Bokrecension: Israel-Palestinakonflikten skildrad genom att kasta papperssvalor ut i rymden

När den palestinska matematikern Basim försvinner spårlöst reser hans irländska flickvän till Jerusalem för att ta reda på vad som hänt. Eftersom hon inte får träffa den tillfångatagna fästmannen skriver hon brev till honom.

”Mina brev till dig – det är att kasta papperssvalor ut i rymden” skriver en uppgiven S till sin älskade Basim i ett brev som hon för till polisstationen i det kvarter i västra Jerusalem där hon fått hyra en lägenhet.

Basim är en palestinsk matematiker och forskare som sedan en tid tillbaka befinner sig på okänd ort. Orsaken till hans försvinnande är oklar.

Efter att Basim varit och hälsat på sin mor och sin bror i Libanon och Jordanien var det meningen att han skulle återvända till Oxford för att fortsätta sin forskning, men Basim kom aldrig tillbaka till England.

Den förtvivlade S beslutar sig för att resa till Jerusalem för att försöka ta reda på vad som hänt Basim.

Under de fem-sex veckor S vistas i Jerusalem skriver hon drygt 40 brev som hon går med till polisstationen i hopp om att de skall nå Basim som tagits tillfånga av den israeliska säkerhetspolisen Shin Bet.

I landet där politik görs med flera tusen år gamla argument

I breven skriver S om sin oändliga saknad, sin osvikliga kärlek och sin obändiga framtidstro - men också om grannar som bråkar, om sabbatsfirande hemma hos en vän och om den stora svarta labradoren Olive som hon tar hand om medan Olives husse och matte är i New York.

Hon skriver om kroppsvisiteringar, om skrik i natten, om skottlossningar på gatan och om främmande män som skuggar henne och till och med tränger sig in i lägenheten under förevändningen att ta ett foto över Gamla stan från balkongen.

Frågan är vem S kan lita på, vem kan hon anförtro sig åt?

Via fredsrörelsen kommer S i kontakt med Em som blir hennes stöd samt tolk och vägledare genom än den snåriga byråkratidjungeln, än de lokala politiska konflikterna.

Jag försöker komma på varför jag tycker så bra om den här staden, om de här människorna, och så illa om dess politik.

ur "Basim, min älskade"

S vill så gärna förstå vad som händer, vad konflikten mellan Israel och Palestina ytterst handlar om och vad som krävs för att nå en lösning som alla parter kan leva med i ett läge där ”(p)olitik görs med argument som går flera tusen år tillbaka.”

En berättelse baserad på verkligheten

I efterordet till Basim, min kära skriver Lång hur han för några år sedan lärde känna en ung kvinna som han kallar för ”Sally” under ett besök i Jerusalem dit han rest för att skriva en bok ”om tids- och orsaksuppfattning i judiskt tänkandet under det Andra templets tid, det vill säga tiden efter återvändandet från den så kallade babyloniska fångenskapen fram till att romarna förstörde templet år 70.”

Ansiktet i månen utkom år 2016 och består av ett antal teologisk-filosofiska essäer som utgår från de tre städerna Jerusalem, Aten och Rom.

Under en guidad utflykt till Jeriko berättade ”Sally” för Fredrik Lång om sin försvunna och tillfångatagna fästman.

”Sally” och Lång utbytte e-postadresser och efter en tid hörde Lång av sig till ”Sally” för att få veta hur det gått för Basim, om han blivit frisläppt och om paret lyckats återvända till Oxford.

Hur det gått skall inte avslöjas här – vi kan bara konstatera att framtiden hade kunnat se annorlunda ut, under lyckligare omständigheter.

”Sally” hade i alla fall fotograferat alla brev hon skrivit till Basim under hans fångenskap, och dessa brev skickade hon till Fredrik Lång med en önskan om att han skulle åta sig att översätta och publicera dem.

”Sallys”, liksom Fredrik Långs, fromma förhoppning är att läsarna och den breda allmänheten liksom politiska beslutsfattare och inflytelserika opinionsbildare skall få upp ögonen för de orättvisor och övergrepp som den israeliska staten gör sig skyldig till.

Vittnesmål från det konfliktdrabbade Mellanöstern

”Sallys” brev till Basim bär vittnesmål om förtryck, trakasserier, maktmissbruk och våld.

Basim, min kära kan på sätt och vis sägas vara en tvillingbok till webboken Flykten från Mosul – Omars berättelse som Svenska Yle publicerade i december 2016.

I Flykten från Mosul tecknar Fredrik Lång ner den irakiska flyktingen ”Omars” historia som handlar om hur ”Omar” (som egentligen heter någonting annat) tvingas lämna sin familj och sitt jobb som läkare i hemstaden Mosul för att med livet som insats fly undan IS allt aggressivare hotelser och attacker.

Efter månader på flykt via Turkiet, Grekland, Albanien, och Montenegro anländer Omar slutligen till Finland sommaren 2015. Han anvisas en plats på flyktingmottagningen i Evitskog. Här blir Omar bekant med Fredrik Långs hustru, bibliotekarien och flyktingaktivisten Sunniva Drake, och sedermera också med författaren Fredrik Lång.

Både Basim, min kära och Flykten från Mosul baserar sig på verkliga händelser och skildrar verkligheten i dagens konfliktdrabbade och krigshärjade Mellanöstern.

Det personliga är politiskt och det politiska personligt

Texten i Basim, min kära präglas av brevformens spontana och intima tilltalsform, en vardaglighet som inte är tillrättalagd eller retuscherad för att anpassas till en mer höglitterär form.

I efterordet konstaterar Fredrik Lång att han inte är någon översättare och att han inte alla gånger lyckats hitta rätt ton i Sallys ”spontanistiska” stil.

Detta kan säkert också vara en delförklaring till de smärre klumpigheter som förekommer i texten, så som engelskpåverkad ordföljd.

”Sally” och Fredrik Lång förenas i en förtvivlan och upprördhet, för att inte säga ilska, över den israeliska statens kolonisationspolitik och upprepade brott mot mänskliga rättigheter.

De försöker förstå konfliktens kärna med utgångspunkt i såväl de historiska som de religiösa argumenten, samtidigt som de inser att vägen till försoning och konfliktfri samlevnad mellan israeler och palestinier förefaller att vara kantad av maktfullkomliga murar.

I ett av sina sista brev till Basim citerar S den palestinska professor i arkeologi som guidat turisterna på rundturen i Jeriko: ”Tiden för tvåstatslösning är förbi (---). Det är omöjligt att skapa en palestinsk stat av det lappverk som bosättningarna åstadkommit. Lösningen är ett demokratiskt, mångkulturellt Palestina/Israel.”

Fredrik Lång hänvisar för sin del till en vägkarta för fred där målet uttryckligen är en tvåstatslösning:

”Ifall en hållbar tvåstatslösning som en följd av Osloförhandlingarna hade åstadkommits år 1993, skulle argumentet att Israel är den amerikanska imperialismens redskap förlorat sin giltighet. Ett Israel och Palestina i fred och harmoni och ekonomisk blomstring skulle ha stoppat eller åtminstone dämpat den radikalisering av ungdomen i en del islamistiska stater (och i Västvärlden) som vi idag tyvärr ser följderna av.”

Basim, min kära är ett berörande, upprörande och personligt hållet inlägg i debatten om konflikten i Mellanöstern som med hjälp av den utomstående blicken kan sätta ord på den frustration, den hopplöshet och den oförståelse som yttervärlden kan känna inför en tillsynes låst situation.