Växthusodlare välkomnar kölden – "Vi har hellre minus femton grader än nollväder"

Medan elförbrukningen är som högst i december, då det är som mörkast, kan växthusodlare just nu i det soliga kalla vädret njuta av mindre elkostnader. Elförbrukningen är inte beroende av graderna utomhus, säger tomatodlare.

Däremot kan följderna bli stora ifall någonting går sönder i det kalla vädret, säger Jonas Isaksson, verkställande direktör vid Isakssons tomater i Korpo.

– Tiden som du har att reagera på att få problem åtgärdade blir ju väldigt kort. Så ett litet problem kan uppstå och bli väldigt stort på en väldigt kort tid som odlare.

Moderna växthus klarar av minus 25 grader

Men själva växthusen är byggda för att klara av väldigt kallt väder. Enligt Isaksson klarar moderna växthus av minus 25 grader utan problem.

– Äldre växthus och äldre anläggningar lider mera när det blir kallt, men moderna växthus är nog planerade och gjorda för det. Inte går det ens nära på fullt nu, kanske 50 % som vi lägger på energin just nu. Så nog får det bli ännu kallare.

Att få bort fukt kostar mycket för ett växthus

Jonas Lundström, försäljnings- och marknadsföringsdirektör vid Närpes grönsaker, nämner att grader kring nollstrecket är värre för just växthus, vilket många inte tänker på enligt honom.

– Då vi har temperaturer runt noll eller några plusgrader hamnar vi att elda grymt mycket för att hålla fukten ur växthusen. Inomhusklimatet i växthusen består ju av många beståndsdelar och värmen är en sak, men fukten är en annan sak.

– Hellre har man ner mot minus femton och lite torrare än nollgradigt och ganska fuktigt. Då får du elda mera så att säga.

Torv och flis värmer upp växthusen vintertid

Både vid Isakssons tomater och vid Närpes grönsaker satsar man på förnybar energi och har valt torv och flis som uppvärmningsmetoder.

– Allting bygger på energi i växthusen, så nog försöker vi få så förmånlig energi som möjligt med förnybar energi, säger Isaksson.

– Till exempel komma bort från oljan. Den är allt för dyr att hålla på med.

Varken solenergi eller jordvärme lönar sig för växthus

Isaksson säger att varken solenergi eller jordvärme är kostnadseffektiva metoder för energiproduktion.

– Som året-runt-odlare så måste man tänka på att i december, när det är som mörkast, så har du ju ingen solenergi alls. Då måste du sätta in lampor, och då får du inget ut av solcellerna. När det finns som mest på sommaren behöver du det minst.

Jordvärmen har i sin tur problem att man inte får verkningsgraden tillräckligt hög, berättar Isaksson.

– Vi behöver så höga temperaturer i rörena i växthusen, upp till 80 grader och jordvärmen vill inte räcka till. Någon energibesparing är det nog inte frågan om i alla fall.

Vindkraft kan fungera – men investeringarna är dyra

Isaksson säger att man gärna kunde satsa mera på vindkraft, om det inte var för att investeringarna just nu känns för dyra.

– Vindkraften vore en fördel, eftersom den fungerar när vi har hösten som oftast är blåsigt med lite solljus. Då behöver man mycket energi och vindkraften skulle kunna gå gentemot energiförbrukningen som man behöver ha i växthusen, och energiförbrukningen vad som kommer från vindkraften.

– Men den har också sina utmaningar. När man inte förbrukar elen på sommaren och vindkraften går så måste man ju bli av med den, och hittills för vår egen del är elnätet inte riktigt byggt för att ta emot så mycket el och ström.

Kor behöver inget värmesystem – de fixar det själva

Vid ladugården i Nagu, där Anette Blomberg är mjölkproducent, går det ingen nöd på kossorna även om graderna kryper mot minus tjugo och inget värmesystem är installerat.

– Det är så att korna producerar ungefär en kilowatt med värme per djur per dygn, så att de värmer i princip hela ladugården själva.

Det är enbart via ventilation och olika gardinväggar som de kontrollerar hur varmt eller kallt det är i ladugården, säger Blomberg.

– Korna mår nästan bäst när det är lite svalare, de tycker inte om när det är för varmt. Så på det sättet mår de ganska bra nu när det är lite svalare och det hålls ändå tillräckligt varmt inne i ladugården.

De små kalvarna får ändå ha lite varmare utrymmen, säger Blomberg.

Byggde ladugården strax innan LED-lampor blev populära

Energisnåla lösningar är också någonting som Blomberg brukar fundera på.

– Man försöker ju spara energi där det går. Energin behövs för maskinerna för att mjölkningen ska fungera och för nedkylningen. Det slukar mest energi.

Under det mörka vinterhalvåret är det också belysningen i ladugården som kräver energi.

– Tyvärr så byggde vi ladugården just innan det kom alla LED-lampor och dylikt, så det är en sak som vi har funderat på nog, men man får ta lite småningom, eftersom det är så stort projekt att byta ut allting.