Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Skolor och daghem i Borgå saknar hjärtstartare – ingen verkar ha tänkt på behovet av dem

Från 2018
Första hjälpen-docka med defibrillator.
Bildtext Borgå stads daghem och skolor har ännu inte satsat på hjärtstartare, men den svenska utbildningsdirektören förhåller sig positivt till tanken (illustrerande arkivbild).
Bild: Yle/Maria Wasström

Vi skulle absolut kunna ha defibrillatorer också i skolor och daghem, anser den svenska utbildningsdirektören i Borgå. Han kan tänka sig att ta saken till diskussion inom staden.

- Vi har inte defibrillatorer i våra skolor och daghem i dag. Det vågar jag säga med 99 procents säkerhet, kommenterar Rikard Lindström, svensk utbildningsdirektör i Borgå.

Yle Östnyland skrev tidigare om att hjärtstartare har blivit vanligare i Borgå och beslöt därför att kolla hur läget är inom stadens skolor och daghem.

Rikard Lindström säger att det skulle vara en positiv överraskning för honom om det skulle finnas hjärtstartare i någon skola eller i något daghem i Borgå.

Orsaken till varför hjärtstartare saknas är oklar

Lindström tror att det kan finnas tre olika orsaker till varför man inte har försett byggnaderna med hjärtstartare.

- För det första tror jag inte att någon har tänkt på att det skulle vara bra att ha dem. En annan fråga är vad de kostar och om man skulle klara av att använda dem. Om de bara hänger på väggen gör de ingen nytta, säger Lindström.

Lindström vill nu utreda den egentliga orsaken till varför staden inte har hjärtstartare i skolor och daghem.

Eftersom hjärtstartaren ger instruktioner för användaren samtidigt som apparaten används tror inte Lindström att problem med användningen kan vara en verklig orsak till bristen på hjärtstartare.

Rikard Lindström
Bildtext Rikard Lindström (arkivbild)
Bild: Yle/Fredrika Sundén

"Kantelehuset skulle kunna ha en hjärtstartare"

Lindström vill också ta reda på om vem som helst kan skaffa sig en hjärtstartare och hänga den på väggen, eller om någon speciell avdelning inom Borgå stad borde ha ansvaret.

- Eftersom hjärtstartare kan rädda liv är det ju jättebra om de finns där människor rör sig. Till exempel det nya Kantelehuset i Vårberga skulle kunna ha en hjärtstartare.

I det här skedet har han alltså mer frågor än svar, till exempel gällande om det är bildningen eller någon annan som i så fall ska betala för hjärtstartarna.

"Man borde inte tänka på pengar då det gäller liv"

Om hjärtstartaren kostar någon tusenlapp per styck tror inte Lindström att det skulle vara ett hinder att hitta medel i budgeten i en stad som Borgå.

- Man borde kanske inte ens tänka på pengar i det här fallet om man kan rädda liv. Men någonstans måste ju investeringen hittas.

Han tänker sig att man till exempel till en början kunde installera hjärtstartare på tio ställen och sedan utvärdera om de behövs på flera.

Defibrillator i K-citymarket
Bildtext Defibrillator (arkivbild).
Bild: Yle/Robin Halttunen

"Vi ska förhålla oss positivt till tanken"

Hur ofta uppstår då situationer i skolor och daghem där hjärtstartare skulle ha behövts?

Lindström kommer inte att tänka på ett enda fall där det i efterhand skulle ha blivit tal om att defibrillatorer saknades.

- Annars skulle vi säkert ha tänkt på varför sådana inte finns. Det kan ju också hända att första hjälpen har kommit så snabbt att tanken inte har uppstått att man kunde ha använt hjärtstartare.

Lindström tänker sig att hjärtstartare kanske behövs speciellt i daghem och skolor dit det tar längre tid för hjälpen att komma fram.

- Jag tycker att vi ska förhålla oss positivt till att det skulle kunna finnas defibrillatorer också i våra skolor och daghem.