Finländarna äter för mycket antibiotika säger överläkare – att kuren alltid ska tas till slut är ”en gammal myt”

Blivande läkare undervisas fortfarande att patienter som ordineras antibiotika alltid ska ta kuren till slut, och det är också en vanlig uppfattning bland allmänheten. Men Asko Järvinen som är överläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS betonar att den här praxisen måste ses över.

– Det är en gammal myt. Man har trott att när man dödar den bakterie som orsakar infektionen, så då skulle resistens inte bildas. Och på så sätt har läkare också i tiotals år blivit undervisade.

Järvinen tillägger att man då samtidigt bortser från att vi människor har ett stort antal nyttiga bakterier i oss - och de påverkas negativt av antibiotika.

– Varje dos antibiotika inverkar på de goda egna mikroberna som vi har. Och ju längre man äter antibiotika, desto längre är man mottaglig för nya resistenta bakterier från omgivningen.

Han preciserar att det alltså är bra både för patienten och för samhället i stort att antibiotikakurerna inte är längre än nödvändigt.

Nyare forskning stöder Järvinens budskap - till exempel en studie som publicerades i fjol i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

I den studien sägs det att alltför långa antibiotikakurer sannolikt leder till antibiotikaresistens och att det skulle vara skäl att slopa dogmen om att äta kuren till slut.

– Det finns inget tvärt behov av att man ska äta alla de tabletter som råkar finnas i den ofta överstora antibiotikaförpackning som man ordineras, menar Järvinen.

Till exempel urinvägsinfektion kan lätt behandlas alldeles för länge.

Hur länge man ska ta antibiotika beror på hurdan sjukdom det handlar om, men också på individuella faktorer.

Det är alltså upp till läkaren att bedöma när en patient ska sluta att ta antibiotikan

– Vi har olika infektioner, vi har annorlunda benägenheter hur vi klarar infektionen. En del människor behöver lite längre. Oftast räcker det med en mycket kortare kur.

Det är alltså upp till läkaren att bedöma när en patient ska sluta ta antibiotikan. Det är någonting man i vissa fall kan komma överens om redan före kuren, eller så kan patienten vara i kontakt med läkaren medan kuren pågår.

– Egentligen kan det hända att läkaren borde kontrollera hur patienten börjar bli frisk. Och sedan bestämma, tillsammans med patienten, hur länge antibiotikan ännu ska tas.

Det rekommenderas inte att man förkortar sin antibiotikakur på eget bevåg.

Fortfarande kan medicinestuderande få lära sig att en patient ska äta en antibiotikakur till slut. Och i apotek kan man rekommendera kunderna detsamma. Den här kunskapen borde uppdateras, säger Järvinen.

– Läkare och blivande läkare, de som jobbar i apotek, och hela hälsovården måste utbildas, men också allmänheten.

Apoteket borde tillåtas öppna förpackningen och bara ge den mängd tabletter som patienten behöver

Han nämner också att det är ett problem att antibiotikaförpackningarna ofta innehåller fler tabletter än det behövs.

– Apoteket borde tillåtas öppna förpackningen och bara ge den mängd tabletter som patienten behöver, enligt läkaren. Att man inte skriver ut 20 tabletter eller 30, utan till exempel 17.

Apotek i Finland får i nuläget inte öppna läkemedelspaket för att sälja endast ett visst antal tabletter.

Överläkare Järvinen påpekar dessutom att det är viktigt att komma ihåg att ta antibiotikatabletter regelbundet - särskilt i början av en kur.