Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Oppositionen: Vårdreformen ska föras till EU-kommissionen annars kan finländarnas hälsa sättas i fara

Från 2018
Uppdaterad 27.02.2018 20:04.
Social- och hälsovårdsreformen/Illustrerande bild
Bild: Jouni Immonen / Yle

Oppositionen kräver att regeringen på förhand ber EU-kommissionen granska om valfriheten inom vårdreformen är förenlig med EU:s konkurrensregler.

Om en granskning lämnas ogjord tar man enligt oppositionen en väldigt stor risk på bekostnad av finländarnas hälsa.

Bakom kravet på en granskning ligger Socialdemokraterna, Sannfinländarna, De gröna, Vänsterförbundet, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna.

Om oppositionen får sin vilja igenom och valfrihetslagen skickas till kommissionen för granskning betyder det i praktiken att vårdreformen flyttas fram till nästa regeringsperiod.

Oppositionen grundar sitt krav dels på Högsta förvaltningsdomstolens utlåtande från november, dels på att EU-domstolen nyligen förkastade kommissionens beslut om Slovakiens hälsovårdssystem.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i november att det först lönar sig att granska om den föreslagna modellen för bashälsovården möjligen står i strid med EU:s konkurrensregler för statsstöd.

Högsta förvaltningsdomstolen befarar att det nya social- och hälsovårdssystemet kan innebära statsstöd till offentliga aktörer, i praktiken till landskapen, på ett sett som snedvrider konkurrensen.

Finland borde alltså enligt Högsta förvaltningsdomstolen granska läget med EU-kommissionen innan lagarna kommer upp till behandling i riksdagen.

Statssekreterare Nerg anser inte att en anmälan till EU-kommissionen behövs

Social- och hälsovårdsministeriets ledande tjänstemän ser å sin sida inget skäl för Finland att anmäla valfrihetslagen till EU-kommissionen för granskning.

En motivering till att Finland inte behöver förhandsgranska valfriheten med EU är enligt ministeriet att Sverige inte heller gjorde det då Sverige för några år sedan förnyade sin social- och hälsovård.

En förhandsgranskning skulle dessutom ta flera år i anspråk enligt Päivi Nerg som är social- och hälsovårdsministeriets projektchef för landskaps- och vårdreformen.

Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.
Bildtext Kanslichef Päivi Nerg.
Bild: Jarno Kuusinen / AOP

Nerg hänvisar bland annat till Slovakien som fick vänta 12 år innan EU-kommissionen tog ställning till landets social- och hälsovårdssystem och att den processen är fortfarande på hälft.

Ministeriets strävan är att avancera snabbt med lagen om valfrihet. Meningen är att få den till behandling i riksdagen i början av mars och godkänd under sommaren.

Oppositionen ser stora risker i snabba beslut

Oppositionen å sin sida ser en risk med att fatta snabba beslut.

– Man kan hamna i en situation där man måste förändra systemet i sin helhet och det är ingen bra situation, säger SDP:s ordförande Antti Rinne.

Oppositionen tar fasta vid att EU-domstolen nyligen förkastade Slovakiens social- och hälsovårdsreform. Det är en reform som kommissionen för sin del redan hade godkänt.

Enligt ett pressmeddelande från oppositionen har riskerna nu ökat markant för att Finlands reform inte heller går i genom.

Sista ordet är troligen inte sagt i fråga om Slovakien

Understatssekreterare Päivi Nerg räknar med att EU-kommissionen utnyttjar sin rätt att överklaga EU-domstolens beslut. Enligt henne kommer det slutgiltiga beslutet tidigast om ett par år.

Social- och hälsovårdsministeriets ledande tjänstemän ser det som ytterst viktigt att komma vidare med reformen som enligt dem borde ha gjorts för länge sedan.

SDP:s ordförande Antti Rinne.
Bildtext Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne hör till dem som anser att EU-kommissionen borde ta ställning till vårdreformen innan den behandlas i riksdagen.
Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press

Antti Rinne (SDP) ser också ett behov av att fatta snabba beslut, men inte till vilket pris som helst.

Enligt honom kommer vårdreformen i vilket fall som helst att verkställas av följande riksdag. Lagens första delar träder i kraft år 2019.

Diskussion om artikeln