"Dagis först som tre bäst för barnet - men inte för alla familjer"
Vid vilken ålder ska man sätta barn i dagis om man tänker på barnets bästa?
TV-serien “Fem fenomen i skolan” handlar om ett utbildningssystem i förändring.
I serien följer man med fem olika skeden under lärostigen med början i småbarnspedagogiken fram till “det livslånga lärandet” efter de högre studierna.
Men vi ska stanna kvar ett tag vid ordet “småbarnspedagogik”.

På 70- och 80-talet talade man om lekskola istället för dagis och det primära målet var närmast att ordna en förvaringsplats för småttingarna.
Mamma och pappa gick under tiden på jobb eller gjorde sådant som hemmamammor gjorde: städade, lyssnade på radio och lagade mat.
Idag lägger man stor vikt vid pedagogiken redan för de allra minsta. Linda Sundberg som är en av dem som intervjuas i programmet är bekant för många.
Hon var länge programledare i BUU-klubben, men hon har också jobbat som dramapedagog.
Nu studerar hon till “lärare i småbarnspedagogik” som den nya benämningen ska vara, till skillnad från det nuvarande ordet “barnträdgårdslärare”.
Idealisk dagisstart i en utopistisk värld
Under de år Sundberg har jobbat så nära med barn har hon formulerat sin uppfattning om den idealiska åldern för dagisstart: tre år. Före det mår barn bäst av att stanna hemma.
Sundberg säger att barnets sociala liv och fantasilekar oftast börjar efter att de fyllt tre. Barn under tre har däremot ganska svårt att samspela med andra, de brukar oftast leka för sig själva.
- Det här är i en utopistisk värld där man bara skulle tänka på barnen, konstaterar hon ändå.
Så förutsatt att det finns möjlighet till det och föräldrarna också vill vara hemma med barnet före det fyller tre, så mår barnet bra av det.
- Allt handlar om närvaron. Och om man inte tycker om att vara hemma som förälder så är det inte till barnets fördel att ha det hemma tills det fyllt tre, konstaterar hon.
Inte bra med många avsked
I programmet berättar hon om studierna kring tidig anknytning.
- Det har känts helt ljuvligt att läsa om tidig anknytning. Det har gett mig massor av redskap, berättar hon.
Anknytningen är viktig för små barn. Det betyder alltså trygghet och samspel med en vuxen.
För de allra minsta som har ett kort minne blir det ganska många avsked under en och samma dag om barnet går i dagis.
Först ska man säga hejdå åt pappa när han lämnar en på dagis och vid slutet av dagen ska man säga hejdå åt dagispersonalen och kompisarna där.
- Riktigt små barn kan ju glömma vem deras vårdare är. De känner sig övergivna och knyter an till en pedagog, konstaterar hon.
Man ska inte vara hemma med sina barn om man inte tycker om det. Då mår ju ingen bra av det.
Men om man bara tänker på det lilla barnet och dess önskan så tror Sundberg att barnet mår bäst av att vara hemma de tre första åren.
Speciellt ifall det är frågan om ett barn som är litet blygt och känsligt. Den sociala biten kommer enligt Sundberg nog med om man är ute i parken eller via klubbverksamhet till exempel.
Vuxna borde lära sig av barnen och inte tvärtom
Sundbergs största insikt hittills är att det egentligen är vi vuxna som har mest att lära av barnen.
- De kan lära oss närvaro, för det är de mästare på. Det är något som vi vuxna har tappat, säger hon.
Genom att förstå hur anknytningsteorin fungerar så kan man genom att tänka på sin egen anknytningshistoria som barn lära sig att bemöta barnen jämlikt när man själv är vuxen, funderar hon.
- Barnen tvingar oss att lära känna oss själva eftersom de hela tiden prövar våra gränser. Därför måste vi hela tiden hitta våra egna personliga gränser, säger hon.
Sundberg poängterar vikten av att inte reagera känslosamt på barnets känsloyttringar.
Det gäller att försöka hålla sitt lugn, ta ett steg bakåt och räkna till tio när Lego-klossarna viner kring öronen och decibelnivån får tapeterna att ramla ner.
Med en tydlig struktur i vardagen kan man försöka förebygga kriser, menar hon.
Artikelns rubrik ändrades 10.5.2018 kl.20 för att förtydliga Sundbergs ståndpunkt.
Lindas checklista för småbarnspedagogik i dagis
1. Skit i pekplattorna och gå ut i skogen istället!
2. Ge plats för fri lek. Styr inte leken alltför mycket utan låt barnen själva ta initiativ
3. Kreativ verksamhet. Målning, musik, keramik m.m.
4. Rytm. Håll fast vid rutiner kring aktiviteterna: Om tisdag är rit-dag så kan man också rita ute om det är fint väder.
5. Normkritik och multikulturellt. Läs sagor eller sjung sånger från andra länder och låt barnen bekanta sig med kulturer från andra länder.