan betalar tillbaka om du överskrider inkomstgränsen.
Åländska modellen får stöd
Rebecca Åkers säger att om vi vill ha kompetent folk måste vi låta folk studera.
– Den åländska modellen bra, säger Åkers.
På Åland får man får jobba på sommaren utan att det påverkar studiebidraget,
Christoffer Ingo håller med. Han betonar också att den som varit flitig och jobbat vid sidan av studierna inte får bestraffas.
– Arbetsgivaren ser sist och slutligen ändå mest till CV:n och arbetserfarenheten, säger Ingo.
Programvärd för Slaget efter tolv var Rikhard Husu.
