Plast kan återvinnas eller brännas - så här går det till

2030 ska allt plast inom Europeiska Unionen återvinnas. Det är kommissionens nya strategi. Just nu återvinns endast fem procent, det mesta bränns fortfarande som blandavfall.
Att sortera plast för återvinning har blivit allt populärare i Helsingforsregionen den senaste tiden. Men många väljer av olika orsaker ändå att slänga plastavfallet i blandsopkorgen som tidigare.
— Nej, jag har inte tillräckligt utrymme, svara Nino Poppius, studerande på Svenska social- och kommunalhögskolan på frågan om han sorter sitt plast skilt.
Att sortera plast innebär att materialet kan återvinnas istället för att ny plast måste göras av råvaror. Det här sparar olja och reducerar mängden plast på jorden.
Att återvinna plast är också en tänkbar lösning på problem som plastnedsmutsning och mikroplaster i världshaven. Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) har gjort en sorteringsguide för plastavfall.
5 snabba om plastsortering
- Plastflaskor som inte har pant kan också sättas i pantautomaten.
- PVC-plaster märkta med 03 får inte sättas i plastinsamlingen.
- Plastinsamlingskärlet vid fastigheter är gult.
- Livsmedelsförpackningar av plast ska sköljas innan de sorteras som plastavfall.
- Blandmaterial som chipspåsar och kaffeförpackningar kan läggas i plastsorteringen
I Finland har pantflaskor redan länge återvunnits, men det var först år 2016 som resten av plastskräpet började sorteras för återvinning.
Plastavfall som sorterats för återvinning förs till återvinnings- och problemavfallshanterings bolaget Fortum Waste Solutions Ab i Riihimäki.
Det återvunna materialet säljs sedan vidare till företag som tillverkar bland annat plastpåsar, plaströr, plastmöbler, hinkar, staket, trafikhinder och liknande. Återvunnet plast får inte användas för att göra nya livsmedelsförpackningar.
Allt skräp som inte sorteras utan slängs i blandavfall förs raka vägen från sopkorgarna till Vanda kraftverk där det bränns och omvandlas till fjärrvärme och elektricitet. Nästan inget skräp hamnar längre på soptippar.
Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) som har hand om soptransporten och avfallshanteringen följer principen "syntymäpaikka lajittelu" (sortering på födelseplatsen), alltså att skräpet sorteras där det uppstår och inte på efterhand i en sorteringsstation.
Artikeln är skriven av Sofia Grünwald, studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan, i samarbete med Yle Nyhetsskolan och Vetamix.
Yoghurtburken är energiavfall – så här får vi värme av skräp
Stop! Vet du vad du får slänga bland energiavfall?