Prästgård från 1830-talet renoverades för nästan en miljon – nu kan ingen bo där

I tre år renoverades den 180 år gamla prästgården i Kyrkslätt. Räkningen landade på nästan en miljon euro. Nu är inomhusluften så giftig att ingen ska vistas där, ens under en kortare tid.

Renoveringen inleddes 2011 och var färdig 2014. Trots det behövs nu en ny renovering. Det här kommer fram i en undersökning om inomhusluften i prästgården.

Undersökningen blev färdig i februari 2017, men har hållits inom en liten krets.

Först vill inte samfälligheten i Kyrkslätt heller skicka den per e-post till Yle Huvudstadsregionen. Man är rädd för att den ska spridas. Undersökningen är helt offentlig, vilket samfälligheten inte förnekar.

Senare skickas undersökningen ändå per mejl, med förbehållet "Rapporten eller delar av den får inte publiceras utan Kyrkslätts kyrkliga samfällighets lov".

Vad visar egentligen den här undersökningen?

Har stått tom i över ett år

Den gula byggnaden står i solskenet på Prästgårdsbacken. Där har den stått sedan 1838. Nu står Prästgården ändå tom, fastän tanken är att kyrkoherden vid Kyrkslätt svenska församling ska bo där.

Den tidigare kyrkoherden Lars-Henrik Höglund flyttade ut i slutet av 2016 eftersom han inte kunde bo kvar på grund av symptom av inomhusluften.

Harald Wentzel sitter i församlingsrådet i Kyrkslätt och är inte nöjd med situationen.

– Det är sorgligt. Församlingens kyrkoherde har bott här i nästan 200 år, säger Wentzel, som är suppleant i församlingsrådet.

Ny renovering behövs - lätta reparationer räcker inte

Församlingsrådet diskuterade vad som ska hända med Prästgården på ett möte i mitten av februari i år.

– Då hördes församlingens tjänstemän och de som ansvarade för renoveringen. Där förklarade man att ingenting har gått fel och allting är gjort enligt planerna.

– Resultatet är en totalkatastrof som har kostat en miljon. Och nu förklarar man att prästgården kan räddas genom att satsa 100 000 till 200 000 euro, säger Wentzel.

Den centrala slutsatsen i undersökningen från 2017 är att en ny renovering behövs för att prästgården ska kunna användas. Det räcker inte med lätta reparationer.

Undersökningen rekommenderar inte att någon vistas i byggnaden, ens under en kortare tid.

De centrala orsakerna till det här är omfattande mikrobskador i byggnadens konstruktioner, giftiga mikrober i inomhusluften och att flera personer fått symptom bara efter att ha vistats en kort stund i byggnaden.

Mögelhundar användes i undersökningen och de gjorde flera markeringar på olika ställen i byggnaden.

Ventilationen i källaren orsak till dålig inomhusluft

Ekonomidirektören vid Kyrkslätt kyrkliga samfällighet Sirkkaliisa Cavonius säger att ytterligare undersökningar av prästgården ska göras.

– Prästgården är en viktig historisk del av församlingarnas fastighetsmassa. Den ska inte rivas eller säljas, säger Cavonius.

Undersökningen visar på omfattande mikrobskador i konstruktionen och giftiga mikrober i luften. Hur är det möjligt då prästgården renoverades mellan åren 2011 och 2014?

– Det vet vi inte. Enligt undersökningen är det möjligt att luftkonditioneringen i källaren ligger bakom, säger Cavonius.

I undersökningen förklaras att den maskinella ventilationen i källaren, som för bort luften, inverkar på lufttrycket, som i sin tur har en negativ inverkan på inomhusluften.

Ett ökande undertryck möjliggör att mikrober från konstruktionen tar sig in i inomhusluften. Ventilationen installerades i samband med den senaste renoveringen.

– En annan orsak är de gamla konstruktionerna, som planenligt inte renoverades nu. De skador som nu har hittats är i konstruktioner från 1950-talet eller ännu äldre, säger Cavonius.

Huvudplanerare: Problemen kom som en överraskning

Arkitekt Vilhelm Helander vid arkitektbyrån Helander-Leiviskä var huvudplanerare för renoveringen mellan 2011 och 2014.

– Mycket behövdes åtgärdas då. Bland annat behövdes vattentaket förnyas, ruttna stocklager bytas ut och källarväggarna rivas då de var förorenade.

– Problemen med inomhusluften kom som en överraskning. Klart att de skulle ha åtgärdats om vi hade känt till dem. Efterklokt kan man säga att ytterligare undersökningar borde ha gjorts, säger Helander.

Enligt honom gjordes ändå flera undersökningar innan renoveringen.

Flera företag var involverade i renoveringen. Förutom Helanders byrå också två byggföretag och en ingenjörsbyrå.

Ekonomidirektör: Inget tyder på att renoveringen är orsaken

Ekonomidirektör Sirkkaliisa Cavonius säger att det inte finns något som tyder på att renoveringen är orsaken till prästgårdens dåliga inomhusluft.

– Om det visar sig att de delar som nu renoverats har gjorts felaktigt kräver vi skadestånd men så är inte fallet hittills. Ingenting visar åt det hållet för tillfället.

Cavonius vill inte ta ställning till vad en ny renovering kan komma att kosta. Hon säger att minimikostnaden är 100 000 euro.

Harald Wentzel, som sitter i församlingsrådet, anser att församlingen borde kräva skadestånd av renoverarna då prästgården nu visar sig vara obeboelig.

– Att sätta pengar på en ny renovering utan att veta vad som har gått fel är bortkastade pengar. Om min kyrkoskatt går till att betala fortsättningen av den här katastrofen ger jag hellre pengar till dem som behöver.

Rättelse 8.3.2018: Tidigare stod det att prästgården är från 1820-talet och att den stod färdig 1828. Så stod det i undersökningen. Men rätt årtal är 1838.